Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Ekonomi · brottslighet

Välfärdsbrott 2024

Cirka 15,2 miljarder kr betalas felaktigt ut från välfärdssystemen varje år, varav ca 5,6 miljarder bedöms vara avsiktliga bidragsbrott. Sammanställning från EBM, Försäkringskassan, ISF och Delegationen mot arbetslivskriminalitet.

Källor: Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan/ISF, FUT-delegationen (SOU 2019:59), Delegationen mot arbetslivskriminalitet.

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade

Uppdaterad:

Kanoniskt intervall (rubriksiffra): ca 11–27 mdkr/år, centralt estimat ~18 mdkr KUT/FUT (SOU 2019:59); bekräftat av ISF 2020:9 och Utbetalningsmyndigheten 2024.

Den systemvisa fördelningen nedan summerar till ~15 mdkr och ligger inom intervallet. Se Välfärdsbrottslighet för fördjupning och tidsserie.

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen per system

2024 · miljarder kronor per år · Sverige

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen per system: Felaktiga utbetalningar (mdr kr/år) går från 4,2 (Sjukpenning & sjukersättning) till 0,4 (Etableringsersättning) — ned 3,8 miljarder kronor per år. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2024, Sverige).

Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen per system · miljarder kronor per år · 2024 · Sverige
SystemFelaktiga utbetalningar (mdr kr/år)Bedömt avsiktligt (%)
Sjukpenning & sjukersättning4,221
Assistansersättning3,162
Bostadsbidrag1,833
Föräldrapenning1,624
Ekonomiskt bistånd (kommuner)2,445
A-kassa1,138
Underhållsstöd0,630
Etableringsersättning0,441

Metod: Bedömda felaktiga utbetalningar per ersättningssystem, inklusive andel som bedöms vara avsiktlig (bidragsbrott). Beloppen är skattningar från omfattningsstudier, inte konstaterade brott — osäkerhetsintervallen är breda och skiljer sig mellan system.

Källa: Delegationen för korrekta utbetalningar (SOU 2019:59) samt uppdaterade myndighetsskattningar (hämtad 2026-07-27) · Ekonomistyrningsverket — Felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen (hämtad 2026-07-27)

Sjukpenning & sjukersättning

Mdr kr/år
4,2
Andel avsiktligt
21 %

Assistansersättning

Mdr kr/år
3,1
Andel avsiktligt
62 %

Bostadsbidrag

Mdr kr/år
1,8
Andel avsiktligt
33 %

Föräldrapenning

Mdr kr/år
1,6
Andel avsiktligt
24 %

Ekonomiskt bistånd (kommuner)

Mdr kr/år
2,4
Andel avsiktligt
45 %

A-kassa

Mdr kr/år
1,1
Andel avsiktligt
38 %

Underhållsstöd

Mdr kr/år
0,6
Andel avsiktligt
30 %

Etableringsersättning

Mdr kr/år
0,4
Andel avsiktligt
41 %

Röd = andel bedömt avsiktligt ≥ 40 %. Systemvis fördelning summerar till ~15 mdkr och ligger inom ISF/FUT-spannet 11–27 mdkr. '≈ hälften avsiktligt' följer KUT/ESV-standard. Källa: Försäkringskassan/ISF + SOU 2019:59.

Blanda inte ihop siffror

  • 100–150 mdkr avser hela den kriminella ekonomin (Polisen) — inte välfärdsbrott. Att använda den som välfärdssiffra ger fel storleksordning på 5–10 gånger.
  • Utbetalningsmyndigheten inrättades 1 januari 2024 och tar successivt över samordnad kontroll av felaktiga utbetalningar.
Anmälda bidragsbrott 2024
22 436
Folkbokföringsfel (Skatteverket 2024)
79 000felaktigt folkbokförda
~116 000skrivna på fel adress
Två separata mått — 'felaktigt folkbokförda' och 'skriven på fel adress' överlappar delvis och ska inte summeras.

Ekobrottsmyndigheten — ärenden 2024

Bokföringsbrott

Antal
3 120

Skattebrott (grovt/normalt)

Antal
2 410

Bedrägeri mot välfärdssystem

Antal
1 580

Penningtvättsbrott

Antal
940

Insiderbrott/marknadsmissbruk

Antal
260

Arbetslivskriminalitet — kontroller 2024

Kontrollerade arbetsställen
2 320
Andel med avvikelse
61 %
Utvisningsbeslut
174
Polisanmäl. människoexploatering
89

Källa: Arbetsmiljöverket — Årsrapport myndighetsgemensam kontroll mot arbetslivskriminalitet 2024 (rapport 2025:2)

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur mycket välfärdsbrottslighet handlar det egentligen om — och hur skiljer vi felaktiga utbetalningar från organiserad kriminalitet mot välfärdssystemen?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Felaktiga utbetalningar/år (intervall)

11–27 mdkr

SOU 2019:59 (KUT/FUT) — bekräftat av ISF 2020:9 och Utbetalningsmyndigheten 2024

Centralt skattningsvärde

≈18 mdkr

Mittpunkt i KUT-intervallet — enskilda år kan avvika

Andel av utbetalda ersättningar

≈5 %

SOU 2019:59 — andel av totalt ca 350 mdkr i välfärdsersättningar

Andel bedömt som avsiktligt fusk

≈9 %

Resten är fel från myndigheten eller misstag av den enskilde

Anmälda bidragsbrott 2024

≈15 000

Brå — anmälningar från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommuner m.fl.

Assistansfusk (utredningsandel)

≈40 %

Försäkringskassan — andel av kontrollerade assistansärenden med felaktigheter

Kriminella nätverk med välfärdsuttag

≈75 st

NOA lägesbild 2024 — nätverk som systematiskt utnyttjar bidragssystemen

Utbetalningsmyndigheten operativ

2024

Ny myndighet med samlat ansvar för att förhindra felaktiga utbetalningar

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Det centrala intervallet från KUT-utredningen (SOU 2019:59) — cirka 11–27 miljarder kronor per år i felaktiga utbetalningar — har bekräftats av ISF 2020:9 och av Utbetalningsmyndighetens situationsbild 2024. Enskilda år kan avvika beroende på konjunktur och kontrollintensitet.
  • Endast en delmängd — cirka 9 % enligt SOU 2019:59 — är bedömt som avsiktligt fusk. Resten fördelar sig på myndighetsfel (fel beslut, fel underlag) och enskildas misstag. Att blanda ihop dessa kategorier leder ofta till missvisande debatt.
  • Organiserad välfärdsbrottslighet är en mindre men växande delmängd. NOA:s lägesbild 2024 identifierar cirka 75 kriminella nätverk som systematiskt utnyttjar bidragssystemen — personlig assistans, a-kassa, försörjningsstöd, tandvårdsbidrag, företagsstöd. Dessa nätverk är ofta desamma som är aktiva inom annan organiserad brottslighet.
  • Personlig assistans är den ersättningsform som återkommer i flest utredningar. Försäkringskassan bedömer att omkring 40 % av kontrollerade assistansärenden har någon form av felaktighet — allt från formfel till organiserad brottslighet.
  • Utbetalningsmyndigheten (aktiv från 2024) samlar för första gången kontrollen av tvärgående mönster mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, CSN, Skatteverket och kommuner. Effekten på nivån av felaktiga utbetalningar går inte att mäta ännu men förväntas synas 2026–2027.

Metodnot
Skattningen 11–27 mdkr bygger på KUT-metoden (Korrekta Utbetalningar från välfärdssystemen) som kombinerar granskning av slumpvis utvalda ärenden med registerdata. Detta ger ett intervall, inte en punktskattning. Anmälnings- och lagföringsstatistik från Brå fångar bara det som upptäcks och anmäls — mörkertalet är stort. NOA:s lägesbild bygger på polisiär underrättelseinformation och är därför förbehållen aktörer där nätverksstruktur kunnat bekräftas.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Felaktiga utbetalningar
Utbetalning från välfärdssystemen som inte skulle ha skett, eller skulle ha skett med annat belopp, om alla uppgifter varit korrekta. Omfattar tre kategorier: avsiktligt fusk, myndighetsfel och enskildas misstag.
Välfärdsbrottslighet
Brott riktade mot välfärdssystemen — bidragsbrott, assistansfusk, urkundsförfalskning i kontakt med myndighet, penningtvätt av brottsvinster genom bidrag. Utgör den avsiktliga delen av felaktiga utbetalningar.Termen används ibland även för organiserad kriminalitet som utnyttjar välfärden systematiskt — NOA särskiljer detta som ’organiserad välfärdsbrottslighet’.
KUT-metoden
’Korrekta Utbetalningar från välfärdssystemen’ — metod för att skatta nivån av felaktiga utbetalningar genom stickprovsvis granskning av ärenden hos berörda myndigheter. Utvecklad inför delegationen mot felaktiga utbetalningar (FUT) och senare av KUT-delegationen (SOU 2019:59).
Bidragsbrottslagen (2007:612)
Lagen som kriminaliserar att lämna oriktiga uppgifter eller låta bli att anmäla ändrade förhållanden som medför att bidrag betalas ut felaktigt. Straffskala böter till fängelse; grovt brott upp till sex år.
Assistansbedrägeri
Fusk med personlig assistansersättning enligt LSS — t.ex. övervärderad tidåtgång, fiktiv anhörigassistans, dubbelfakturering. En stor andel av upptäckta fall involverar familjebaserade eller nätverksbaserade upplägg.
Utbetalningsmyndigheten
Ny statlig myndighet i drift från 2024 med samlat ansvar för att identifiera och förhindra felaktiga utbetalningar tvärs över Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, CSN, Skatteverket och kommunernas försörjningsstöd.
Skalbolag
Företag utan reell verksamhet som används för att slussa bidrag, löner eller uppdrag mellan personer eller för att skapa fiktiv anställning som ger rätt till a-kassa eller sjukpenning. Vanligt förekommande i organiserad välfärdsbrottslighet.
Bulvan
Person som formellt står som ansvarig för ett företag, bostadskontrakt eller bidragsansökan men i praktiken agerar på uppdrag av annan. Bulvaner används för att dölja den verkliga huvudmannen och för att kringgå kontrollsystem.
Myndighetsgemensam kontroll (MGK)
Samarbete mellan Försäkringskassan, Skatteverket, Polisen, Ekobrottsmyndigheten, Migrationsverket m.fl. för att upptäcka och utreda organiserad välfärdsbrottslighet. Systematiserades från 2018 och är nu del av Utbetalningsmyndighetens verktygslåda.
Avsiktligt fusk vs myndighetsfel
SOU 2019:59 bedömer att cirka 9 % av felaktiga utbetalningar utgör avsiktligt fusk från den enskilde, cirka 20 % är myndighetsfel (fel beslut eller fel underlag) och resten är enskildas misstag utan uppsåt. Fördelningen skiljer sig kraftigt mellan ersättningsformer.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

6

myndigheter/institutioner

6

rapporter & studier

3

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Nej — 27 mdkr är den övre gränsen i KUT-intervallet för alla felaktiga utbetalningar, inklusive myndighetsfel och enskildas misstag. Endast cirka 9 % av det (grovt räknat 2–3 mdkr) bedöms vara avsiktligt fusk enligt SOU 2019:59. Den organiserade välfärdsbrottsligheten är i sin tur en delmängd av fusk-kategorin. Man ska hålla isär dessa nivåer i debatten.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rättelser för denna sida

  • Välfärdsbrottslighet — intervall justerat till 15–20 mdkr

    Ingressen på /valfardsbrott-2024 angav tidigare 15–18 mdkr. Aktuella myndighetsrapporter anger 15–20 mdkr; sidan och OG-metadata uppdaterade.

Alla rättelser på Sverigefakta
Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-19 från https://sverigefakta.com/valfardsbrott-2024
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/valfardsbrott-2024 (Hämtad: 2026-08-19).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/valfardsbrott-2024 (hämtad 2026-08-19).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_valfardsbrott2024,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/valfardsbrott-2024}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-19}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/valfardsbrott-2024
Fler citeringsformat och regler