Blåljus under attack — sten, våld och polis-eskort

Räddningstjänsten (MSB): insatser med stenkastning ökade från cirka 70 (2015) till 310 (2024). Ambulans (SKR/Region Stockholm): dokumenterade incidenter från 90 till 360. Våld mot polis: från 2 400 till 4 100 anmälningar (Brå).

Ökningen är brantast 2015–2019. Sedan 2021 har trenden planat ut men fortsätter svagt uppåt.

Rinkeby-Tensta och Bergsjön har polis-eskort som regelbunden rutin vid ambulans- och räddningsinsatser. Ytterligare fem områden (Husby, Hjällbo, Rosengård, Vivalla, Norrby) har eskort vid riskbedömning.

MSB har infört särskilda utbildningar för räddningstjänsten i utsatta områden — bland annat sjukvårdsinsatser under polisskydd (indoor rescue).

Sedan 1 januari 2020 finns brottet 'sabotage mot blåljusverksamhet' med straffvärde upp till 18 år. Utfallet: 87 domar 2020–2024 (Brå), varav 12 lett till fängelse över 4 år.

Effekten på antalet anmälningar är svår att mäta — anmälningsbenägenheten kan ha ökat samtidigt som verkliga angrepp minskat.

Brandmännens Riksförbunds enkät 2024: 34 % av räddningspersonalen i storstadslän uppger att de utsatts för hot eller våld under senaste året. Motsvarande siffra 2015: 12 %.

Ambulanspersonalens fackförbund Kommunal rapporterar att sjukskrivningar orsakade av hot och våld ökat med 45 % 2019–2024.

En invändning från kriminologen Manne Gerell (MAU) är att uppgången i angrepp på blåljus delvis speglar polisens ökade närvaro i utsatta områden efter 2019 — mer kontakt genererar fler incidenter, oavsett om benägenheten att attackera förändrats.

En andra tolkning är substitutionseffekten: när gängvåldet minskar mot andra gängmedlemmar (skjutningar ned från 63 → 40) förskjuts konfrontationerna mot myndighetspersoner. Det innebär att blåljus-angreppen inte är en fristående trend utan en spegel av vilka gruppera som söker konflikt.

'Angrepp på blåljuspersonal' är en samlingskategori för våld, hot, sabotage och stenkastning mot polis, räddningstjänst, ambulans och tullpersonal. Brå införde en egen kod först 2020, vilket bryter jämförbarheten bakåt.

Räddningstjänsten och ambulansen registrerar incidenter i separata verksamhetssystem som inte alltid syns i polisens statistik. Totalen är därför underskattad; MSB:s årsrapport 2024 räknar med 30–40 % mörkertal för räddningstjänsten.

Analysen säger inget om utfallet för de attackerade. De flesta angreppen leder till lindriga skador; allvarliga fall (skarpladdade skott mot polis, hindrade räddningsinsatser med dödlig utgång) är sällsynta men följer samma trend.

Den säger heller inget om varför enskilda personer attackerar blåljus. Det är en fråga för socialpsykologi och kriminologi som kräver kvalitativa studier — inte anmälningsstatistik.