Djupanalys · 2 min läsning
Överrepresentation i brottsmisstanke — vad Brå2021:9 visar
Brå2021:9 mäter misstanke om minst ett brott2015–2018 bland personer15 år och äldre folkbokförda31 december2014. Kvoterna varierar mellan grupper, brottstyper och justeringsnivåer. Misstanke är inte dom och resultaten visar inte orsaker.
Sidans huvudfråga:Vad visar Brå2021:9 om brottsmisstanke2015–2018 för olika bakgrundsgrupper och justeringsnivåer?
Kortversion i kapitlet: Utländsk överrepresentation — kapitel
Publicerad 2026-07-16
Nyckeltal
- Riskkvot samtliga brott, utrikes födda
- 2,25×
- Riskkvot rån, andra generationen
- 4,7×
Brå 2021:9 fig. 7, ålder och kön, misstanke 2015–2018
Brå 2021:9 fig. 13b, ålder och kön
Vad är det som mäts?
Utfallet är att en person registrerats som misstänkt för minst ett brott under2015–2018. Populationen är personer15 år och äldre folkbokförda31 december2014. Referensgruppen är inrikes födda med två inrikes födda föräldrar, med kvoten1,00.
Brås tidigare rapporter är historisk bakgrund, inte en sammanhängande25-årsserie på denna sida. De obundna äldre jämförelserna och anstaltsandelarna används inte för att förklara denna studies resultat.
Samtliga brott: tre justeringsnivåer
Figur7: utrikes födda2,51 ostandardiserat,2,25 efter ålder och kön,1,76 efter även disponibel inkomst, egen utbildning och kommuntyp. Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar:3,21,1,96 respektive1,68. Inrikes födda med en utrikes och en inrikes född förälder:1,86,1,46 respektive1,34.
Andra generationen betyder här inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Gruppens högre kvot än utrikes föddas gäller ojusterat; efter ålder och kön är den lägre. Diagrammet visar endast nivån efter ålder och kön.
Diagrammets exakta uppgifter
Personer 15+ folkbokförda 31 december 2014. Referens: inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar. Kvoterna gäller samtliga brott, inte en viss brottstyp eller ursprungsregion.
Utrikes födda
- Riskkvot, ålder och kön
- 2,25
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar
- Riskkvot, ålder och kön
- 1,96
| Population | Riskkvot, ålder och kön |
|---|---|
| Utrikes födda | 2,25 |
| Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar | 1,96 |
Figur7: samma utfall på tre nivåer
Personer 15+ folkbokförda 31 december 2014. Referens: inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar. Kvoterna gäller samtliga brott, inte en viss brottstyp eller ursprungsregion.
Utrikes födda
- Ojusterat
- 2,51
- Ålder/kön
- 2,25
- Fem faktorer
- 1,76
Inrikes födda, två utrikes födda föräldrar
- Ojusterat
- 3,21
- Ålder/kön
- 1,96
- Fem faktorer
- 1,68
Inrikes födda, en utrikes och en inrikes född förälder
- Ojusterat
- 1,86
- Ålder/kön
- 1,46
- Fem faktorer
- 1,34
| Population | Ojusterat | Ålder/kön | Fem faktorer |
|---|---|---|---|
| Utrikes födda | 2,51 | 2,25 | 1,76 |
| Inrikes födda, två utrikes födda föräldrar | 3,21 | 1,96 | 1,68 |
| Inrikes födda, en utrikes och en inrikes född förälder | 1,86 | 1,46 | 1,34 |
Brottstyper måste hållas isär
Figur13a–c skiljer samtliga brott från specifika brottstyper. För rån är utrikes föddas kvoter3,5 ojusterat,3,5 efter ålder/kön och2,0 efter fem faktorer; för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar11,5,4,7 respektive3,1.
Dödligt våld i dessa figurer inkluderar försök. Efter fem faktorer är utrikes föddas kvot2,3 för dödligt våld inklusive försök,2,2 för våldtäkt och0,9 för bostadsinbrott. För inrikes födda med två utrikes födda föräldrar är motsvarande3,4,1,4 och1,8. Det finns alltså inte en gemensam kvot för all brottslighet.
Metod och begränsningar
Studien mäter registrerad misstanke, inte domar eller alla faktiskt begångna brott. Det är personer med minst en registrerad misstanke, inte antal brott eller en uppklarningsandel.
De fem faktorerna är ålder, kön, disponibel inkomst, individens egen utbildning och kommuntyp. Kommuntyp är inte samma variabel som bostadsområde och inkomsten är inte här föräldrarnas inkomst.
Standardiserade kvoter är beskrivande samband. Kvarvarande skillnader identifierar inte en etnisk orsak och den statistiska justeringen är inte en kausal analys. Gruppgenomsnitt fastställer inte en enskild persons skuld, beteende eller förmåga.
Hur bör resultaten användas?
Jämför bara samma utfall, population, period och justeringsnivå. En grupps andel bland misstänkta och dess andel av en befolkning är en annan jämförelse än dessa riskkvoter.
Materialet avgör inte varför en viss lokal trygghetsutveckling uppstår eller vilken politisk åtgärd som bör väljas. De tidigare obelagda personuttalandena och påstådda direktcitaten används inte som forskningsresultat.
Vad analysen visar
- Figur7 jämför misstanke om minst ett brott2015–2018, inte domar. Kvoterna efter ålder och kön är2,25 för utrikes födda och1,96 för inrikes födda med två utrikes födda föräldrar.
- Skillnader efter statistisk justering visar samband, inte orsaker eller enskilda personers skuld.
Definitioner
- Riskkvot
- Andelen med registrerat utfall i gruppen dividerat med motsvarande andel i referensgruppen;1,00 betyder lika andelar.
- Andra generationen på denna sida
- Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar. Gruppen med en utrikes född förälder redovisas separat.
- Fem faktorer
- Ålder, kön, disponibel inkomst, egen utbildning och kommuntyp.
- Misstanke
- Registrerad brottsmisstanke, inte fällande dom.
Metod och begränsningar
- Studien mäter registrerad misstanke, inte domar eller alla faktiskt begångna brott. Det är personer med minst en registrerad misstanke, inte antal brott eller en uppklarningsandel.
- De fem faktorerna är ålder, kön, disponibel inkomst, individens egen utbildning och kommuntyp. Kommuntyp är inte samma variabel som bostadsområde och inkomsten är inte här föräldrarnas inkomst.
- Standardiserade kvoter är beskrivande samband. Kvarvarande skillnader identifierar inte en etnisk orsak och den statistiska justeringen är inte en kausal analys. Gruppgenomsnitt fastställer inte en enskild persons skuld, beteende eller förmåga.
Primärkällor
Vanliga frågor
- Är misstanke samma som dom?
- Nej. Utfallet är registrerad misstanke om minst ett brott2015–2018 i studiepopulationen, inte domar eller antal brott.
- Vad händer efter fem faktorer?
- Figur7: utrikes födda1,76 och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar1,68 efter ålder, kön, disponibel inkomst, egen utbildning och kommuntyp.
- Är andra generationens kvot högre?
- För samtliga brott högre ojusterat:3,21 mot2,51. Efter ålder/kön lägre:1,96 mot2,25. För rån efter ålder/kön högre:4,7 mot3,5. Brottstyp och nivå måste anges.
- Visar detta en etnisk orsak?
- Nej. Kvarstående samband efter statistisk justering identifierar inte orsaker och fastställer inte individers beteende eller skuld.