Granskning · Långsiktigt
Långsiktiga konsekvenser
Nettobidragssiffrorna mäter ett enskilt år eller en livstidsannuitet i kronor. De säger lite om strukturella effekter över decennier: språk, värderingar, tillit och segregation. Varje sektion nedan har direktlänk till primärkällan — Skolverket, SCB, SOM-institutet, Brå och World Values Survey.
Språk
Svenska språket — nyckeln till arbetsmarknaden
Språkkunskaper avgör tillträdet till arbetsmarknaden, utbildning och samhällsdeltagande. Korten nedan redovisar skillnader i svenskkunskaper mellan elever med olika bakgrund; de visar nivåer, inte orsaker.
Elever med utländsk bakgrund i åk 9 utan godkänt betyg i svenska eller svenska som andraspråk, efter tid i Sverige
52 % (0–4 år) · 9 % (inrikes födda)
Läsåret 2024/25, elever med utländsk bakgrund som fått eller skulle ha fått betyg: utrikes födda 0–4 år i Sverige 51,9 % (1 853 av 3 572), 5–9 år 16,6 %, 10 år eller mer 9,0 %; inrikes födda med utländsk bakgrund 8,9 %. Beräknat ur SCB:s antal (totalt minus godkända i svenska och i svenska som andraspråk). Mäter skolbetyg, inte språk i hemmet.
SCB — TAB6960 (LE0105SVA04), läsår 2024/25, årskurs 9 ↗Andel elever i grundskolan som läser svenska som andraspråk
drygt 14 %
Läsåret 2024/25 läser drygt 156 000 elever svenska som andraspråk, i nivå med föregående år. Svenska som andraspråk ersätter ämnet svenska efter rektors beslut; andelen är inte ett mått på modersmål eller hemspråk.
Skolverket — Elever och skolenheter i grundskolan, läsåret 2024/25 (s. 21) ↗Andel sfi-elever som avslutat kurs D inom fem år, efter studiebakgrund i hemlandet
16 % vs 43 %
16 % bland elever med högst tre års studiebakgrund och 43 % bland elever med 13 års studiebakgrund eller mer (Skolverkets registerbearbetning, diagram 4). Tidigare angivna 44 % inom tre år gick inte att återfinna och är borttagna.
Skolverket — Studieavbrott och genomströmning i sfi, rapport 2024:3 ↗Språkkrav för medborgarskap
I kraft 6 juni 2026
Riksdagen beslutade 29 april 2026 (bet. 2025/26:SfU28) om krav på kunskaper i svenska och om samhället för medborgarskap. Lagändringarna gäller från 6 juni 2026; medborgarskapsprovet i läs- och hörförståelse på funktionell nivå från 1 oktober 2027 eller tidigare dag som regeringen bestämmer.
Prop. 2025/26:175; riksdagens beslut 2026-04-29 ↗Värderingar
Värderingsgap — vad WVS faktiskt mäter
World Values Survey:s publicerade landtabeller (våg 6, Sverige 2011) visar stora skillnader mellan Sverige och länder i Mellanöstern och Nordafrika i synen på homosexualitet, jämställdhet och religion. Siffrorna gäller befolkningen i respektive land, inte invandrare i Sverige.
Homosexualitet kan ‘aldrig’ rättfärdigas (svar 1 på skalan 1–10)
7,5 % (SE) vs 48–92 % (MENA-länder)
WVS våg 6 (Sverige 2011): Sverige 7,5 %; Libanon 47,7 %, Algeriet 55,2 %, Jemen 57,5 %, Irak 69,9 %, Libyen 71,8 %, Palestina 76,5 %, Marocko 83,6 %, Jordanien 85,6 %, Tunisien 87,1 %, Qatar 91,7 %. Jämförelse mellan länder, inte mellan invandrare och inrikes födda i Sverige.
World Values Survey — WV6 Results by country (v20180912), V203 ↗Instämmer i att män har större rätt till jobb än kvinnor när jobben är få
2 % (SE) vs 41–83 % (MENA-länder)
WVS våg 6: Sverige 2,0 %; Libanon 40,8 %, Algeriet 58,0 %, Marocko 60,6 %, Kuwait 62,0 %, Irak 65,2 %, Palestina 65,5 %, Libyen 68,7 %, Qatar 69,4 %, Tunisien 71,1 %, Yemen 75,4 %, Jordanien 80,6 %, Egypten 83,4 %. Länderjämförelse; WVS-tabellen säger inget om andra generationen i Sverige.
World Values Survey — WV6 Results by country (v20180912), V45 ↗Religion ‘mycket viktig’ i livet
7,9 % (SE) vs 53–99 % (MENA-länder)
WVS våg 6: Sverige 7,9 %; Libanon 52,9 %, Irak 84,7 %, Kuwait 86,5 %, Palestina 87,5 %, Marocko 88,9 %, Algeriet 90,7 %, Jordanien 93,3 %, Egypten 94,1 %, Libyen 94,9 %, Tunisien 95,4 %, Jemen 95,8 %, Qatar 98,9 %. Tidigare jämförelse inrikes 10 % vs utrikes MENA 60 % i Sverige hade ingen källtabell och är borttagen.
World Values Survey — WV6 Results by country (v20180912), V9 ↗Tillit
Social tillit — Sveriges sociala kapital
Hög mellanmänsklig tillit är ett av Sveriges starkaste konkurrensfördelar. Korten nedan redovisar tillitsmått och skillnader mellan områden. Putnam (2007) fann i amerikanska data lägre tillit i mer etniskt blandade områden; det visar ett samband, inte en orsak i svenska förhållanden.
Mellanmänsklig tillit (medelvärde, skala 0–10, ’Det går att lita på människor i allmänhet’)
Stabil 1996–2022
SOM-institutet beskriver den sociala tilliten som stabil över perioden, med sjunkande tillit bland yngre och bland dem som placerar sig till höger. Tidigare angivna 57 % → 48 % motsade källan och är borttagna.
SOM-institutet — Carlander (2023), ’På tillitsfronten intet nytt’, i Ovisshetens tid, figur 1–2 ↗Förtroende för rättsväsendet — boende i utsatta områden
Lägre utanför områden med goda förutsättningar
Brå: stort förtroende för rättsväsendet är vanligare bland boende i områden med goda socioekonomiska förutsättningar än i övriga områdestyper (SCB:s områdestyper, inte Polisens lista). Tidigare angivna 33 % vs 56 % gick inte att belägga i rapporten och är borttagna.
Brå — NTU 2024, Rapport 2024:8, avsnittet Förtroende för rättsväsendet ↗Otrygghet vid utevistelse sent på kvällen i det egna bostadsområdet (ganska/mycket otrygg eller avstår)
40 % vs 20 %
Områden med socioekonomiska utmaningar jämfört med områden med goda socioekonomiska förutsättningar (SCB:s områdestyper 1–2 resp. 4–5, inte Polisens lista över utsatta områden). 16–84 år.
Brå — NTU 2024, Rapport 2024:8, huvudresultat s. 8 ↗Vittnen som vägrar samarbeta med polisen — utsatta områden
Klassningskriterium
Obenägenhet att medverka i rättsprocessen ingår bland Polisens kriterier för särskilt utsatt område. Kriteriet är en polisiär bedömning, inte en mätning av hur stor andel vittnen som avstår.
Polisens lägesbild över utsatta områden 2023 ↗Segregation
Boendeförhållanden
Boendeförhållanden mäts här med SCB:s trångboddhetsmått; kortet anger mått, population och år. Samtidiga förändringar visar inte orsakssamband.
Trångboddhet enligt norm 2 — personer 15 år och äldre i flerbostadshus, efter födelseregion
35,5 % (Afrika) · 7,0 % (Sverige)
2024: född i Afrika 35,5 %, Asien 26,4 %, Europa utom Sverige 17,8 %, övriga världen 15,1 %, Sverige 7,0 % (andel av personer med känd uppgift). 2012 var motsvarande andelar 40,5 / 32,1 / 19,4 / 23,0 / 9,6 % — trångboddheten har minskat i alla grupper. Gäller endast flerbostadshus.
SCB — TAB3872 (LE0105Boende01N), 2012 och 2024 ↗Metodik och källkritik
- Korrelation ≠ kausalitet. Att två serier förändras samtidigt visar inte att den ena orsakar den andra. Uppgifterna på sidan är beskrivande och säger inget om orsakssamband.
- WVS mäter länder, inte individer. Landtabellerna visar svarsfördelningar i respektive lands befolkning — de säger inget om invandrare i Sverige eller om enskilda personer.
- Segregation har flera dimensioner. Boende, skola, arbete och socialt umgänge mäts olika — vi anger måttet bredvid varje siffra.
Fler myndighets- och forskningskällor
- IFAU — Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering — Forskningsrapporter om utrikes föddas arbetsmarknadsetablering ↗Peer-review-nära studier om sysselsättningsgapet — särskilt för utrikes födda kvinnor från Mellanöstern och Afrika.
- Delegationen mot segregation (Delmos) — Segregationsbarometern och slutrapport ↗Dokumenterar boendesegregationens utveckling. Delmos avvecklades 2023; uppdrag fördes över till Boverket och länsstyrelserna.
- Socialstyrelsen — Statistik om ekonomiskt bistånd ↗Officiell statistik över försörjningsstöd, inklusive uppdelning på utländsk bakgrund.
- Boverket — Bostadsmarknadsenkäten ↗Kommunernas egna bedömningar av bostadsbrist, trångboddhet och mottagningskapacitet.
- Skolverket — Analyser av familjebakgrundens betydelse för skolresultat ↗Visar att skillnader i resultat ökat och korrelerar med migrationsbakgrund och socioekonomi.
- SCB — Statistiska centralbyrån — Registerdata för integration (STATIV) ↗Officiell registerbas för arbetsmarknad, utbildning, inkomst, boende, hälsa och demokrati efter födelseregion, uppehållsgrund och vistelsetid. Grunden bakom kommunverktyget.
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.
Vidare: Andra generationen · Brottslighet · Källor