Djupanalys · 2 min läsning
Antisemitiska hatbrott under Gaza-kriget
Efter 7 oktober 2023 mer än fördubblades antalet anmälda antisemitiska hatbrott. Två år senare ligger nivån fortfarande långt över utgångsläget. Vad har hänt — och vad görs?
Kortversion i kapitlet: Antisemitism & hatbrott — översikt
Publicerad 2026-07-16
Från 240 till 610 anmälningar
Brå:s hatbrottsstatistik: 240 anmälda brott med antisemitiskt motiv 2021, 280 år 2022. Efter 7 oktober 2023 steg siffran till 490 (2023) och 610 (2024) — en fördubbling.
Preliminär statistik 2025: cirka 540 anmälningar. En viss nedgång från 2024, men fortfarande långt över nivån före Hamas-attacken.
Var sker brotten?
Klotter och skadegörelse mot synagogor, judiska skolor och begravningsplatser står för cirka 45 % av anmälningarna. Hot och trakasserier på internet: 30 %. Fysiskt våld: cirka 8 % (Brå 2024).
Judiska Församlingen i Stockholm rapporterar att skolan Hillel har haft polisiär bevakning dygnet runt sedan december 2023.
Säpo:s bedömning
Säkerhetspolisen höjde hotbedömningen mot judiska mål till 'förhöjt' i oktober 2023 och den låg kvar på den nivån under hela 2024. Sedan mars 2025 är den 'något förhöjt' — men fortfarande högre än före Hamas-attacken.
Säpo pekar på två parallella hotmiljöer: våldsbejakande islamism och den vit-makt-miljön. Bägge har ökat sin aktivitet under perioden.
Vad görs?
Regeringen anslog 20 mnkr extra till judiska trossamfund för säkerhetsåtgärder 2024–2026. Polismyndigheten har inrättat en särskild samordningsgrupp för hatbrott mot religiösa minoriteter.
Sverige antog 2024 en handlingsplan mot antisemitism (i linje med IHRA:s arbetsdefinition), som del av EU-strategin. Uppföljning sker via Forum för levande historia.
Motargument och alternativa tolkningar
En del av ökningen 2023–2024 tolkas av Säkerhetspolisen som en 'anmälningseffekt' — den judiska minoriteten uppmanades aktivt att anmäla efter 7 oktober-attacken, vilket kan förklara del av toppen utan att den faktiska brottsvolymen ändrats i samma takt.
Andra forskare (Bachner, SUV 2024) hävdar motsatsen: att mörkertalet är stort och att den anmälda ökningen underskattar verkligheten. Judiska Centralrådets enkäter visar att 4 av 10 svenska judar övervägt att lämna landet 2024 — vilket antyder en betydligt djupare oro än anmälningsstatistiken.
Metod och osäkerhet
Brå ändrade kategoriseringen av hatbrottsmotiv 2018, vilket bryter jämförbarheten bakåt. Serien 2018–2025 är intern konsistent; serier med tidigare år bör läsas med försiktighet.
Vad som räknas som 'antisemitiskt motiv' bygger på polisens bedömning vid anmälningstillfället. Fall som senare omkategoriseras (t.ex. till 'annat hatbrott') ändras inte alltid i statistiken. Det innebär både över- och underskattning i olika riktningar.
Vad detta INTE säger
Analysen säger inget om vem som utför brotten. Brå:s förövarstatistik för hatbrott är kraftigt underrapporterad — förövaren är okänd i 70 % av fallen. Antaganden om förövargrupp bör därför göras försiktigt och alltid med källa.
Den säger heller inget om skolmiljön eller om onlinehat. Skolinspektionens rapporter och Nationellt centrum mot antisemitism (NCA) redovisar separata mönster som inte fångas i polisens hatbrottsstatistik.