Hur ställs diagnosen?

Efter en multidisciplinär utredning (psykiatri, psykologi och i förekommande fall endokrinologi/pediatrik) som bedömer varaktighet, funktion, differentialdiagnoser och samsjuklighet. En diagnos föregås ofta av flera besök och ibland flera års utredning.

Hur har antalet patienter förändrats?

I Patientregistret ökade antalet nya F64-diagnoser bland flickor 13–17 år från ca 20/år 2008 till en topp kring 800/år 2018, för att därefter plana ut och delvis minska. Motsvarande kurvor syns i Norge (remisser till NBTK) och Finland (Tampere). Absoluta tal är fortsatt låga i alla åldrar.

Vad säger Socialstyrelsen?

I december 2022 uppdaterades kunskapsstödet: pubertetshämmande och könskonträra hormoner till minderåriga bör som huvudregel endast ges inom kliniska studier eller i utvalda undantagsfall efter individuell bedömning. Utredning och psykosocialt stöd betonas.

SBU-rapport 307 (2019) och tilläggsbedömningen 2022 fann att den vetenskapliga evidensen för hormonell behandling av barn och unga är otillräcklig; långtidsuppföljningar saknas och studierna har metodproblem. SBU tog inte ställning för eller emot behandling som sådan.

Vad säger internationella riktlinjer?

De skiljer sig åt. WPATH SoC 8 (2022) är mer tillåtande och rekommenderar individuell bedömning utan fasta åldersgränser. NHS England, NICE och Cass Review (2024) drar strängare slutsatser i linje med SBU och Socialstyrelsen. Finland (COHERE 2020) och Norge (Ukom 2023) har uttryckt liknande försiktighet.

Hur ser kunskapsläget ut?

Kort: osäkert. Det finns fallserier och observationsstudier men få randomiserade eller långsiktiga uppföljningar. Både Cass Review och SBU bedömer evidensen som låg eller mycket låg för de flesta utfall (könsdysfori, mental hälsa, ånger, fertilitet).

Hur skiljer sig Sverige från andra länder?

Sverige och Storbritannien har stramat åt riktlinjerna sedan 2021–2024. Finland gjorde det redan 2020. USA:s och Kanadas kliniker följer i huvudsak WPATH. Danmark har koncentrerat vården till en enda enhet. Skillnaderna handlar mer om beviströskel och centralisering än om själva evidensen.

Hur ser utvecklingen ut över tid?

Tre faser: (1) fram till ca 2010 mycket få patienter, främst pojkar; (2) 2010–2018 snabb ökning, särskilt bland tonårsflickor; (3) från 2019 avtagande incidens och stramare riktlinjer i flera länder. Det är för tidigt att avgöra om nedgången beror på ändrad efterfrågan, ändrade remissvägar eller ändrad praxis.

Varför sägs statistiken vara osäker?

Populationerna är små, remissvägarna har ändrats, diagnoskriterierna har ändrats (DSM-IV → DSM-5, ICD-10 → ICD-11), och registerdata mäter vårdkontakter — inte den underliggande förekomsten i befolkningen. Enskilda kliniker eller årsvariationer ger stora procentutslag på små tal.

Demografi & Samhällsförändring

Vård 13–17 år

Könsdysfori hos unga — Socialstyrelsens diagnoser 2008–2023

Antalet nya F64-diagnoser för flickor 13–17 år ökade från ≈ 20/år (2008) till ≈ 800/år (2018) enligt Socialstyrelsens patientregister. Siffrorna avser registrerade diagnoser, vilket kan drivas av flera faktorer — ökad kännedom, minskat stigma, ändrade remissvägar och diagnoskriterier — och behöver inte motsvara en lika stor ökning av det underliggande tillståndet. Efter Karolinskas riktlinjeändring 2021 och SBU 2022 har trenden vänt nedåt.

Norden + UK — samma kurva, annan tidshorisont

Sverige: diagnoser, F64 — Norge/Finland: remisser till nationell huvudklinik (NBTK/Tampere)

2008–2021 · index · Norden

Sverige: diagnoser, F64 — Norge/Finland: remisser till nationell huvudklinik (NBTK/Tampere) · index · 2008–2021 · Norden
År	Norge	Danmark	Finland	Sverige
2 008	—	—	—	20
2 011	—	—	48	90
2 014	—	—	—	200
2 016	247	—	—	550
2 018	—	—	308	800
2 021	450	—	—	650

Källa:

Källor & metod

Datakälla

Definitioner

— ‘Ny diagnos’ = incidens (första gången diagnos F64 registreras i patientregistret för individen).
— Norge/Finland-siffror avser remisser till nationell huvudklinik (NBTK/Tampere), inte alla diagnoser i patientregistret. Inte direkt jämförbara med Sveriges siffror i absolut tal — men trenden är densamma.

Osäkerheter

— Sveriges siffror för 2022–2023 baseras på Socialstyrelsens uppdaterade statistik i patientregistret (kompletterande uttag efter 2020-rapporten); mindre efterregistrering kan förekomma för de senaste åren.
— Sverige saknar centralt remisstak, så incidens kan jämföras över tid men inte trivialt med länder som har centraliserade kliniker.

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Socialstyrelsen · Oregelbundet
Socialstyrelsens nationella kunskapsstöd — vård av barn och ungdomar med könsdysfori
Nationellt kunskapsstöd om könsdysfori hos barn och unga
Senaste datapunkt 1 dec. 2022 · Källan publicerade 1 dec. 2022

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Hur har diagnoser, utredningar och vård kring könsdysfori hos barn och unga utvecklats över tid enligt officiella data och medicinska riktlinjer?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

ICD-10-kod (Socialstyrelsen)

F64

Könsidentitetsstörningar. Från 2027 övergår Sverige till ICD-11 (HA60 könsinkongruens).

Flickor 13–17 med ny F64-diagnos

~20 → ~800

Årlig incidens 2008 → 2018 (topp), Patientregistret. Efter 2018 avtagande.

Karolinska/ALB

maj 2021

Slutar med rutinmässig pubertetshämning/hormonbehandling av minderåriga utanför forskningsstudier.

SBU 307/341

feb 2022

Evidensen för hormonell behandling av barn och unga bedöms otillräcklig; långtidsuppföljning saknas.

Socialstyrelsen — nya rekommendationer

dec 2022

Pubertetshämning och könskonträra hormoner till minderåriga endast inom forskning eller i utvalda undantagsfall.

Cass Review (NHS England)

apr 2024

Systematisk översikt: evidensen för hormonbehandling av minderåriga är svag; rutinvård omprövas.

Kirurgi (Sverige)

Åldersgräns 18

Könsbekräftande kirurgi utförs som huvudregel först vid myndig ålder.

Metodkonsekvens

Liten population

Absoluta tal är låga → årliga procentförändringar blir dramatiska men statistiskt osäkra.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

Statistiken visar antalet personer som fått en F64-diagnos registrerad i vården — inte hur många i befolkningen som upplever könsdysfori.
Uppgången 2008–2018 bland flickor 13–17 år är dokumenterad i Patientregistret; efter 2018 har incidensen planat ut och i vissa åldersgrupper minskat.
Norge, Finland och Storbritannien visar liknande U/S-kurvor med några års förskjutning — mätt som remisser till nationella specialistklinker (inte diagnoser).
Både SBU (2019/2022), Socialstyrelsen (2022) och Cass Review (2024) kommer fram till att evidensen för pubertetshämmande och könskonträra hormoner till minderåriga är otillräcklig — inte att behandlingen är verkningslös eller skadlig, utan att långtidsstudier saknas.
Riktlinjer skiljer sig mellan länder och organisationer: WPATH SoC 8 (2022) är mer tillåtande än NHS England/Cass, NICE och Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer.
Ett diagnostal säger inget om orsak. Ökningen har flera möjliga bidragande förklaringar (bättre tillgång, minskad stigma, förändrad remissväg, förändrat sökbeteende, social spridning) som inte kan särskiljas av registerdata ensamma.

Metodnot
Incidens = antal nya diagnoser per år. Prevalens = antal personer med aktuell diagnos vid en given tidpunkt. Patientregistret räknar registrerade vårdkontakter, inte upplevd könsdysfori i befolkningen. Ändrade remissvägar (från BUP till specialiserade team) och ändrade diagnoskriterier (DSM-IV → DSM-5, ICD-10 → ICD-11) påverkar tidsserien. Vid små populationer (låga hundratal per år) ger enskilda kliniker eller enstaka årsvariationer stora procentutslag — jämför alltid absoluta tal, ålder och kön separat.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Kön (juridiskt): Det kön en person är folkbokförd med enligt lagen (1972:119) om fastställande av könstillhörighet.
Könsidentitet: En persons inre upplevelse av sitt kön. Kan sammanfalla eller inte sammanfalla med det juridiska eller kroppsliga könet.
Könsuttryck: Yttre uttryck som klädsel, namn, tilltal och kroppsspråk kopplat till kön.
Könsdysfori: Kliniskt betydande obehag av att könsidentitet och kroppsligt/tilldelat kön inte överensstämmer. Diagnos enligt DSM-5 (Gender Dysphoria) och ICD-10 F64.0/F64.2.
Könsinkongruens: ICD-11-term (HA60) som ersätter F64. Klassificeras utanför kapitlet för psykiska sjukdomar.
F64: ICD-10-diagnoser för könsidentitetsstörningar. F64.0 transsexualism (vuxna), F64.2 könsidentitetsstörning i barndomen.
Remiss: Skriftlig hänvisning från t.ex. BUP eller primärvård till specialiserad utredningsenhet. Registreras men innebär inte diagnos.
Utredning: Multidisciplinär medicinsk och psykologisk bedömning som föregår eventuell diagnos och behandling.
Pubertetshämmande behandling: GnRH-analoger som fördröjer puberteten. I Sverige efter 2022 endast inom forskning eller utvalda undantagsfall för minderåriga.
Könskonträra hormoner: Östrogen eller testosteron som ger sekundära könskaraktäristika för det upplevda könet.
Könsbekräftande kirurgi: Kirurgiska ingrepp (bröst-, genital- eller ansiktskirurgi). Kräver som huvudregel myndig ålder i Sverige.
Social transition: Byte av namn, pronomen, kläder eller frisyr utan medicinsk behandling. Är inte en medicinsk åtgärd men kan påverka utredningen.
Informerat samtycke: Kravet att patienten (och för minderåriga vårdnadshavare) har fått tillräcklig information om nytta, risker och osäkerheter innan behandling.
Evidensstyrka: Bedömning av hur säker slutsatsen är, ofta enligt GRADE: hög/medel/låg/mycket låg. SBU och Cass har bedömt hormonbehandling av minderåriga som låg/mycket låg.
Systematisk översikt: Strukturerad forskningssammanställning som söker, kvalitetsgranskar och väger samman alla relevanta studier enligt förhandsdefinierat protokoll.
Långtidsuppföljning: Uppföljning i mer än 5–10 år efter behandling. Saknas i stor utsträckning för minderåriga som fått hormonbehandling.
DSM-5: Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, 5:e utgåvan (APA, 2013). Använder termen Gender Dysphoria.
ICD-10 / ICD-11: WHO:s klassifikation. ICD-10 (F64) används i Sverige idag; övergång till ICD-11 (HA60 könsinkongruens) planerad.
SBU: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Systematiska översikter av evidensläget för behandlingar.
Socialstyrelsens kunskapsstöd: Nationella rekommendationer för vård vid könsdysfori. Uppdaterade 2015 och december 2022.
Cass Review: Oberoende granskning av NHS Englands vård för könsdysfori hos barn och unga. Slutrapport april 2024.
WPATH: World Professional Association for Transgender Health — internationell professionsorganisation. Utger Standards of Care (SoC 8, 2022).
NICE: National Institute for Health and Care Excellence (UK). Publicerade 2020 evidensöversikter över pubertetshämmare och könskonträra hormoner.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

myndigheter/institutioner

rapporter & studier

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ett kliniskt betydande obehag som uppstår när en persons könsidentitet inte överensstämmer med det tilldelade/kroppsliga könet. Diagnoskriterierna finns i DSM-5 (Gender Dysphoria) och ICD-10 (F64). ICD-11 använder istället ‘könsinkongruens’ (HA60) och placerar tillståndet utanför kapitlet för psykiska sjukdomar.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Könsdysfori hos unga — Socialstyrelsens diagnoser 2008–2023

Källor för denna sida

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

/vard-och-omsorg

Långsiktiga välfärdskostnader

Könsdysfori hos unga — Socialstyrelsens diagnoser 2008–2023

Vad diagnosstatistiken visar

Norden + UK — samma kurva, annan tidshorisont

Tidslinje: vad som hände

Källor för denna sida

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

/vard-och-omsorg

Långsiktiga välfärdskostnader