Senast uppdaterad: Se ändringslogg
Utrikes födda (totalt)
+6 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- +0,1 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- +1 132 kr / år
- Per person i gruppen
- +2 700 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- +16 mnkr
Jämförelser
Jämförelser — vad betyder siffrorna i praktiken?
Beloppen i miljarder kan vara svåra att greppa. Här sätts de i relation till BNP och till ett ungefärligt antal förvärvsarbetande som referensram – inte som fördelningsnyckel.
Senast uppdaterad: Se ändringslogg
Flyktingar (inkl. anhöriga)
−22 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- −0,38 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- −4 151 kr / år
- Per person i gruppen
- −27 500 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- −60 mnkr
Senast uppdaterad: Se ändringslogg
Övriga utrikes födda
+28 mdkr / år
- Andel av BNP (5 770 mdkr)
- +0,49 %
- Per förvärvsarbetande (~5,3 mn)
- +5 283 kr / år
- Per person i gruppen
- +19 800 kr / år
- Per dag (gruppnivå)
- +77 mnkr
Storleksordning
- Sveriges BNP 2022: ca 5 770 mdkr – nettobidraget från utrikes födda ligger således kring 0,1 % av detta.
- Totala offentliga utgifter: ca 2 600 mdkr per år – nettobidraget från utrikes födda motsvarar i storleksordning 0,2 % av denna ram.
- Per förvärvsarbetande: Spritt jämnt över ~5,3 miljoner förvärvsarbetande motsvarar +6 mdkr drygt 1 100 kr per person och år – en illustrativ referens, inte en faktisk skatteförändring.
- Avstämning mot per-person-tal: +2 100 kr/person × 2,19 milj. utrikes födda ≈ +4,6 mdkr (KI:s individrader). Skillnaden upp till +6 mdkr utgörs av KI:s härledda effekter på inrikes föddas nettobidrag. Se /arbete-avgor för full metodnot.
Norden & Nederländerna
Liknande beräkningar har gjorts i andra länder med utbyggd välfärdsstat och registerdata. Slutsatserna går i samma riktning som Ruist och KI: flykting- och icke-västlig invandring ger ett negativt offentligfinansiellt netto över livet, medan arbetskraftsinvandring från väst är nära noll eller positivt. Metoderna skiljer sig dock i detalj — jämför med försiktighet.
Norges offentlige utredninger · 2017
NOU 2017:2 — Integrasjon og tillit (Brochmann II-utvalget)
Norsk motsvarighet till Ruist. Beräknar livstidsnetto per flykting till storleksordningen –10 mn NOK och dokumenterar överrepresentation i välfärdsmottagandet.
Läs källan ↗Finansministeriet (Danmark) · Årlig
Indvandreres nettobidrag til de offentlige finanser
Årlig redovisning per ursprungsregion. MENA/Afrika: negativt netto. Västlig invandring: nära noll eller positivt.
Läs källan ↗van de Beek m.fl. (refererat av CPB / SCP) · 2021
Borderless Welfare State — kostnaderna för icke-västlig invandring
Beräknar nettokostnaden för icke-västlig invandring till storleksordningen 17 mrd EUR per år i ett livscykelperspektiv.
Läs källan ↗CBS — Centraal Bureau voor de Statistiek (Nederländerna) · 2024
Asylum and integration 2024 — cohort study
Följer asylmigranter 2014–2023 med data om arbete, bidragsberoende, vård, inkomst, utbildning, boende och brott. Bästa nordeuropeiska kohortjämförelsen.
Läs källan ↗Foged, Hasager, Peri, Arendt & Bolvig — IZA / Journal of Population Economics · 2020
Labor market effects of a work-first policy for refugees
Kvasi-experimentell utvärdering av Danmarks 2016-reform: krav på aktivt jobbsökande och tidig arbetsplatsförlagd träning ökade flyktingars sysselsättning markant.
Läs källan ↗IRCC / Statistics Canada · Årlig
Express Entry Year-End Report + Longitudinal Immigration Database (IMDB)
Kanadas selektionssystem (CRS-poäng) följs upp med inkomst- och sysselsättningsdata via IMDB. Visar varför arbetskraftsstyrd invandring ger positivt offentligfinansiellt utfall.
Läs källan ↗Australian Department of Home Affairs / Productivity Commission · 2023–2024
Review of the Migration System + Points Test review
Australiens pågående reform av poängtestet för att bättre välja migranter som bidrar till långsiktigt välstånd. Användbar kontrast till Sveriges asyldrivna sammansättning.
Läs källan ↗Det här ingår INTE: Brottslighetens kostnader, kommunal obalans, andra generationen, dynamiska löne- och sysselsättningseffekter, bostadssegregation och tillväxteffekter. Riktningen på dessa effekter är osäker — se metodruta.
Referensvärden för BNP och antal förvärvsarbetande kommer från SCB (nationalräkenskaper resp. AKU). Nettobidragen kommer från KI Specialstudie 117.
Om verktyget
Jämförelser — referensramar och metod
Verktyget sätter siffror i relation till BNP, statsbudget och antal förvärvsarbetande. Referensramarna är kommun, län och riket. Målet är att göra 'X miljarder kronor' begripligt — inte att hitta en fördelningsnyckel.
Metod & begränsningar
- Referensnivåer: kommunvärde, länsvärde, riksvärde. Vilken nivå som är aktiv står i rubriken på varje kort.
- Ranking beräknas som kommunens plats i sorterad lista över alla 290 kommuner. Lika värden får delad ranking.
- Percentilen beräknas som andelen kommuner under valt värde. Plats 29 av 290 ≈ 90:e percentilen.
- Små kommuner (< 10 000 invånare) ger större statistisk variation år till år. Detta noteras i tooltip och i tabellen.
- Alla ranking-visningar sker på indikatorer där ranking är meningsfull. Ranking används aldrig som kvalitetsomdöme på indikatorer utan tydlig riktning.
- Belopp i mdkr sätts i relation till Sveriges BNP och offentliga utgifter — inte till någon enskild myndighets budget.
Primärkällor
Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan
3
myndigheter/institutioner
2
rapporter & studier
5
primärdataset
Alla primärkällor
SCB
Statistiska centralbyrån — statistikdatabasen
Öppna källa ↗Kolada
Rådet för främjande av kommunala analyser — Kolada
Öppna källa ↗Migrationsverket
Migrationsverkets statistik — mottagna nyanlända
Öppna källa ↗
Definitioner
Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker
- Ranking & percentil
- Ranking är kommunens plats i en sorterad lista över alla 290 kommuner. Percentilen är hur stor andel som ligger under kommunen — plats 29 av 290 = 90:e percentilen.Lika värden hanteras med delad ranking (t.ex. två kommuner på plats 10).
- Median vs medelvärde
- Medianen är det mittersta värdet i en sorterad serie. Medelvärdet är summan delad med antalet observationer och påverkas mycket mer av extremvärden. Inkomster och förmögenheter redovisas därför oftast som median.
- Per capita / per 1 000 / per 100 000
- Normalisering av ett absolut tal genom folkmängden. Används för att göra kommuner av olika storlek jämförbara. Skjutningar redovisas t.ex. ofta per 100 000 invånare.
- Index (bas = 100)
- Ett indexvärde jämför förändring över tid mot ett basår som sätts till 100. Ett indexvärde på 130 betyder +30 % jämfört med basåret. Används i verktyget för att lägga två serier med olika enheter i samma diagram.
Vanliga frågor
Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet
Per-person och totalen mäter samma sak i olika enheter. Per person × antalet personer i gruppen ≈ totalen. Skillnaden upp till KI:s totalsiffra utgörs av härledda effekter på inrikes föddas nettobidrag — beskrivet i metodnoten.
Relaterade ämnen
Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden