Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Djupanalys · 2 min läsning

Blåljus under attack — vad mäter sabotagebrotten?

Brås anmälda sabotagebrott minskade från 600 till 508 mellan 2020 och 2022 enligt SOU 2024:1. Måttet omfattar inte alla hot och våldshändelser mot personal. Hur skiljer sig anmälningar, verksamhetsincidenter och påföljder?

Måttet har preciserats: anmälda sabotagebrott 2020–2022, inte en totalsumma av alla angrepp mot blåljuspersonal.

Brott och trygghetTrendanalysOfficiell statistikMedel säkerhet2020–2022

Kortversion i kapitlet: Brottslighet & otrygghet — kapitel

Publicerad 2026-07-16

Anmält sabotage 2020–2022 — inte alla angrepp

SOU 2024:1, tabell 12.1, återger Brås kriminalstatistik uttagen i juni 2023: 600 anmälda brott 2020, 568 år 2021 och 508 år 2022. Det gäller sabotage mot blåljusverksamhet inklusive grovt brott i Sverige. Serien visar en minskning av detta anmälningsmått, inte av alla hot eller våldshändelser mot personal.

Brottsrubriceringen infördes den 1 januari 2020. Någon motsvarande serie från 2015 visas därför inte. Siffrorna är antal anmälda brott, inte personer, utryckningar eller domar.

Läser in grafik…

Samma uppgifter som i diagrammet

SOU 2024:1, tabell 12.1; Brå-uttag juni 2023, hela Sverige.

2020

Anmälda sabotagebrott, inkl. grovt
600

2021

Anmälda sabotagebrott, inkl. grovt
568

2022

Anmälda sabotagebrott, inkl. grovt
508

Vad omfattar brottet?

Utredningens avsnitt 12.2 beskriver skyddet för polisverksamhet, räddningstjänst och ambulanssjukvård. Gärningen ska vara ägnad att allvarligt försvåra eller hindra utryckningsverksamhet eller brottsbekämpande verksamhet. Alla arbetsmiljöincidenter eller störningar uppfyller inte detta rekvisit.

Antal anmälda sabotagebrott får inte summeras med räddningstjänstens händelserapporter eller ambulansens arbetsmiljöincidenter som om definitionerna vore identiska. Tabellen ger inte separata antal för de tre verksamheterna.

Påföljder är ett annat mått

Tabell 12.2–12.4 redovisar lagföringsbeslut efter huvudbrott och huvudpåföljd: normalgraden 16 år 2020, 47 år 2021 och 58 år 2022; grovt brott 0, 0 respektive 43. Lagföringsår är inte anmälningsår för samma ärenden, så dessa tal är inte en uppklaringsandel.

Utredningen beskriver dåvarande straffskala: högst fyra års fängelse för normalgraden; två till arton år eller livstid för grovt brott. Detta är rättsläget som SOU 2024:1 redovisar, inte en kontroll av senare lagändringar.

Hur ska utvecklingen tolkas?

Den avgränsade serien mäter anmälda brott under en viss rubricering. Den identifierar inte effekten av straffskalan, polisens närvaro, gärningspersoners motiv eller skadornas omfattning. Sådana slutsatser kräver andra underlag och en särskild analys.

Separata jämförbara nationella serier för stenkastning mot räddningstjänst och incidenter mot ambulanspersonal redovisas inte här. Tidigare osäkra uppgifter har återkallats; det betyder inte att händelser saknas eller att antalet är noll.

Metodavgränsning

Anmälningar är inte konstaterade brott eller fällande domar. Uppgifterna här återges från utredningens identifierade Brå-uttag; de ska inte läsas som en fullständig kartläggning av personalens utsatthet.

Fler analyser

  1. Djupanalys · 2 min läsning

    Kameraövervakningen som kom — antal2022–2025 och separat effektforskning

  2. Djupanalys · 2 min läsning

    Skjutningarna minskade 2022–2025 — händelser, avlidna och reviderad statistik

Relaterat

Källor