Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA
Kultur & värderingar

Institutionsspråk

Myndighetsspråket — så förändrades begreppen 1994 → 2022

Det finns inga publicerade tidsserier över ordfrekvens per år i hela SOU-korpus. Däremot finns dokumenten själva. Två läroplaner från 1994 och 2022, samma avsnitt om skolans värdegrund, ord för ord.

Minnesbild

Ordet ‘värdegrund’ förekom knappt före 1992. Idag är det ett standardbegrepp i skolans, försvarets och vårdens styrdokument. ‘Normkritik’ och ‘intersektionalitet’ etablerades i statliga utredningar under 2000- och 2010-talen.

Lpo 94 — ‘rättvisa mellan könen’

1994

Skolverket

Lgr 22 — ‘motverka könsmönster’

2022

Skolverket

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Två läroplaner, 1994 och 2022 — ord för ord

Skolans uppdrag — läroplanen

Då · 1994

“Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.”

Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet)

Nu · 2022

“Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att synliggöra och motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.”

Lgr22 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 3:e uppl. 2025), avsnitt 1

Mänsklig konsekvens

Illustrativ persona — inte dokumenterad observation

En lärare som följt tre läroplaner under sin yrkesbana.

Då

  • 1994: arbetar enligt Lpo 94 — ‘grundläggande värden’, ‘etik’, ‘kunskap’.
  • Inga skrivningar om normkritik eller intersektionalitet.

Nu

  • 2022: arbetar enligt Lgr 22 — ‘motverka könsmönster’, ‘främja lika rättigheter oavsett könstillhörighet’.
  • Kompetensutveckling inkluderar normkritisk pedagogik och inkluderande språkbruk.

Avslutning

Om Lgr 22 är ‘nuet’ — vilka ord kommer Lgr 35 att innehålla, och vilka kommer att ha försvunnit?

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Hur har svenska myndigheters språkbruk förändrats över tid, och vad kan förändrade ordval faktiskt säga om policy, juridik och samhällssyn?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Språklagen (2009:600)

2009

§ 11: språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt (klarspråk).

Språklagen (2009:600)

2009

11 §: språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. (Förvaltningslagen 2017:900 9 § gäller enkel, snabb och kostnadseffektiv handläggning.)

Första språkexperten i Statsrådsberedningen

1976

Isof, Klarspråkshistoria: riktlinjer för lagspråk 1967, första språkexperten 1976; Klarspråksgruppen 1993–2006.

Språkrådet ligger under Institutet för språk och folkminnen

Isof

Isof är den myndighet som ger språkvård åt stat, kommun och landsting.

Terminologiansvaret flyttades

TNC → Isof (2018)

Terminologicentrum (TNC) lades ned 2018; Rikstermbanken förvaltas nu av Isof.

Årligt styrdokument från regeringen

Regleringsbrev

Anger uppdrag, mål och återrapporteringskrav — kan påverka begrepp en myndighet använder.

Förordning som styr myndighetens uppgift

Myndighetsinstruktion

Ändras vid regeringsbeslut; ändrade termer i instruktionen är juridiskt bindande.

Bindande vs vägledande

Föreskrift ≠ råd

Föreskrift är bindande norm; allmänna råd är vägledning om tillämpning.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Ett förändrat ordval i ett myndighetsdokument dokumenterar en språklig förändring vid en viss tidpunkt — inte automatiskt en förändrad rättslig innebörd eller ett politiskt motiv.
  • Myndighetsspråk kan ändras av minst fyra separata skäl: (1) ny lag eller EU-rätt, (2) regeringsuppdrag/regleringsbrev, (3) terminologibeslut från Isof/Rikstermbanken, (4) klarspråksarbete för att öka begripligheten.
  • Samma ord kan ha olika betydelse i juridik, i statistik och i vardagligt språk (t.ex. ‘barn’, ‘hushåll’, ‘arbetslös’, ‘hemlös’, ‘nyanländ’) — jämförelser kräver att man håller isär definitionerna.
  • Klarspråk (språklagen § 11) kräver vårdat, enkelt och begripligt språk — det innebär ibland att äldre juridiska termer ersätts av mer allmänspråkliga varianter utan att sakinnehållet ändras.
  • En termfrekvensanalys visar när ett ord används och hur ofta — den visar inte varför ordet valts, om innebörden är densamma eller om texten faktiskt läses annorlunda.
  • Historiska dokument är ofta svårare att söka digitalt (OCR-kvalitet, olika arkivsystem, ändrade dokumenttyper) — låg träffvolym i äldre material behöver inte betyda låg användning.

Metodnot
Analyser av myndighetsspråk kräver att varje exempel förankras i ett konkret dokument (SFS-, SOU-, prop.-, dnr- eller Isof-referens), med datum, ansvarig aktör och en bedömning av om förändringen är juridisk, administrativ, kommunikativ eller redaktionell. Vi använder ordfrekvenser endast när urvalskorpus och söksträng redovisas — och skiljer alltid frekvens från motiv. Enskilda dokument representerar inte hela myndigheten, och ett urval av kontroversiella exempel kan ge en sned bild även när varje enskilt citat är korrekt.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Myndighetsspråk
Det språk som används av statliga och kommunala myndigheter i skrivelser, beslut, författningar och kommunikation med enskilda.
Förvaltningsspråk
Nära synonym till myndighetsspråk, används särskilt om det språk som förekommer i förvaltningsrättsliga beslut och handlingar.
Klarspråk
Vårdat, enkelt och begripligt språk i offentlig verksamhet. Krav enligt språklagen (2009:600) § 11.
Juridisk term
Ord med en fastställd rättslig betydelse i lag, förarbeten eller praxis. Kan skilja sig från allmänspråkets betydelse.
Legaldefinition
Definition som anges direkt i en lagtext (ofta i 1–2 §) och som styr hur ett begrepp ska tolkas i just den lagen.
Myndighetskommunikation
All utåtriktad kommunikation från en myndighet — beslut, brev, webb, rapporter, pressmeddelanden.
Styrdokument
Samlingsbegrepp för lag, förordning, instruktion, regleringsbrev, föreskrift, allmänna råd och interna riktlinjer som styr en myndighets verksamhet.
Föreskrift
Bindande norm som en myndighet beslutar med stöd av bemyndigande i lag eller förordning. Publiceras i myndighetens författningssamling.
Allmänna råd
Vägledande rekommendationer om hur en föreskrift eller lag bör tillämpas. Inte bindande men vägs in vid tillsyn.
Regeringsuppdrag
Ett skriftligt uppdrag från regeringen till en myndighet att utföra en viss uppgift, ofta med återrapporteringskrav.
Regleringsbrev
Årligt styrdokument från regeringen till varje myndighet med mål, uppdrag, ekonomiska ramar och återrapporteringskrav.
Myndighetsinstruktion
Förordning som anger en myndighets uppgifter, ledning och organisation. Ändras genom regeringsbeslut.
Terminologi
Systematiskt fastställda facktermer inom ett område. I Sverige samlas fastställd terminologi i Rikstermbanken.
Begreppsdefinition
En preciserad beskrivning av vad ett begrepp omfattar och avgränsar sig mot. Kan finnas i lag, standard eller termdatabas.
Språkpolicy
En myndighets eller organisations skriftliga riktlinjer för språkval, tilltal, tillgänglighet och klarspråk.
Inkluderande språk
Språkval som syftar till att undvika onödigt könsmarkerade, exkluderande eller stereotypa formuleringar. Rekommendationer finns bl.a. i Myndigheternas skrivregler.
Eufemism
Mildare eller mer neutralt uttryck som ersätter ett hårdare eller känsligt ord. Kan användas legitimt eller kritiseras som omskrivning.
Omskrivning
Att uttrycka något med andra ord än det direkta — kan vara ett stilval, en klarspråksåtgärd eller en eufemism, beroende på syfte och effekt.
Saklighet
Krav enligt regeringsformen 1 kap. 9 § att myndigheter ska iaktta saklighet och opartiskhet i sin verksamhet, inklusive språket i beslut.
Opartiskhet
Krav i regeringsformen 1 kap. 9 §: myndigheter ska behandla lika fall lika och inte visa partiskhet i bedömning eller framställning.
Begriplighet
Att texten kan förstås av dess avsedda mottagare. Grundläggande krav i språklagen (2009:600) 11 §.
Normering
Fastställande av rekommenderade språknormer, t.ex. genom Myndigheternas skrivregler eller Svenska Akademiens ordlista.
Språkrådet
Avdelning inom Institutet för språk och folkminnen (Isof) som ger språkvård åt myndigheter, kommuner och regioner.
Myndigheternas skrivregler
Handbok utgiven av Isof/Regeringskansliet med rekommendationer för skrivsätt i offentliga texter (senaste huvudutgåva 2014, uppdateringar löpande).

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

8

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Det är det språk som används av statliga och kommunala myndigheter i beslut, författningar, brev och kommunikation. Det består av tre skikt som styr olika saker: juridiskt fackspråk (bindande via lag), förvaltningsspråk (procedurella termer) och allmänspråk (för kommunikation med enskilda). Klarspråkskravet i språklagen 11 § träffar främst de två senare.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 4Ej läst

Pride — rörelse till institution

4 minLäs
Kapitel 4Ej läst

Medierna vs verkligheten

5 minLäs