Utrikes födda (totalt)
+1 521 000 kr
Annuitet +39 000 kr/år
Livscykel · per person · huvudkälla Ruist 2018
74 000 kr/år — så fördelar sig kostnaden över livet
Ruists genomsnitt på 74 000 kr/år är inte konstant — det är en livstidsmedel. Bidraget är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt under yrkeslivets mitt och negativt igen vid pension. Spannet 53–94 000 kr beror på integrationspotential och ursprungsland.
Senast uppdaterad: Se ändringslogg
Huvudsiffra · Ruist ESO 2018:3
−74 000 kr
per år, livstidsgenomsnitt
−53 000 kr
hög integrationspotential
−94 000 kr
låg integrationspotential
Källa: Joakim Ruist, ESO 2018:3 "Tid för integration". Beräknat på svenska registerdata med livscykelmodell. Avser flyktingar inklusive anhöriga.
Kompletterande · KI 2025 · diskonterat nuvärde (1,5 %)
Flyktingar
−1 000 000 kr
Annuitet −25 000 kr/år
Övriga utrikes födda
+1 902 000 kr
Annuitet +48 000 kr/år
Anhöriginvandring
Härledd−300 000 kr
Annuitet −8 000 kr/år
Årligt nettobidrag per person, efter vistelseår i Sverige
0–45 vistelseår · kronor per person och år · Sverige
Årligt nettobidrag per person, efter vistelseår i Sverige: Flykting (kr/år) går från −160 000 (0) till −80 000 (50) — upp 80 000 kronor per person och år. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (0–45 vistelseår, Sverige).
Diagrammet ritas när sidan har laddats — samma data finns i tabellfliken.
| Vistelseår | Flykting (kr/år) | Övriga utrikes födda (kr/år) | Anhörig (kr/år) |
|---|---|---|---|
| 0 | −160 000 | −80 000 | — |
| 1 | −151 000 | −64 000 | — |
| 2 | −142 000 | −48 000 | — |
| 3 | −133 000 | −32 000 | — |
| 4 | −124 000 | −16 000 | — |
| 5 | −116 000 | 0 | — |
| 6 | −107 000 | 6 000 | — |
| 7 | −98 000 | 12 000 | — |
| 8 | −89 000 | 18 000 | — |
| 9 | −80 000 | 24 000 | — |
| 10 | −71 000 | 30 000 | — |
| 11 | −62 000 | 36 000 | — |
| 12 | −53 000 | 42 000 | — |
| 13 | −44 000 | 48 000 | — |
| 14 | −36 000 | 54 000 | — |
| 15 | −27 000 | 60 000 | — |
| 16 | −18 000 | 66 000 | — |
| 17 | −9 000 | 72 000 | — |
| 18 | 0 | 78 000 | — |
| 19 | 4 000 | 84 000 | — |
| 20 | 8 000 | 90 000 | — |
| 21 | 12 000 | 96 000 | — |
| 22 | 16 000 | 102 000 | — |
| 23 | 21 000 | 108 000 | — |
| 24 | 25 000 | 114 000 | — |
| 25 | 29 000 | 120 000 | — |
| 26 | 33 000 | 111 000 | — |
| 27 | 37 000 | 102 000 | — |
| 28 | 41 000 | 94 000 | — |
| 29 | 45 000 | 85 000 | — |
| 30 | 49 000 | 76 000 | — |
| 31 | 54 000 | 67 000 | — |
| 32 | 58 000 | 58 000 | — |
| 33 | 62 000 | 50 000 | — |
| 34 | 66 000 | 41 000 | — |
| 35 | 70 000 | 32 000 | — |
| 36 | 60 000 | 23 000 | — |
| 37 | 50 000 | 14 000 | — |
| 38 | 40 000 | 6 000 | — |
| 39 | 30 000 | −3 000 | — |
| 40 | 20 000 | −12 000 | — |
| 41 | 10 000 | −21 000 | — |
| 42 | 0 | −30 000 | — |
| 43 | −10 000 | −38 000 | — |
| 44 | −20 000 | −47 000 | — |
| 45 | −30 000 | −56 000 | — |
| 46 | −40 000 | −65 000 | — |
| 47 | −50 000 | −74 000 | — |
| 48 | −60 000 | −82 000 | — |
| 49 | −70 000 | −91 000 | — |
| 50 | −80 000 | −100 000 | — |
Metod: Illustrativ kurva som återger mönstret i Konjunkturinstitutets Specialstudie 117: negativt netto de första 10–15 åren, positivt cirka år 15–30 och negativt igen efter cirka 40 år när pensionsutbetalningar dominerar. Kurvan för anhöriga är härledd ur Ruist (ESO 2018:3) kombinerat med SS117 — exakta åldersprofiler finns i rapporterna.
Källa: Konjunkturinstitutet — Specialstudie 117 (hämtad 2026-07-27) · Ruist — ESO 2018:3 (hämtad 2026-07-27)
Kurvan är en pedagogisk illustration av det mönster KI Specialstudie 117 beskriver (negativt 10–15 år, positivt 15–30 år, negativt efter ~40 år p.g.a. pension). Exakta åldersprofiler finns i rapporten.
Ruist 2018 · livstidsgenomsnitt per flykting
53 000 – 94 000 kronor per år i genomsnittlig nettokostnad
Ruists ESO-rapport 2018:3 uppskattar att en genomsnittlig flykting medför en offentligfinansiell nettokostnad på 74 000 kr per år över livet, i ett spann från 53 000 kr (hög integrationspotential) till 94 000 kr (låg integrationspotential).
Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Riktningen på dessa effekter är osäker — se metodruta.
Källor: KI Specialstudie 117 · Ruist ESO 2018:3.
Frågan sidan besvarar
Hur förändras offentliga kostnader och skatteintäkter under olika delar av en människas liv — och vilka antaganden avgör den kalkylerade livscykelprofilen?
Snabb överblick
Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan
Barn 0–18 år
≈ –180 000 kr/år
KI Specialstudie 117 — genomsnittlig offentlig nettokostnad per barn (förskola, skola, vård, barnbidrag) minus föräldrarnas skatteinbetalning per barn. Modellerat tvärsnittsvärde.
Arbetsför ålder 30–55
≈ +100 000 kr/år
KI Specialstudie 117 — genomsnittligt positivt netto vid full sysselsättning och medianinkomst. Skatteintäkter överstiger nyttjande.
Ålderdom 75+
≈ –210 000 kr/år
KI Specialstudie 117 — pension, vård och omsorg dominerar. Skatteinbetalning från pension täcker en mindre andel.
Kalkylränta huvudscenario
3,0 %
KI, Långtidsutredningen — real diskonteringsränta. Känslighetsanalys 2 %/4 %.
Individuell off. konsumtion
≈ 25 %
SCB Nationalräkenskaperna — vård, omsorg, utbildning som andel av BNP. Fördelas per individ i livscykelkalkyler.
Kollektiv off. konsumtion
≈ 27 %
Försvar, rättsväsende, förvaltning. Svår att fördela per individ — kräver metodval.
Positivt nettospann
≈ 40 år
Ruist/KI — antal år under en typisk livscykel då individen är offentligfinansiell nettoinbetalare (grovt 25–65).
Medellivslängd 2024
≈ 82 år
SCB — vägd medellivslängd. Ökad livslängd förlänger det negativa åldringsspannet i livscykelkalkylen.
Vad visar statistiken?
Objektiva observationer — inte tolkningar
- En livscykelprofil visar den genomsnittliga fiskala nettobalansen för en person i varje ålder — inte vad en specifik individ betalar eller får. Kurvan är negativ under barndom, positiv under yrkeslivet och åter negativ under ålderdom. Balansen mellan dessa faser avgör om livstidsnettot blir positivt eller negativt.
- Sysselsättningsgrad och inkomstnivå under yrkeslivet är den enskilt viktigaste variabeln. En person som arbetar heltid från 25 till 65 med medianlön genererar tillräckligt med skatt för att kompensera barndoms- och ålderdomsfaserna. En person med lägre sysselsättning eller lägre lön ger negativt livstidsnetto.
- Modellerade livscykelprofiler visar strukturella mönster (barn kostar, arbete betalar, äldre kostar), inte individuella prognoser. Inomgruppsspridningen är stor — två personer i samma ålder kan ha nettobidrag som skiljer sig med hundratusentals kronor per år.
- Val av kalkylränta, tidshorisont och behandling av kollektiv konsumtion påverkar resultatet mer än de flesta enskilda antaganden. En höjd kalkylränta från 3 % till 4 % kan minska nuvärdet av en 40-årig framtida skatteinbetalning med cirka 30 %.
- Livscykelkalkyler beräknar offentligfinansiell nettoeffekt — inte samhällsekonomisk. En person kan ha negativt fiskalt netto (t.ex. lärare, sjuksköterska med relativt låg lön) men vara samhällsekonomiskt värdefull. Kalkylerna mäter statens kassaflöde, inte samhällets värde.
Metodnot
Sidan skiljer strikt mellan observerade tvärsnittsdata (SCB Nationalräkenskaperna: faktisk offentlig konsumtion per ålder) och modellerade livscykelprofiler (KI, ESO: framskrivna nuvärden med antaganden om sysselsättning, löner och kalkylränta). En tvärsnittsprofil visar dagens läge i alla åldrar — den blir en livscykelprofil endast under antagandet att dagens 30-årig lever som dagens 65-årig när hen når 65. Val av kalkylränta (2/3/4 %), tidshorisont (livstid/generation), behandling av kollektiv offentlig konsumtion (per capita/marginellt/exkluderat) och sysselsättningsantaganden förklarar merparten av skillnaderna mellan olika studiers slutsatser. Individuell offentlig konsumtion (vård, omsorg, utbildning) fördelas per individ; kollektiv (försvar, rättsväsende) kräver metodval. Kalkylerna fångar inte sociala, humanitära eller kulturella värden — endast pengar över offentlig sektors budgetar.
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Livscykelkostnad
- Den totala offentliga nettokostnaden för en person summerad över hela livet — barndom, arbetsliv och pension. Anges normalt som nuvärde i dagens kronor efter diskontering.
- Livscykelprofil
- Genomsnittligt offentligt nettobidrag efter ålder. Byggs upp från registerdata över faktiskt nyttjande av vård, omsorg, utbildning och transfereringar, och skatteinbetalningar per åldersgrupp.
- Offentlig nettokostnad
- Offentliga utgifter (konsumtion + transfereringar) som riktas till en individ eller grupp, minus samma grupps skatteinbetalningar. Negativt värde = nettoinbetalare, positivt = nettoutbetalning från det offentliga.
- Nettobidrag
- Motsatt tecken mot nettokostnad: skatteinbetalningar minus offentliga utgifter för samma individ. Positivt netto = individen finansierar mer än den använder.
- Offentlig konsumtion
- Stat, kommun och region köper eller producerar tjänster — vård, omsorg, utbildning, försvar, rättsväsende. Skiljs från transfereringar (kontantstöd) och investeringar (infrastruktur, byggnader).
- Individuell konsumtion
- Del av offentlig konsumtion som kan hänföras till identifierbar individ — främst vård, omsorg, utbildning. Fördelas i livscykelkalkyler efter faktiskt nyttjande.
- Kollektiv konsumtion
- Offentlig konsumtion som inte kan hänföras till enskild individ — försvar, rättsväsende, central förvaltning. Fördelas i kalkyler per capita, marginellt eller exkluderas.
- Transferering
- Kontantöverföring från offentlig sektor till hushåll utan motprestation — pension, sjukersättning, försörjningsstöd, barnbidrag, bostadsbidrag. Skiljs från offentlig konsumtion.
- Diskontering
- Metod för att göra framtida kronor jämförbara med dagens. En krona om 30 år är värd cirka 0,41 kr idag vid 3 % real ränta.
- Nuvärde
- Det diskonterade värdet av en framtida betalningsström uttryckt i dagens penningvärde. Används för att summera livscykelnetton över decennier.
- Kohort
- Grupp med gemensam startpunkt — vanligen födelseår eller invandringsår. Följs framåt i tiden. Skiljs från tvärsnitt (ett år, alla åldrar samtidigt).
- Generationskalkyl
- Framåtblickande kalkyl som skattar hur mycket varje framtida generation kommer att betala respektive få tillbaka från det offentliga systemet, givet dagens regler och demografiska framskrivning.
- Kalkylränta
- Räntesats som används vid diskontering. Standardvärden: 2 % (försiktigt), 3 % (KI/Långtidsutredningen), 4 % (marknadsränta). Valet påverkar långsiktiga netton kraftigt.
- Basscenario
- Kalkylens huvudspår — det scenario författaren anser mest sannolikt givet nuvarande information. Skiljs från alternativscenarier.
- Känslighetsanalys
- Systematisk variation av centrala antaganden (sysselsättning, kalkylränta, produktivitet) för att visa hur mycket resultatet förändras. Obligatoriskt i seriösa livscykelkalkyler.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
7
myndigheter/institutioner
8
rapporter & studier
4
primärdataset
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Summan av offentliga utgifter minus skatteinbetalningar för en person under hela livet, uttryckt i nuvärde. Beroende på antaganden om sysselsättning, lön och kalkylränta kan livstidsnettot bli positivt eller negativt.
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden
Invandringens kostnader
Metodfältet — Ruist, KI och de fiskala kalkylernas grunder.
Långsiktiga välfärdskostnader
Kohorter, generationer och långsiktiga framskrivningar.
Arbete avgör
Sysselsättning som central variabel i alla livscykelkalkyler.
Skattetrycket
Skatteintäktssidan i livscykelkalkylen.
Bidragsförsörjning över tid
Transfereringssidan i livscykelperspektiv.
Kohorter över tid
Registerbaserad uppföljning av specifika ankomstårgångar.
Källor för denna sida
Underlaget hämtas från officiella primärkällor.
KI · Oregelbundet
Specialstudie 117 — Invandrades nettobidrag till de offentliga finanserna 1983–2022Nettobidrag till offentliga finanser per person och år, efter grupp (endast KI:s egna beräknade värden)
Senaste datapunkt · Källan publicerade
Citera den här sidan
Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.
APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-21 från https://sverigefakta.com/livscykel-kostnader
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/livscykel-kostnader (Hämtad: 2026-08-21).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/livscykel-kostnader (hämtad 2026-08-21).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_livscykelkostnader,
author = {Sverigefakta.com},
title = {Sverigefakta},
year = {2026},
howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/livscykel-kostnader}},
note = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-21}
}Permanent länk
https://sverigefakta.com/livscykel-kostnader