Metod-simulator
Kör om KI:s metod med 2025-parametrar
Konjunkturinstitutets Specialstudie 117 från 2022 är en generationskalkyl-liknande modell: den räknar per capita hur en individs framtida skatteinbetalningar och transfereringar summeras över livscykeln, diskonterat till nuvärde. Metoden är parametriserad — byt indata så får du ett nytt resultat. Här kan du köra om modellen med KI:s originalparametrar (2022) eller uppdaterade 2025-antaganden (SCB AKU 2024, ny transfereringsnivå, lägre realränta), eller justera helt själv.
Antaganden
SCB AKU 2024: ~17 pe för utrikes födda från icke-västerländska länder.
Lägre andel = fler barn/äldre → större offentlig konsumtion.
KI 2022: 3,0 %. KI 2025: 2,0 % (efter ränteomvärdering).
KI räknar livscykel — 40 år är standardansatsen.
Genomsnittlig fiskal nettoeffekt per sysselsatt inrikes född.
Försörjningsstöd, bostadsbidrag, sjuk/aktivitetsersättning m.m.
Vikt för barn/äldre-tjänster utöver arbetsför ålder.
Netto per capita och år
−17 000 kr
Odiskonterat årsflöde. Negativt = årlig kostnad för offentliga finanser.
Nuvärde över 40 år
−390 000 kr
Summerat livscykelvärde per capita, diskonterat med 3,0 %.
Modellerad sysselsättningsgrad
67,0 %
Infödd ≈ 82 % (SCB AKU 2024) minus valt gap.
Skillnad mot KI 2022
+0 kr
Delta i nuvärde jämfört med KI:s original 2022-parametrar.
Så här räknar modellen
För varje år: sysselsättning × nettoskatt − (1−sysselsättning) × transferering, viktat med andelen i arbetsför ålder och en ålderskomposition-justering (barn/äldre-tjänster). Årsflödet diskonteras över tidshorisonten till ett nuvärde per capita.
Vad byte av år ändrar: sysselsättningsgapet har ökat något sedan 2022 (2015-kohorten integrerar långsammare än tidigare kohorter), transfereringsnivån har följt inflation, och realräntan har fallit. Alla tre trycker nuvärdet nedåt.
Källor: KI Specialstudie 2022/117, KI:s 2025-uppdatering, Ruist ESO 2018:3, SCB AKU, OECD International Migration Outlook 2023.
Se även
What-if: aggregerad volym-simulator →
Testa hur årsvolym, arbetskraftsandel och integrationskrav påverkar den totala nettokostnaden.
Bakgrund
Vad invandringen kostar — metod & osäkerhet →
Hur bottom-up (Ruist) och top-down (KI) förhåller sig, och varför slutsumman alltid blir ett spann.
Disclaimer
Detta är en pedagogisk återuppspelning av metodens logik, inte KI:s officiella mikrodata-modell. Enskilda parametrar är hämtade från publicerade aggregat (SCB, OECD, KI, Ruist). Individvariation och kohortspecifika utfall kan bara replikeras med tillgång till SCB:s registerdata.