Kameraövervakningen som kom — 2016–2026

Polismyndighetens verksamhetsredovisningar visar en tydlig uppgång: från cirka 700 aktiva kameror 2018 till 3 800 i slutet av 2024 (storleksordning — exakta nationella siffror publiceras inte som en samlad tidsserie).

Utbyggnaden har skett stegvis i takt med lättade tillståndsregler 2018, 2020 och 2023.

2018: Ny kamerabevakningslag ersätter tidigare tillståndsplikt med anmälningsplikt för polis och kommun i vissa fall.

2020: Tillståndsplikten för polis och Tullverket tas bort helt.

2023: Utökat mandat för kommuner att kamerabevaka utsatta områden utan IMY-tillstånd.

Brå:s översikt (2019) och senare uppföljningar visar en genomsnittlig minskning av vissa egendomsbrott (bilinbrott, cykelstöld) med 20–30 % i övervakade zoner. Effekten på våldsbrott är osäker.

Brå påpekar att en del av minskningen kan förklaras av att brottsligheten förflyttas till icke-övervakade områden (displacement).

IMY (Integritetsskyddsmyndigheten) har öppnat 34 tillsynsärenden mot polisen 2020–2024 om kamerabevakning. Sju har lett till kritik eller sanktion.

Debatten fortsätter kring proportionalitet: att fler kameror räddar fler egendomsbrott, men samtidigt normaliserar bred bevakning av offentlig plats.

Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) och Advokatsamfundet har konsekvent invänt att expansionen sker utan systematisk utvärdering av effekt. Polisen redovisar exempel på klarade fall men inte kontrafaktisk analys — 'hade brottet klarats även utan kamera?'.

Rättssociologisk forskning (Törnqvist 2022, Lund) pekar också på en 'crime displacement'-effekt: kamerorna flyttar brottet 200–500 meter snarare än förhindrar det. Det innebär att brottsstatistiken i kamerazonen kan sjunka utan att totalvolymen minskar.

Data över antal polisiära kameror (Polisen 2024) skiljer på fasta kameror, drönare och kroppskameror. Den snabba ökningen 2020→2026 gäller främst fasta kameror; drönar-timmar har tredubblats under samma period utan att räknas som 'kameror'.

Kommunala trygghetskameror (Boverket 2024) ligger utanför Polisens statistik och drivs av kommun eller BID-organisation. Totalvolymen är därför underskattad i den officiella siffran.

Analysen tar inte ställning till om expansionen är önskvärd. Den beskriver bara volymen, den rättsliga glidningen (tillståndsplikten avskaffades 2020, utökades 2023), och det utvärderingsvakuum som råder.

Den säger heller inget om ansiktsigenkänning. Polisens användning av NIST-testad ansiktsigenkänning påbörjades 2023 i pilot; hur volymen utvecklas är föremål för separat granskning.