Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA
Muslimska bönelokaler — ≈ 12 (1990) till ≈ 150–360 (2024)
Vad hände med Sverige?

Religion & infrastruktur

Muslimska bönelokaler — ≈ 12 (1990) till ≈ 150–360 (2024)

1990 fanns ett dussintal moskéer i Sverige. 2024 finns ≈ 150 SST-registrerade muslimska samfund med egen lokal — och ≈ 360 om man räknar in källarmoskéer och tillfälliga bönelokaler.

Minnesbild

På 35 år har antalet muslimska bönelokaler ökat ≈ 30-faldigt (bred definition). Svenska kyrkans församlingsantal har samtidigt halverats — främst genom administrativ sammanslagning.

1990

≈ 12

SST/forskning

2024

≈ 150–360

SST + oberoende kartläggning

Så läser du detta

Data i sammanhang

Så läser du detta

Graferna nedan visar vad siffrorna säger — inte en tolkning. Där data pekar åt olika håll (t.ex. stabil tillit men växande otrygghet) visar vi båda serierna i stället för att välja en berättelse.

Antal muslimska församlingar och bönelokaler i Sverige, 1990–2024 (SST + oberoende kartläggning)

Antal muslimska församlingar och bönelokaler i Sverige, 1990–2024 (SST + oberoende kartläggning) — 1990–2024 (moskéer)

  • 1990: 12 moskéer; 2000: 70 moskéer; 2010: 180 moskéer; 2015: 250 moskéer; 2020: 320 moskéer; 2024: 360 moskéer — övre skattning inkl. tillfälliga bönelokaler; SST-registrerade samfund ≈ 150
199020002010201520202024
  • 2024*övre skattning inkl. tillfälliga bönelokaler; SST-registrerade samfund ≈ 150

Norden — samma metrik

Registrerade moskéer / muslimska församlingar — Norden

2010–2024 · index · Norden

Registrerade moskéer / muslimska församlingar — Norden: Norge går från 110 (2010) till 200 (2024) — upp 90 indexenheter. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2010–2024, Norden).

Registrerade moskéer / muslimska församlingar — Norden
Registrerade moskéer / muslimska församlingar — Norden · index · 2010–2024 · Norden
ÅrNorgeDanmarkFinlandSverige
2 01011013030180
2 02018019050320
2 02420021055360

Källa:

Mänsklig konsekvens

Persona

En kommunal stadsplanerare.

Då

  • Religiös infrastruktur betydde i praktiken kyrkor och kapell.
  • Bygglovsärenden för moskéer var enstaka händelser per decennium.
  • Begravningsplatser planerades för kristen tradition.

Nu

  • Moskébyggen är återkommande ärenden i flera kommuner.
  • Krav på muslimska begravningsplatser har lett till nya områden i 25+ kommuner.
  • Finansiering från Saudiarabien, Qatar och Turkiet förekommer — dokumenterat av FOI (FOI-R--4547--SE, 2018).

2035

Hur ser religionskartan ut 2035 om byggnadstakten håller?

Linjär framskrivning (bred definition): ≈ 500 bönelokaler 2035 — i nivå med antalet aktiva svenska frikyrkoförsamlingar (≈ 450, Sveriges kristna råd 2023).

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Läs hela granskningen om hur Sverige har förändrats.

Tillbaka till översikten →

Frågan sidan besvarar

Vad går att säga om moskéer och muslimska böneplatser i Sverige utifrån verifierbara offentliga uppgifter?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Nationellt moskéregister

Inget register

Sverige för inget officiellt register över moskéer eller bönelokaler. Alla siffror är sammanställningar från olika källor.

SST-anslutna samfund med lokal

≈ 150

Islamiska trossamfund som får statsbidrag via SST och rapporterar egen församlingslokal (Sorgenfrei/SST 2019).

Bred kartläggning (inkl. bönerum)

≈ 360

SST + kommunala byggnadsnämnder + forskningsinventering. Räknar bönerum i föreningslokaler, källare och industrifastigheter.

Antal 1990

≈ 12

Sorgenfrei (2019) och Larsson (2014): dokumenterade muslimska samlingsplatser i Sverige runt 1990.

SST-paraplyer

6 riksförbund

IFiS, FIFS, SIF, IKUS (turkisk), SMR (paraply), BIS (bosniakisk). Många lokala moskéer står utanför paraplyerna.

Redovisade i FOI 2018

3 finansieringstyper

Medlemsavgifter/insamlingar, utländska donationer (dokumenterat från Saudiarabien, Qatar, Turkiet/Diyanet), fastighetsinvesteringar.

Kommuner med muslimska begravningsplatser

≈ 25

SKR + Svenska kyrkans huvudmannaskap. Ökning från ett fåtal på 1990-talet.

Etableringsprövning

Bygglov = kommunalt

Plan- och bygglagen. Kommunen prövar detaljplan och bygglov; religiös inriktning är inte i sig grund för avslag.

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Sverige saknar ett nationellt register över moskéer. De publicerade siffrorna kommer från tre olika typer av källor som mäter olika saker: SST:s medlemsstatistik (samfund med statsbidrag), kommunala byggnadsnämnder (bygglov för religiös verksamhet) och forskningsinventering (Sorgenfrei/SST 2019, Larsson 2014).
  • Skillnaden mellan cirka 150 och cirka 360 speglar definitionsval — inte mätfel. Den lägre siffran räknar formella samfund med egen församlingslokal; den högre räknar även bönerum i föreningslokaler och tillfälliga lokaler.
  • En 'moské' i svensk statistisk mening är oftast inte en purpose-built byggnad med minaret utan en lokal — bostadslägenhet, källarrum, industribyggnad eller föreningslokal — som används för bön. Purpose-built moskéer är en minoritet.
  • Utländsk finansiering av svenska moskéer har dokumenterats av FOI (FOI-R--4547--SE, 2018) från framför allt Saudiarabien, Qatar och Turkiet (Diyanet). Rapporten kartlägger enskilda fall — inte den totala andelen utländskt finansierade moskéer.
  • Bygglov för moskéer prövas enligt Plan- och bygglagen på samma sätt som annan lokal/samlingsverksamhet. Religiös inriktning är inte grund för avslag; överklaganden till förvaltningsrätt gäller normalt buller, parkering, detaljplan och grannintressen.
  • Antal muslimska begravningsplatser har ökat från ett fåtal på 1990-talet till cirka 25 kommuner idag. Huvudman är oftast Svenska kyrkan (som enligt begravningslagen ansvarar för begravningsverksamheten) i samverkan med muslimska samfund.

Metodnot
Vi skiljer fyra räknesätt: (1) SST-samfund med lokal ≈ 150 — formella trossamfund med statsbidrag och redovisad församlingslokal. (2) Bred kartläggning ≈ 360 — inkluderar även bönerum utan formell samfundsstruktur. (3) Purpose-built moskéer (byggda som moské) — betydligt färre, uppskattas till några tiotal. (4) Registrerade trossamfund utan lokal — organisationer utan fast lokal, räknas separat. Alla siffror har årtal, källa och räknesätt angivna. Vi rapporterar aldrig en punktsiffra utan definitionsval.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Moské
Byggnad eller lokal avsedd för muslimsk bön. Ingen enhetlig svensk statistisk definition — SST räknar 'moskéer och böneplatser' som samlingsbegrepp.
Bönelokal / bönerum
Enklare rum för bön, ofta i föreningslokal, källare eller industrifastighet. Utgör majoriteten av det som räknas som 'moskéer' i svenska kartläggningar.
Purpose-built moské
Byggnad uppförd som moské, ofta med minaret och kupol. Utgör en minoritet av moskéerna i Sverige — Malmö, Uppsala, Göteborg m.fl.
Minaret
Torn kopplat till en moské. Endast ett fåtal svenska moskéer har minaret; böneutrop är kommunalt reglerat och sällsynt.
Imam
Böneledare i muslimsk gudstjänst. Ingen svensk statlig imamutbildning finns; utbildning sker i utlandet eller via samfund.
Islamiskt center
Samlingsbeteckning som ofta inrymmer moské, undervisningslokal, café/butik och föreningsverksamhet. Kan drivas av samfund eller separat förening.
Trossamfund
Religiös organisation. Kan registreras enligt lag (1998:1593) om trossamfund hos Kammarkollegiet och söka statsbidrag via SST.
SST
Myndigheten för stöd till trossamfund. Fördelar statsbidrag och för statistik över anslutna samfund och medlemmar.
Riksförbund
Paraplyorganisation för lokala samfund. Sex muslimska riksförbund inom SST: IFiS, FIFS, SIF, IKUS, SMR, BIS.
Medlemsförening
Lokal förening ansluten till ett riksförbund. Rapporterar medlemsantal till SST för statsbidragsunderlag.
Bygglov
Kommunal prövning enligt Plan- och bygglagen (2010:900). Krävs för nybyggnation och användningsändring till samlingslokal.
Detaljplan
Kommunens plan för markanvändning. Ny moské på oplanerad mark kräver normalt planändring — oftare källan till förseningar än religiös prövning.
Böneutrop
Muezzin-utrop från moské. Kräver tillstånd enligt ordningslagen; ges av polisen efter kommunal remiss. Endast enstaka svenska moskéer har tillstånd.
Diyanet
Turkiets religiösa direktorat. Finansierar och tillsätter imamer i turkiskanknutna moskéer i Europa, inklusive Sverige (dokumenterat av FOI 2018).
Kulturcenter
Verksamhet med kulturell, språklig och religiös inriktning. Kan vara religiös eller sekulär — inte alltid liktydigt med moské.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

5

myndigheter/institutioner

4

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Svaret beror på definition. SST redovisar cirka 150 islamiska trossamfund med egen församlingslokal (2023). En bredare kartläggning som räknar in bönerum i föreningslokaler, källare och industribyggnader landar runt 360 (Sorgenfrei/SST 2019 + kommunala byggnadsnämnder). Antalet purpose-built moskéer med minaret är betydligt lägre — några tiotal.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 4Ej läst

Kultur & värderingar — översikt

5 minLäs