Datakrocken
Utopin VS Verkligheten
Så här ska du tolka detta
”Datakrocken” är krocken mellan utopin — bilden av Sverige som ett av världens bästa, tryggaste och mest jämlika länder — och verkligheten i statistiken. Graferna nedan visar vad siffrorna faktiskt säger, inte vad vi vill att de ska säga.
Skolans uppdrag — läroplanen
Då · 1994
“Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på.”
Lpo 94 (Läroplan för det obligatoriska skolväsendet)
Nu · 2022
“Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter oberoende av könstillhörighet samt motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling.”
Lgr 22 (Läroplan för grundskolan, reviderad)
Integrationsmål — regeringsskrivelse
Då · 1996
“Integrationspolitiken bör utgå från att samhället består av människor med olika bakgrund och att alla har samma rättigheter och skyldigheter.”
SOU 1996:55 — Sverige, framtiden och mångfalden
Nu · 2014
“Strukturella ojämlikheter måste förstås intersektionellt — kön, etnicitet, sexualitet och funktionalitet samspelar i maktordningar som reproduceras institutionellt.”
SOU 2014:34 — Inte bara jämställdhet
Jämställdhetspolitik — regeringens skrivelse
Då · 1994
“Målet är jämställdhet mellan kvinnor och män — lika möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.”
Regeringens skrivelse 1993/94:147
Nu · 2016
“Jämställdhetspolitiken ska bedrivas utifrån ett intersektionellt perspektiv och bidra till att motverka normer som upprätthåller över- och underordning.”
Regeringens skrivelse 2016/17:10 — Makt, mål och myndighet
Mänsklig konsekvens
Persona
En lärare som följt tre läroplaner under sin yrkesbana.
Då
- 1994: arbetar enligt Lpo 94 — ‘grundläggande värden’, ‘etik’, ‘kunskap’.
- Inga skrivningar om normkritik eller intersektionalitet.
Nu
- 2022: arbetar enligt Lgr 22 — ‘motverka könsmönster’, ‘främja lika rättigheter oavsett könstillhörighet’.
- Kompetensutveckling inkluderar normkritisk pedagogik och inkluderande språkbruk.
Metod & osäkerhet
Definitioner
- — Dokumenten är hämtade i sin helhet från Skolverkets och regeringens öppna arkiv.
- — Citaten är ordagrant återgivna; ellipser markeras inte eftersom hela meningar valts.
Osäkerheter
- — Vi har inte byggt egen ordfrekvens-tidsserie för SOU-korpus. Den enda publicerade studien (Dunemyr 2021) gäller dagspress och endast ordet ‘värdegrund’.
- — För kvantifierad analys krävs eget körningssarbete i Språkbanken Texts Korp-verktyg.
2035
Om Lgr 22 är ‘nuet’ — vilka ord kommer Lgr 35 att innehålla, och vilka kommer att ha försvunnit?
Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.
Tillbaka till översikten →