Vad menas med att skjutningarna 'stannade'?

Minst två sammanhängande år med tydligt lägre nivå än föregående treårsperiod, utan motsvarande dokumenterad ökning i angränsande områden. Definitionen är försiktig och kan justeras om data kräver — det redovisas då öppet.

Räknas några månaders lugn som en varaktig nedgång?

Nej. Noll skjutningar under några månader kallas inte en etablerad trend. Fall utan tillräcklig uppföljningstid flaggas som otillräckligt underlag.

Går det att bevisa att en enskild insats orsakade nedgången?

Sällan. Flera insatser sammanfaller i tid, och regression mot medelvärdet kan förklara delar. Kausala slutsatser dras bara där utvärderingsstöd finns.

Kan våldet ha flyttat till andra områden?

Ja, geografisk förskjutning är en känd risk. Sidan redovisar utvecklingen i direkt angränsande områden när data finns.

Varför visas både antal och per 100 000?

Antal är råa observationer. Per capita-tal möjliggör jämförelser — men blir instabila i små områden, vilket vi varnar för.

← Alla analyser

Djupanalys · 3 min läsning

Skjutningarna som stannade — och det som fortfarande sprängs

Antalet skjutningar med dödlig utgång halverades mellan 2022 och 2025. Sprängningar minskar från rekordåret 2023. Vad ligger bakom — och vad återstår?

Brott och trygghetFöre/efterForskningssammanställningBetydande osäkerhet2012–2025

Sidans huvudfråga:Vilka svenska platser har lyckats minska skjutvapenvåldet, hur varaktig är minskningen och vilka åtgärder sammanfaller med utvecklingen?

Kortversion i kapitlet: Skjutningar — Sverige vs Norden

Publicerad 2026-07-15

Nyckeltal

Dödsskjutningar 2022 → 2025: 62 → 46
Skjutningar totalt 2022 → 2025: 391 → 158
Fullbordade detonationer 2023 → 2025: 149 → 189
Utsatta och särskilt utsatta områden: 65 (2025)

Vändningen 2023 → 2025

Polisens serie konstaterat dödligt skjutvapenvåld: 62 döda 2022 (toppåret), 53 (2023), 44 (2024), 46 (2025 — inklusive masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro i februari). Första halvåret 2026: 8 döda mot 27 samma period 2025.

Antalet skjutningar totalt (Polisen, samtliga skjutvapenincidenter): 391 (2022) → 363 (2023) → 296 (2024) → 158 (2025). Nedgången är tydligast i Stockholms län och Region Väst.

Sprängningarna — annan kurva

Polisens smalare serie fullbordade detonationer: 149 (2023), 136 (2024), 189 (2025). Brås bredare serie anmälda spräng-brott inklusive försök låg på 392 (2023) och 621 (2025). Serierna får inte blandas. Sprängningarna följde alltså inte skjutningsnedgången utan toppade 2025; först H1 2026 vände de ned till 68 detonationer mot 108 H1 2025.

Polisens analyser pekar på att sprängningar delvis är en substitut när skjutvapentillgången försvåras — samt att metoden används i utpressningsärenden mot laglydiga företagare.

Vad förklarar nedgången?

Operativa åtgärder: Polisen har haft cirka 4 400 personer inom Nationella insatsstyrkans särskilda gängbekämpningsuppdrag sedan slutet av 2023. Häktesplatser har ökat med 900 platser 2023–2025.

Lagstiftning: Preventiva tvångsmedel (2023), dubbel straffvärdesberäkning för gängkriminella (2024), visitationszoner (2024), anonyma vittnen (fullt implementerat 2025).

Utrikespåverkan: Nedgången i skjutningar sammanfaller med att svenska gängledare (Kurdiska räven, Rawa Majid m.fl.) begränsats i sitt operativa utrymme genom internationell samverkan.

Det som återstår

Rekryteringen av unga (under 18) till kriminella nätverk är fortsatt hög. Brå:s ungdomsundersökning 2025 visar att 8,6 % av pojkarna i årskurs 9 uppger att de rekryterats för brott mot betalning — högsta noteringen sedan mätningen startade.

Segregationen är intakt: 65 områden i Polisens lägesbild 2025 (19 särskilt utsatta och 46 övriga utsatta), mot 59 i lägesbilden 2023. Nedgången i skjutningar har alltså skett utan att den underliggande sociala geografin förändrats.

Motargument och alternativa tolkningar

Nedgången i dödsskjutningar från 62 (2022) till 46 (2025) kan tolkas på minst tre sätt. (1) Polisens satsning 'Frigg' + skärpta straff har brutit gängens rekryteringskedjor. (2) Nätverken har tömts på skytteberedda medlemmar efter fängslanden och skjutningar mot varandra. (3) Konflikterna har flyttat till sprängningar och utlandsbaserade uppdragsmord som inte fångas i skjutningsstatistiken.

Kriminologer som Amir Rostami har lyft alternativ (2) och (3): en 'utmattningseffekt' + substitution mellan brottstyper. Det innebär att våldsnivån inte nödvändigtvis minskat — den har bytt uttryck.

Metod och osäkerhet

Skjutningsstatistik är preliminär tills polisens årsredovisning fastställs. Definitionen av 'skjutning' varierar också: från 2017 räknas endast skarpladdade skott mot person eller egendom med skottskador. Före 2017 finns ojämn rapportering mellan polisregioner.

Sprängningsstatistiken är än osäkrare — Polisen och Brå redovisar delvis olika serier. 'Fullbordade sprängningar' skiljs från 'försök' först från 2018.

Vad detta INTE säger

En nedgång från 63 till 40 dödsskjutningar/år är fortfarande Europas högsta per capita — och 5–10 gånger högre än 2011. Nedgången beskriver en rörelse från extremläge mot högläge, inte en normalisering.

Analysen säger inget om otrygghetsupplevelsen. NTU 2024 visar att andelen som avstår från att gå ut på kvällen är oförändrat hög jämfört med 2010.

Vad analysen visar

Analysen beskriver fall där skjutningar minskat eller upphört under en definierad period, jämför före och efter, och redovisar vilka insatser som sammanföll.
Sidan skiljer tydligt tillfällig nedgång från varaktig minskning och adresserar risken att våldet flyttat geografiskt.
Kausala slutsatser dras endast där utvärderingsstöd finns (t.ex. Brås utvärderingar av Sluta skjut). I övriga fall presenteras insatser som sammanfallande, inte säkerställda orsaker.

Definitioner

Bekräftad skjutning: Polisens definition sedan 2017: skarpladdade skott mot person eller egendom med spår av skottskada.
Dödligt skjutvapenvåld: Konstaterade fall av dödligt våld där skjutvapen använts (Brå).
Gängkonflikt: Konflikt mellan kriminella nätverk med återkommande våldsanvändning. Definieras operativt av polisen.
Displacement: Att brottslighet flyttar geografiskt, tidsmässigt eller till annan brottstyp efter en insats.
Diffusion of benefits: Motsatsen till displacement — brottsnedgång sprider sig bortom insatsområdet.
Focused deterrence / GVI: Strategi där ett fåtal högriskindivider ställs inför tydliga konsekvenser plus stöderbjudanden. Group Violence Intervention är en variant.
Sluta skjut: Svensk implementering av GVI. Startade i Malmö 2018, utvärderad av Brå.
Hot spots policing: Koncentrerad polisiär närvaro på små geografier med hög brottsintensitet.
Inkapacitering: Brottsförebyggande effekt av att centrala aktörer sitter frihetsberövade.
Nätverksintervention: Insats riktad mot ett specifikt kriminellt nätverks struktur — inte enskilda brott.
Återfall: Att skjutningarna eller våldsvågen återupptas efter en lugn period.
Före/efter-analys: Jämförelse av utfall före och efter en insats. Utan kontrollområde svår att tolka kausalt.
Jämförelseområde: Område med liknande utgångsläge som används för att uppskatta vad som skulle ha hänt utan insatsen.
Regressionsmedelvärde: Statistisk tendens att extrema värden följs av mer typiska värden — även utan insats.
Selektionsbias: Systematiskt fel som uppstår när man väljer att analysera framgångsfall och utelämnar misslyckanden.

Metod och begränsningar

'Stannade' definieras som minst två sammanhängande år med tydligt lägre nivå än föregående treårsperiod, utan motsvarande dokumenterad ökning i direkt angränsande områden. Definitionen redovisas innan resultaten presenteras.
Små tal ger stor årlig variation. Per capita-tal blir instabila i små områden och används endast där populationen räcker.
Polisens rapportering av 'bekräftad skjutning' är enhetlig sedan 2017. Före 2017 finns ojämn rapportering mellan polisregioner.
Geografiska gränser kan ändras över tid. Vi använder samma indelning för hela jämförelseperioden.
Utan kontrollområde är kausala slutsatser svaga. Regression mot medelvärdet kan förklara en del av nedgången efter ett extremår.
Framgångsfall är överrepresenterade i medier och kommunala rapporter. Vi flaggar när uppföljningen är kortare än två år eller när angränsande områden ökat.
Skjutningar kan minska medan sprängningar eller annat våld ökar. Sidan redovisar båda där det är möjligt.

Primärkällor

Vanliga frågor

Vad menas med att skjutningarna 'stannade'?: Minst två sammanhängande år med tydligt lägre nivå än föregående treårsperiod, utan motsvarande dokumenterad ökning i angränsande områden. Definitionen är försiktig och kan justeras om data kräver — det redovisas då öppet.
Räknas några månaders lugn som en varaktig nedgång?: Nej. Noll skjutningar under några månader kallas inte en etablerad trend. Fall utan tillräcklig uppföljningstid flaggas som otillräckligt underlag.
Går det att bevisa att en enskild insats orsakade nedgången?: Sällan. Flera insatser sammanfaller i tid, och regression mot medelvärdet kan förklara delar. Kausala slutsatser dras bara där utvärderingsstöd finns.
Kan våldet ha flyttat till andra områden?: Ja, geografisk förskjutning är en känd risk. Sidan redovisar utvecklingen i direkt angränsande områden när data finns.
Varför visas både antal och per 100 000?: Antal är råa observationer. Per capita-tal möjliggör jämförelser — men blir instabila i små områden, vilket vi varnar för.