Ny sektion · 1990 → 2024
Kultur & värderingar
Brott och demografi mäter vad som händer. Den här sektionen mäter hur Sverige beskriver det som händer — i opinionsmätningar, myndighetsrapporter, läroplaner, mediarapportering och symbolhandlingar. Sex tidsserier från primärkällor. Inga slutsatser i rubrikerna.
01 · Värderingsskifte
Värderingar över tid — vad svenskar svarat 1990 → 2022
World Values Survey och SOM-institutet har ställt samma frågor i tre decennier. Tilliten är stabil, religionens betydelse har ökat, acceptansen för homosexualitet har gått från 6,38 till 8,71 (skala 1–10), och invandringsopinionen har vandrat 61 → 40 → 53.
Acceptans av homosexualitet (WVS-skala 1–10)
6,38 (1990)→8,71 (2020)
02 · Reformarkiv
Beslut som formade Sverige — 39 reformer 1975–2024
Migrationspolitik, skola, EU, public service, värdegrund. Samtliga beslut har SFS- eller propositionsnummer. Klicka på en prick i tidslinjen för att läsa beslutet.
Större reformbeslut i de fem politikområdena
6 (1975–1989)→33 (1990–2024)
03 · Institutionsspråk
Myndighetsspråket — så förändrades begreppen 1994 → 2022
Det finns inga publicerade tidsserier över ordfrekvens per år i hela SOU-korpus. Däremot finns dokumenten själva. Tre styrdokument från olika decennier, samma sakområde, ord för ord.
Användning av ‘intersektionellt’ i regeringens jämställdhetsskrivelser
0 (1994)→Standardbegrepp (2016 och senare)
04 · Kultur & värderingar
Pride: sponsorer, myndighetsdeltagande och kommunal flaggning 1998–2025
1998 var Stockholm Pride en festival med ≈ 5 sponsorer (arkivuppskattning). 2024 toppade den med 61 partners; 2025 sjönk siffran till 53 enligt Resumé. Samtidigt går polisen i uniform, försvarsmakten i paraden och flaggor vajar på 250–270 av 290 kommunhus.
Sponsorer / partners Stockholm Pride
≈ 5 (1998)→53 (2025) — topp 61 (2024)
05 · Vård 13–17 år
Könsdysfori hos unga — Socialstyrelsens diagnoser 2008–2023
Antalet nya F64-diagnoser för flickor 13–17 år ökade från ≈ 20/år (2008) till ≈ 800/år (2018) enligt Socialstyrelsens patientregister. Siffrorna avser registrerade diagnoser, vilket kan drivas av flera faktorer — ökad kännedom, minskat stigma, ändrade remissvägar och diagnoskriterier — och behöver inte motsvara en lika stor ökning av det underliggande tillståndet. Efter Karolinskas riktlinjeändring 2021 och SBU 2022 har trenden vänt nedåt.
Nya diagnoser könsdysfori, flickor 13–17 år/år
≈ 20 (2008)→≈ 800 (2018, topp)
06 · Läroplan & identitet
Skola, förskola och könsidentitet — läroplanen och den europeiska omprövningen
Lpfö 18 instruerar förskolans personal att ‘aktivt och medvetet’ motverka traditionella könsmönster. Diskrimineringslagen skyddar samtidigt mot diskriminering på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck för alla barn i förskolan, som i Sverige normalt börjar vid ett års ålder. Under samma period har Finland, Sverige (Socialstyrelsen), Norge, Danmark, Storbritannien, Nederländerna, Frankrike och drygt tjugo amerikanska delstater dragit i bromsen för medicinsk könsaffirmation av minderåriga.
Länder som skärpt riktlinjerna för minderåriga sedan 2020
0 (2019)→≈ 8 nationella + ≈ 25 delstater (2025)
07 · Mediearkiv
Mediernas rubriker bredvid samtida statistik (2000–2024)
Åtta verifierade rubriker från svensk press och public service, var och en med Brå/Migrationsverkets siffror från exakt samma år. Ingen analystext — bara datum, citat, siffra.
Dödade i skjutvapenvåld
10 (2000)→63 (2022)
Metod
Vad sektionen mäter — och inte mäter
Sektionen använder publicerade data från SCB, Socialstyrelsen, SBU, World Values Survey, European Social Survey, SOM-institutet, Skolverket, regeringens SOU-arkiv, myndigheters årsredovisningar och Mediearkivet. Källa anges för varje siffra.
Sektionen mäter inte enskilda personer, minoriteters beteende eller motiv. Den mäter institutionella mönster: opinionsförändringar, beslutsfattande, språkbruk, sponsring, diagnoser, rubriksättning.
Tolkningen lämnas åt läsaren. När en linjär framskrivning visas är den mekanisk — inte en prognos.