Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Granskning · Trygghet & Brottslighet

Sverige bygger ut övervakningen. Funkar den?

Antalet polisens kameror ökar och tillståndskraven har lättats. Brås egen metastudie visar var kamerorna fungerar — och var de inte gör det.

Sverige har byggt ut kameraövervakningen kraftigt sedan 2018, och sedan 2020 behöver polisen inte längre tillstånd. Men fungerar det? Brås egen metastudie av cirka 80 utvärderingar världen över ger ett tydligt och delvis obekvämt svar: kamerorna minskar planerade egendomsbrott — fordonsbrott, stölder, narkotikabrott — på parkeringar och i bostadsområden. På våldsbrott och ordningsstörningar syns däremot ingen påvisad effekt. Här redovisar vi vad utvärderingarna visar, var forskarna är oense, och vad utbyggnaden kostar — med källa i varje led.

Aktiva polis-kameror i Sverige, 2018 → 2024

Från ~700 kameror (2018) till ~3 800 (2024). Uppgången accelererar efter att tillståndskravet slopades för polisen 2020. Värdena är uppskattade utifrån Polisens verksamhetsredovisningar — läs som storleksordning.

Metod: Exakt nationell tidsserie publiceras inte — läs som storleksordning.

Källa: Polismyndigheten — Verksamhetsredovisning & IMY tillsyn (hämtad 2026-01-15)

Senast uppdaterad:

Utbyggnaden — tre lagsteg

Exakta nationella siffror på antal poliskameror per år är ej offentligt aggregerade — grafen ovan bygger på delsummor från Polisens verksamhetsredovisningar och ska läsas som storleksordning.

  1. 2012

    Polisens första permanenta kameror

    Polisen börjar bedriva permanent kamerabevakning på platser som Medborgarplatsen och Stureplan i Stockholm, efter tillstånd från dåvarande länsstyrelse.

    Polismyndigheten, lägesredovisningar

  2. Aug 2018

    Ny kamerabevakningslag (2018:1200)

    Kamerabevakningslagen träder i kraft. Tillståndsplikten begränsas — färre aktörer behöver söka tillstånd, och brottsbekämpande syften väger tyngre i intresseavvägningen.

    SFS 2018:1200

  3. Jan 2020

    Tillståndskravet slopas för polis, Tullverk och Kustbevakning

    Lagändring tar bort tillståndskravet helt för brottsbekämpande myndigheter. Avvägningen mot personlig integritet görs i högre grad internt. IMY behåller tillsynsansvaret.

    Prop. 2018/19:147 · IMY

Vad metastudien faktiskt visar

Brå publicerade 2018 metastudien Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande? Sammanställningen bygger på Welsh & Farringtons internationella översikt av cirka 80 utvärderingar.

Effekt per brottstyp

Fordonsrelaterade brott

Effekt
Fungerar
Källa
Brå 2018

Egendomsbrott (stölder, inbrott)

Effekt
Fungerar
Källa
Brå 2018

Narkotikabrott

Effekt
Fungerar
Källa
Brå 2018

Våldsbrott

Effekt
Ingen påvisad effekt
Källa
Brå 2018

Ordningsstörningar

Effekt
Ingen påvisad effekt
Källa
Brå 2018

Effekt per plats

Bilparkeringar

Effekt
Fungerar
Källa
Brå 2018

Bostadsområden (generellt)

Effekt
Fungerar
Källa
Brå 2018

Centrumkärnor

Effekt
Ingen påvisad effekt
Källa
Brå 2018

Kollektivtrafik

Effekt
Ingen påvisad effekt
Källa
Brå 2018

Särskilda flerfamiljsbostadsområden

Effekt
Ingen påvisad effekt
Källa
Brå 2018

Brås metastudie 2018 sammanfattar: kamerabevakning förebygger främst planerade egendomsbrott. På våldsbrott och ordningsstörningar syns ingen påvisad effekt.

Redaktionens sammanfattning: det är alltså inte den brottslighet som driver otryggheten i de mest utsatta miljöerna som kamerorna dokumenterat påverkar. Slutsatsledet är vår tolkning av Brås resultat — inte ett citat från rapporten.

Källa för sakuppgifterna: Brå 2018 (Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande?).

Där forskningen inte är enig

ESO 2015:4 — kameror kan vara samhällsekonomiskt motiverade

I ESO-rapporten Verksamma insatser mot brott? (2015:4) konstaterar författarna att flera äldre studier i Brås metaanalys har metodproblem. De få utvärderingar som använder exogen variation och gör en kostnads-nyttoanalys indikerar enligt ESO att kamerareformer faktiskt har varit samhällsekonomiskt motiverade — särskilt mot planerad brottslighet som fickstölder och bilbrott.

ESO lutar alltså mer positivt än Brås metastudie. Det är en genuin forskaroenighet — inte en samlad slutsats — som läsaren behöver känna till.

Lokala svenska utvärderingar spretar

  • Södra Sofielund, Malmö (Brå/Malmö universitet, 2024): Kamerorna upplevdes ha störande effekt på öppen narkotikahandel. Men effekten är sammanvävd med andra åtgärder — avstängda gator, BID-arbete, ökad polisnärvaro — så kamerans isolerade bidrag är svårt att fastställa.
  • Helsingborg, Landskrona, Medborgarplatsen: Brås utvärderingar fann inget stöd för en generell brottsminskning på de undersökta platserna.

Kostnad vs nytta

Kamerabevakning har investerings- och driftskostnader: inköp, drift, lagring, bildgranskning och personal. Exakta nationella siffror är ej offentligt aggregerade — vi anger därför inte någon totalsumma.

Den empiriska frågan blir då: står utbyggnadens omfattning i proportion till den dokumenterade effekten? Stark evidens finns för en delmängd (planerade egendomsbrott på parkeringar och i bostadsområden). På våldsbrott — det som driver otryggheten — saknas påvisad effekt.

Integritet — den faktiska avvägningen

Att tillståndskravet slopades för brottsbekämpande myndigheter 2020 innebär att avvägningen mellan övervakningsbehov och personlig integritet i högre grad görs internt hos polisen, i stället för förhandsprövas av IMY. IMY behåller tillsynsansvaret i efterhand.

Detta är en dokumenterad målkonflikt — utökad statlig övervakningskapacitet vs. integritetsskydd — som lagstiftaren och IMY själva hanterar. Sidan redovisar konflikten neutralt och spekulerar inte om framtida regimer eller systemskiften.

Källor i original

Frågan sidan besvarar

Hur många kameror övervakar Sverige — och vad säger forskningen om när kameraövervakning faktiskt minskar brott?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Aktiva polis-kameror 2024

≈3 800

Polismyndighetens verksamhetsredovisning — storleksordning, ingen samlad officiell tidsserie

Fler polis-kameror 2018→2024

5,4×

Från ca 700 till ca 3 800 aktiva enheter

Genomsnittlig brottsminskning

≈16 %

Welsh & Farrington 2009, metaanalys av 44 studier — främst egendomsbrott

Effekt i parkeringshus

≈51 %

Welsh & Farrington — starkaste effekten, kombinerad med bättre belysning

Effekt i stadskärnor

≈7 %

Svagast effekt; ingen statistiskt säkerställd effekt på våldsbrott

Kameralagen ersatte tillståndsplikten

2018

Brottsförebyggande syfte i det offentliga rummet lättare för polisen

Kommunala kameror 2024

≈1 100

IMY tillsynsrapporter — kommuner rapporterar årligen till tillsynsmyndigheten

Sverigebor stödjer utökad kameraövervakning

72 %

SOM-institutet 2024 — högsta nivån någonsin uppmätt

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Antalet aktiva polis-kameror har mer än femdubblats sedan 2018. Ökningen speglar ny lagstiftning (kameralagen 2018), Tidöavtalet 2022 och 34-punktsprogrammet 2023, samt riktade satsningar mot utsatta områden.
  • Effektforskningen är entydig på en punkt: kameror fungerar bäst mot planerade, rationella egendomsbrott i avgränsade miljöer (parkeringar, tunnelbana, butiker). De fungerar sämst mot impulsiva våldsbrott och alkoholrelaterad ordningsstörning i stadskärnor.
  • Kombinationen kameror + förbättrad belysning + polisiär närvaro ger större effekt än kameror ensamt. Brå 2018 betonar att kameror är ett verktyg, inte en åtgärd i sig.
  • IMY:s tillsyn har flera gånger prickat kommuner och privata aktörer för överdriven eller olaglig kameraövervakning — särskilt av skolor, arbetsplatser och offentliga platser utan tillräckligt starkt syfte.
  • Ingen samlad nationell statistik publiceras för totalt antal kameror i Sverige. Storleksordningar bygger på Polismyndighetens verksamhetsredovisning, IMY:s tillsynsstatistik och branschskattningar (Säkerhetsbranschen).

Metodnot
Kameraövervakning är juridiskt reglerad genom kameralagen (2018:1200) för det offentliga rummet och GDPR för privata aktörer. Polisens operativa kameror kräver tillstånd av IMY men undantag finns vid akut behov. Privata kameror på egen tomt är i regel undantagna. Nationella totalsiffror är uppskattningar — Sverige har ingen central kameraregister, till skillnad från t.ex. Storbritannien.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Kameraövervakning (juridiskt)
Enligt kameralagen (2018:1200): övervakning av en plats med kamera som är uppsatt varaktigt och som riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde. Övervakning av privat tomt eller stängda arbetsplatser regleras i stället av GDPR.
Tillståndsplikt
Sedan 2018 krävs tillstånd från IMY för kameraövervakning av plats som allmänheten har tillträde till — utom för polis, kustbevakning och tull som har vissa undantag. Tillstånd väger nytta (brottsprevention) mot integritetsintrång.
Bildupptagning vs bevarande
Kameran spelar in bild i realtid (upptagning); materialet får bevaras endast så länge det behövs för det angivna ändamålet, som huvudregel högst 30 dagar utan särskilt skäl.IMY har flera gånger prickat aktörer som bevarat material längre än nödvändigt.
Utplaceringseffekt (displacement)
Fenomenet att brott flyttar från övervakad plats till närliggande oövervakad plats i stället för att försvinna. Uppmäts som skillnad mellan brottsminskning i studerad zon och total brottsminskning i området.Welsh & Farrington finner måttlig eller ingen utplaceringseffekt för egendomsbrott — kameror ser i regel ut att ge nettoeffekt, inte bara omfördelning.
Diffusion of benefits
Motsatsen till displacement — att brottsförebyggande åtgärder även minskar brotten i angränsande oövervakade områden, t.ex. via ökad upplevd upptäcktsrisk.
Aktiv övervakning
Kameraflödet ses i realtid av en operatör som kan kalla på insats. Effekten är i regel större än vid inspelning som endast granskas efter brott — men resurskrävande.
Passiv övervakning
Kameran spelar in, men bilden granskas endast efter incident. Fungerar främst som avskräckning genom skylt och som bevismaterial i efterhand.
AI-analys och automatisk skyltavläsning (ANPR)
Kameror kopplade till bildanalys för t.ex. registreringsskyltar, ansiktsigenkänning eller beteendedetektion. Regleras strängare i EU (AI Act 2024) och kräver särskild rättslig grund utöver kameralagen.
Brottsminskning (mätt effekt)
Skillnad i antal anmälda brott i övervakad zon före/efter installation, jämfört med kontrollområde. Standardmetod i Welsh & Farrington-metaanalyserna. Kräver minst 12 månaders efterperiod för att fånga säsong.
Utsatta områden (kamerakontext)
Polisen prioriterar kamerauppsättning i de områden som listas i den nationella lägesbilden. Rättslig grund utgörs av kameralagen — inte områdesstatusen i sig — men behovsprövningen kan bli tydligare.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

4

myndigheter/institutioner

5

rapporter & studier

2

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Evidensen är svag. Welsh & Farrington 2009 finner ingen statistiskt säkerställd effekt av kameror på våldsbrott generellt. Skjutningar och sprängningar är i regel planerade och genomförs av personer som räknar med att bli filmade — kameror ger då främst bevisvärde efter dådet, inte prevention. Polisen använder kameror i utsatta områden bland annat för att öka uppklaringen och som ett av flera verktyg i lägesbilden.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta