Djupanalys · 7 min läsning
Skjutningarna som stannade — och det som fortfarande sprängs
Antalet skjutningar med dödlig utgång halverades mellan 2022 och 2025. Sprängningar minskar från rekordåret 2023. Vad ligger bakom — och vad återstår?
Publicerad 2026-07-15
Vändningen 2023 → 2025
Brå:s statistik: 62 personer dog i skjutningar 2022 (toppåret). 2023: 53. 2024: 44. 2025 (helår): 31. En halvering på tre år.
Antalet skjutningar totalt: 391 (2022) → 363 (2023) → 296 (2024) → 233 (2025). Nedgången är tydligast i Stockholms län och Region Väst.
Sprängningarna — annan kurva
Brå: 90 sprängningar 2022, 149 (rekord) 2023, 138 (2024), 96 (2025). Sprängningarna släpar efter skjutningsnedgången med cirka två år.
Polisens analyser pekar på att sprängningar delvis är en substitut när skjutvapentillgången försvåras — samt att metoden används i utpressningsärenden mot laglydiga företagare.
Vad förklarar nedgången?
Operativa åtgärder: Polisen har haft cirka 4 400 personer inom Nationella insatsstyrkans särskilda gängbekämpningsuppdrag sedan slutet av 2023. Häktesplatser har ökat med 900 platser 2023–2025.
Lagstiftning: Preventiva tvångsmedel (2023), dubbel straffvärdesberäkning för gängkriminella (2024), visitationszoner (2024), anonyma vittnen (fullt implementerat 2025).
Utrikespåverkan: Nedgången i skjutningar sammanfaller med att svenska gängledare (Kurdiska räven, Rawa Majid m.fl.) begränsats i sitt operativa utrymme genom internationell samverkan.
Det som återstår
Rekryteringen av unga (under 18) till kriminella nätverk är fortsatt hög. Brå:s ungdomsundersökning 2025 visar att 8,6 % av pojkarna i årskurs 9 uppger att de rekryterats för brott mot betalning — högsta noteringen sedan mätningen startade.
Segregationen är intakt: 61 särskilt utsatta och utsatta områden (Polisens lägesbild 2024) — samma antal som 2019. Nedgången i skjutningar har alltså skett utan att den underliggande sociala geografin förändrats.