Hoppa till innehåll
Sverigefakta.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

2015·Delvis belagt

Kod 291 — vad som hände, vad som var sant och vad som inte var det

Polisens relationskod för migrantsituationen 2015–2016. Sekretessen var verklig och kritiserad. Mörkläggningsteorin är inte belagd.

Påståendet

"Polisen hade en hemlig kod, 291, för att mörka invandrares brottslighet."

Vad som är belagt

Vad som inte är belagt

  • Att koden var ett system för att dölja invandrares brott ur statistiken.

    R291 var en administrativ resurskod för att mäta insatsens omfattning. Brottsanmälningar registrerades i ordinarie system som vanligt. Merparten av R291-registreringarna avser icke-brottshändelser (bevakning, kontroller).

  • Att brottsstatistiken manipulerades genom koden.

    Brå publicerar sedan lång tid tillbaka periodiska rapporter om misstänktas bakgrund (senast 2021:9). Statistik om misstänktas härkomst finns tillgänglig — se sajtens egen sammanställning under Brottslighet.

  • Att koden fortfarande används för att dölja brott.

    Insatsen Alma avslutades och redovisades öppet i februari 2016. Kommenderingschefen Stefan Hector uttalade då: "Det finns ingenting i det här som är hemligt." Efter insatsens slut släpptes datan.

Den ärliga slutsatsen

Polisen hemlighöll verkligen information under en pågående insats. Kritiken mot den sekretessen hade fog för sig — myndighetens grundprincip är offentlighet, inte tystnad. Men överbyggnaden "hemligt register som mörkar invandrarbrott" saknar stöd: datan släpptes, koden var administrativ, och brottsstatistik finns publicerad.

Vad detta lär oss

Onödig sekretess föder misstro och konspirationsteorier. Om Polisen hade redovisat insatsens omfattning löpande — inte först efteråt — hade hela följetongen sannolikt aldrig blivit ett symbolärende. Öppenhet är billigare än förtroendekris.

Källor

Uttryckligen exkluderade som källa: Flashback, Nordfront och anonyma bloggar.

Uppdaterad 2026-07-05

Tillbaka till översikten