Sverigefakta.com

Granskning · Åtgärder

Vad bör göras?

Om Ruists genomsnitt på −74 000 kr/år per flykting ska förbättras krävs strukturella förändringar. Här är sex åtgärdsförslag direkt kopplade till de problem denna webbplats granskar — med stöd i Ruist, KI, Riksrevisionen, OECD och Finanspolitiska rådet.

Disclaimer: Dessa förslag är exempel på åtgärder som lyfts av forskning och myndigheter. De är inte uttömmande och innebär inte att andra perspektiv saknar relevans. Syftet är att visa vilken hävstång varje förändring har på nettobidraget.

Sammanfattning · problem → åtgärd

Sex reformer i ett svep

ProblemÅtgärd
Flyktinginvandring1. Bättre urval och volymkontroll — EU:s miniminivå
Integration / sysselsättning2. Arbete först + kvalifikationsprincip för bidrag
Brottslighet3. Konsekvent utvisning vid grova brott
Kommunal obalans4. Reform av schablonersättningen
Anhöriginvandring5. Försörjnings- och bostadskrav vid anhöriginvandring
Transparens6. Lagstadgad återkommande uppföljning
1Flyktinginvandring

Bättre urval och volymkontroll — EU:s miniminivå

Sverige ligger idag över EU-genomsnittet i asylbeviljandegrad och permanenta uppehållstillstånd. Att anpassa svenska regler till EU:s miniminivå — tillfälliga tillstånd som huvudregel, permanent först efter självförsörjning — skulle sänka det långsiktiga åtagandet per person. Se scenarier →

Förväntad effekt

Minskar det långsiktiga åtagandet per beviljat tillstånd och incitamenten att välja Sverige framför andra EU-länder.

Stöd i forskning / myndigheter

Tidöavtalet · EU:s asylpakt 2024

2Integration / sysselsättning

Arbete först + kvalifikationsprincip för bidrag

Sysselsättningsgraden är den enskilt starkaste faktorn för nettobidraget. Ruist och Finanspolitiska rådet pekar på att en höjning från ~50 % till ~70 % skulle förvandla −74 000 kr/år till nära nollnetto. Kvalifikationsprincipen innebär att full bidragsnivå kräver arbete eller kvalificerade år i Sverige. Se livscykel →

Förväntad effekt

Snabbare etablering, högre sysselsättning och nära nollnetto för flyktinggruppen över livet.

Stöd i forskning / myndigheter

Ruist 2018:3 · Finanspolitiska rådet · OECD

3Brottslighet

Konsekvent utvisning vid grova brott

Brå 2021:9 dokumenterar kraftigt förhöjd överrisk för vissa brottskategorier. Kostnader för rättsväsende, brottsoffer och försäkringspåfrestningar ingår inte i de nationella nettokalkylerna. Konsekvent utvisning vid grova brott minskar dessa dolda kostnader. Se brottslighet →

Förväntad effekt

Minskar kostnader för rättsväsende och brottsoffer samt bidrar till återvändande för den grupp som inte etablerats.

Stöd i forskning / myndigheter

Brå 2021:9 · Tidöavtalet

4Kommunal obalans

Reform av schablonersättningen

Statlig ersättning följer idag schablon, inte faktiskt utfall. Det skapar över- och underskott beroende på vem som bosätts var. Kostnadsbärarprincipen — att staten betalar för flyktingmottagande — bör återställas så att kommuner inte bär obalanserad kostnad. Se kommunal verklighet →

Förväntad effekt

Jämnare belastning mellan kommuner och bättre matchning mellan kostnad och ersättning.

Stöd i forskning / myndigheter

Statskontoret 2022:13 · SKR · Riksrevisionen 2021:29

5Anhöriginvandring

Försörjnings- och bostadskrav vid anhöriginvandring

Anhöriginvandring utgör majoriteten av den årliga bruttoinvandringen och dess nettobidrag är negativt. Försörjningskrav, bostadskrav och språkkrav i linje med dansk/norsk praxis skulle begränsa den kategori som idag drar ned nettot mest. Se livscykel →

Förväntad effekt

Reducerar tillflödet i den kategori med störst negativt nettobidrag utan att bryta mot EU:s familjeåterföreningsdirektiv.

Stöd i forskning / myndigheter

Migrationskommittén 2020 · EU 2003/86/EG

6Transparens

Lagstadgad återkommande uppföljning

Idag finns ingen regelbunden, offentlig uppföljning av invandringens offentligfinansiella effekter per grupp, kommun eller uppehållsgrund. Utan data kan politik inte kalibreras. En årlig eller tvåårsrapport med uppdelning på ursprung, uppehållsgrund och kommun är nödvändig. Se metod →

Förväntad effekt

Möjliggör kalibrering av regelverk efter verkligt utfall i stället för antaganden.

Stöd i forskning / myndigheter

Riksrevisionen · ESV · KI · Finanspolitiska rådet

Tre prioriteringar — om man bara skulle välja

De tre förändringar som ger mest effekt per krona och politiskt kapital:

Prioritet 1

Arbete först

Sysselsättningsgraden är den enskilda variabel som starkast påverkar nettobidraget. Allt annat är sekundärt.

Prioritet 2

Volym & inriktning

Stramare regler för asyl och anhöriga; mer kvalificerad arbetskraftsinvandring. Långsiktigt avgörande.

Prioritet 3

Transparens

Utan regelbunden uppföljning per grupp och kommun kan politik inte kalibreras efter verkligt utfall.

Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas

  • Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
  • Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
  • Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
  • Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
  • Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.

Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.

Bakgrund: Kommunal verklighet · Brottslighet · Långsiktiga konsekvenser

Rekommenderad läsning härnäst →

Kapitel 6Ej läst

Länder

4 minLäs
Kapitel 6Ej läst

Jämförelser

4 minLäs