Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Brott & trygghet · statistik och begrepp

Ungdomsrån

Ungdomsrån är ingen egen brottsrubricering — det är rån där den utsatta är under 18 år. Här är anmälningsstatistiken, vad Brås kartläggning visar om utsatta och misstänkta, och var underlaget tar slut.

Källor: Brå 2021:19 Ungdomsrån, Brå anmälda brott, brottsbalken 8 kap.

FaktasidaData 2015–2025

Tre saker att veta först

  1. 1. Ungdomsrån är ingen brottsrubricering. Rån regleras i brottsbalken 8 kap. 5–6 §§; avgränsningen görs efter offrets ålder, under 18 år.
  2. 2. Enligt Brå 2021:19 mer än fördubblades anmälningarna 2015–2019 (2 489 år 2019). Därefter har de i huvudsak minskat, till 680 år 2025 (2023 något fler än 2022). Brå framhåller att uppgången sammanföll med kraftigt ökad uppmärksamhet.
  3. 3. Det finns ingen officiell statistik över uppklarade eller lagförda ungdomsrån — lagföringsstatistiken delar inte upp rån efter offrets ålder.
Så mäter viBrott och trygghet →

Definitioner och lagrum

Rån

Lagrum
BrB 8 kap. 5 §
Innebörd
Att med våld på person, eller med hot som innebär trängande fara, stjäla något. Skillnaden mot stöld är alltså våldet eller hotet — inte värdet på det som tas.

Grovt rån

Lagrum
BrB 8 kap. 6 §
Innebörd
Rån som bedöms som grovt, till exempel om våldet varit livsfarligt, om gärningen orsakat svår kroppsskada eller om den varit särskilt hänsynslös.

Stöld

Lagrum
BrB 8 kap. 1 §
Innebörd
Olovligt tagande av annans egendom utan våld eller hot. Samma sak tagen med hot om våld är i stället rån.

Ungdomsrån

Lagrum
Ingen egen rubricering — analytisk avgränsning
Innebörd
I Brå 2021:19 rån där den utsatta är under 18 år. Avgränsningen utgår alltså från offrets ålder, inte gärningspersonens. Begreppet används i forskning för att rånen mot unga skiljer sig i situation, byte och motiv från rån mot vuxna och mot butiker.

Förnedringsrån

Lagrum
Ingen egen rubricering — debattbegrepp
Innebörd
Rån där förloppet innehåller inslag av maktutövning eller förnedring utöver själva tillgreppet. Inslagen kan påverka rubricering och straffvärde men registreras inte separat i statistiken.

Varför ungdomsrån studeras separat

  • • Bytet skiljer sig: mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar i stället för kontanter ur en kassa.
  • • Situationen skiljer sig: rånen sker oftast utomhus efter skoltid, i offentliga miljöer och nära andra människor.
  • • Motiven skiljer sig: förutom pengar anger Brå status inom gruppen, spänning och bakomliggande konflikter.
  • • Både utsatta och misstänkta är i huvudsak ungdomar, vilket gör att skola, socialtjänst och föräldrar blir centrala aktörer vid sidan av polis och domstol.

Anmälda ungdomsrån över tid

Serien avser anmälda personrån där den utsatta är under 18 år. Den mäter anmälda händelser — inte gärningspersoner och inte domar.

Personrån mot person under 18 år

2016–2025 · antal anmälningar · Sverige

Personrån mot person under 18 år: antal anmälningar går från 1 178 (2016) till 680 (2025) — ned 498 antal anmälningar. Fullständiga värden finns i datatabellen nedan (2016–2025, Sverige).

Personrån mot person under 18 år · antal anmälningar · 2016–2025 · Sverige
Årantal anmälningar
20161 178
20171 524
20181 896
20192 489
20202 186
20211 623
20221 430
20231 452
2024967
2025680

Observerad publicerad officiell statistik utan egen bearbetning

Metod: OBS: Uppgången 2015–2019 sammanfaller med tydligt ökad medial och polisiär uppmärksamhet kring 'rån mot barn', vilket sannolikt höjt anmälningsbenägenheten. Både faktisk brottsutveckling och anmälningsfrekvens bidrar till nivåförändringen — de går inte att separera i anmälningsstatistik.

Källa: BRÅ – Anmälda brott, tabell 10 (rån mot privatperson under 18 år, inkl. grovt) (hämtad 2026-10)

  • • Anmälningsstatistiken räknar anmälda händelser, inte gärningspersoner och inte fällande domar. En anmälan kan avskrivas.
  • • Brå framhåller att uppgången 2015–2019 sammanfaller med kraftigt ökad medial och polisiär uppmärksamhet. Faktisk brottsutveckling och ökad anmälningsbenägenhet går inte att separera i anmälningsstatistik.
  • • Nedgången 2020 skedde enligt Brå enbart i storstäder och storstadsnära kommuner och sammanfaller med pandemins effekter på ungas rörelsemönster.
  • • Serien avser rån mot person där den utsatta är under 18 år. Butiksrån och rån mot vuxna ingår inte.
  • • Uppklarade och lagförda ungdomsrån redovisas inte som egen kategori i Brås officiella statistik — där finns rån som helhet, inte uppdelat på offrets ålder. Den luckan går inte att fylla utan specialbeställt uttag.

Anmälda personrån — alla åldrar

Rån mot person totalt, som jämförelse. Inkluderar rån mot vuxna och är alltså inte ungdomsrån.

2024

Anmälda personrån
4 074
Not
Skjutvapen användes vid 356 personrån.

2025

Anmälda personrån
3 155
Not
−23 % mot 2024. Skjutvapen vid 283 rån, varav 83 % mot vuxna.

Utsatta — vilka drabbas

  • • De utsatta är i huvudsak pojkar i tonåren. Rån mot flickor förekommer men är färre i anmälningarna.
  • • Rånen sker oftast efter skoltid, mellan klockan 15 och 22.
  • • Vanliga platser är köpcentrum och gallerior, kollektivtrafikens knutpunkter, skolor och idrottsanläggningar.
  • • De flesta rån sker i närheten av andra människor — inte på avskilda platser.
  • • Brå beskriver, utifrån intervjuer med föräldrar, konsekvenser i form av rädsla och undvikandebeteende: ungdomar slutar röra sig i vissa områden, byter resväg eller avstår från aktiviteter. I enskilda fall har familjer övervägt att flytta.
  • • Den självrapporterade utsattheten för rån bland unga ökade under perioden, liksom oron för att utsättas — särskilt bland pojkar.

Misstänkta — vad Brå 2021:19 redovisar

  • • Majoriteten av de misstänkta är pojkar, i huvudsak 15–20 år. Den största ökningen av antalet misstänkta står 15- och 16-åringar för.
  • • Andelen misstänkta som är flickor ökade från 4 till 8 procent under perioden — tydligast i polisregion Stockholm.
  • • Rånen begås ofta av flera personer tillsammans; ensamma gärningspersoner är i minoritet i det granskade materialet.
  • • Närmare hälften av ungdomsrånen begås av någon som misstänkts för ungdomsrån mer än en gång.
  • • Två tredjedelar av de misstänkta 2015–2019 hade utländsk bakgrund, och många var bosatta i socioekonomiskt utsatta områden. Brå redovisar detta deskriptivt: rapporten prövar inte orsaker och kontrollerar inte för ålder, kön eller socioekonomi.
  • • Vanliga motiv enligt Brå: behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning, eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och utsatt.

Tillvägagångssätt och byten

  • • Hot är vanligare än omfattande fysiskt våld. Ofta räcker överlägsenhet i antal för att offret ska lämna ifrån sig sakerna.
  • • Vapen, framför allt kniv, förekommer i en del av rånen men är inte det vanligaste inslaget.
  • • Rånen inleds inte sällan med en förevändning: en fråga, en begäran om att låna telefonen eller en påstådd tidigare konflikt.
  • • Vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder, jackor, trådlösa hörlurar och mindre kontantbelopp. Klockor och smycken förekommer.
  • • I en del ärenden förekommer maktutövning och förnedringsinslag utöver tillgreppet — det som i debatten kallas förnedringsrån.

Geografiska mönster

  • • Antalet anmälda ungdomsrån är högst i storstadsregionerna, där också befolkningsunderlaget är störst.
  • • Procentuellt var ökningen 2015–2020 störst i mindre städer och landsbygdskommuner.
  • • Nedgången 2020 skedde enbart i storstäder och storstadsnära kommuner; i mindre kommuner fortsatte antalet att öka.
  • • Brå publicerar inte en officiell kommunserie över just ungdomsrån. Kommunnivå för rån totalt finns i Brås statistikdatabas, men den skiljer inte på offrets ålder.

Vad Brå säger

  • • Brå 2021:19 är den enda systematiska nationella genomgången av ungdomsrån. Den bygger på anmälningar och förundersökningar 2015–2019 samt intervjuer.
  • • Rapporten konstaterar att antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblades 2015–2019.
  • • Rapporten konstruerade sex kategorier av maktutövning och förnedringsinslag, eftersom det saknades både juridisk definition och tidigare forskning. Andelen ärenden med sådana inslag ökade inte under perioden.
  • • Brå betonar att anmälningsstatistik påverkas av uppmärksamhet och anmälningsbenägenhet och att utvecklingen därför inte kan läsas som ett rent mått på brottsligheten.
  • • Rapporten pekar på behovet av samverkan mellan polis, skola och socialtjänst samt på platsbaserade åtgärder i de miljöer där rånen sker.

Vad Polisen säger

  • • Polismyndigheten behandlar rån mot unga inom ramen för lokala lägesbilder och medborgarlöften, inte som en egen nationell statistikprodukt.
  • • Polisen redovisar konstaterade skjutningar och sprängningar nationellt, men inte ungdomsrån — den nationella statistiken för rån publiceras av Brå.
  • • Vi återger inga enskilda polisuttalanden utan primärkälla. Där myndigheten publicerat en rapport eller lägesbild länkas den under Primärkällor.

Förebyggande arbete

Polisen

Åtgärdstyp
Områdesbaserad närvaro i de miljöer och tider där rånen sker, samverkan i lokala lägesbilder och medborgarlöften, samt utredning och orosanmälan vid unga misstänkta.

Skolan

Åtgärdstyp
Rutiner för anmälan, trygghetsarbete i och kring skolområdet samt informationsutbyte med socialtjänst och polis inom ramen för samverkansöverenskommelser.

Socialtjänsten

Åtgärdstyp
Orosanmälningar, insatser för unga i riskzon och för unga som misstänks för brott, samt uppföljning efter påföljd.

Kommunen

Åtgärdstyp
Sedan 1 juli 2023 har kommuner ett lagstadgat brottsförebyggande ansvar (lag 2023:196), vilket bland annat innebär lägesbilder och åtgärdsplaner. Platssamverkan kring gallerior, hållplatser och skolområden är en vanlig åtgärdstyp.

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Hur vanliga är ungdomsrån i Sverige, har de ökat, och vad vet vi faktiskt om utsatta och misstänkta?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Anmälda rån mot privatperson under 18 år, 2016 → 2019

1 178 → 2 489

Brå — anmälda brott, tabell 10

Anmälda rån mot privatperson under 18 år 2025

680

Brå — anmälda brott, tabell 10; i huvudsak nedgång sedan toppen 2019 (2023 något över 2022)

Huvudsaklig ålder bland misstänkta

15–20 år

Brå 2021:19; störst ökning bland 15- och 16-åringar

Andel misstänkta som är flickor, 2015–2019

4 → 8 %

Brå 2021:19 — tydligast i polisregion Stockholm

Andel ungdomsrån begångna av någon som misstänkts mer än en gång

ca 50 %

Brå 2021:19 — avser rån där det finns en misstänkt

Vanligaste tidpunkt

kl. 15–22

Brå 2021:19 — efter skoltid, ofta nära gallerior och hållplatser

Officiella serier över lagförda ungdomsrån

0

Lagföringsstatistiken delar inte upp rån efter offrets ålder

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Ungdomsrån är ingen egen brottsrubricering. Rån regleras i brottsbalken 8 kap. 5–6 §§, och i forskningen avgränsas ungdomsrån efter offrets ålder — under 18 år.
  • Antalet anmälda personrån mot personer under 18 år mer än fördubblades 2015–2019 enligt Brå 2021:19, till 2 489 anmälningar 2019. Därefter har antalet i huvudsak minskat, till 680 anmälningar 2025 (2023 något fler än 2022).
  • Brå framhåller att uppgången sammanföll med kraftigt ökad medial och polisiär uppmärksamhet. Faktisk brottsutveckling och ökad anmälningsbenägenhet kan inte separeras i anmälningsstatistik.
  • Rånen sker främst efter skoltid mellan klockan 15 och 22, i offentliga miljöer nära gallerior, kollektivtrafikknutpunkter, skolor och idrottsanläggningar — oftast i närheten av andra människor.
  • Både utsatta och misstänkta är i huvudsak pojkar i tonåren. Rånen begås ofta av flera personer tillsammans, och närmare hälften begås av någon som misstänkts för ungdomsrån mer än en gång.
  • Hot är vanligare än omfattande våld; vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar. I en del ärenden förekommer maktutövning och förnedringsinslag utöver tillgreppet.
  • Det finns ingen officiell statistik över uppklarade eller lagförda ungdomsrån, och ingen publicerad kommunserie för just ungdomsrån. Dessa luckor kan inte fyllas utan specialbeställda uttag.

Metodnot
Kvantitativa uppgifter kommer från Brås officiella statistik över anmälda brott (rån mot person, offer under 18 år) och från Brå 2021:19 ”Ungdomsrån”, som granskade anmälningar och förundersökningar 2015–2019. Uppgifter från rapporten avser den perioden och kan inte skrivas fram. Inga tal på sidan är beräknade eller uppskattade av SVERIGEFAKTA.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Rån
Att med våld på person eller med hot som innebär trängande fara stjäla något (BrB 8 kap. 5 §). Det är våldet eller hotet — inte värdet — som skiljer rån från stöld.
Grovt rån
Rån som bedöms som grovt, t.ex. vid livsfarligt våld, svår kroppsskada eller särskild hänsynslöshet (BrB 8 kap. 6 §).
Ungdomsrån
Analytisk avgränsning i Brå 2021:19: rån där den utsatta är under 18 år. Avgränsningen utgår från offrets ålder, inte gärningspersonens.Ingen egen brottskod — statistiken bygger på rån mot person kombinerat med uppgift om offrets ålder.
Förnedringsrån
Rån med inslag av maktutövning eller förnedring utöver tillgreppet. Inslagen kan påverka rubricering och straffvärde men registreras inte separat.
Anmälda brott
Händelser som anmälts och registrerats av polis, tull, åklagare eller Ekobrottsmyndigheten. Säger inget om huruvida brott kunnat styrkas.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

3

myndigheter/institutioner

4

rapporter & studier

2

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Ett rån där den utsatta är under 18 år. Det är en analytisk avgränsning i forskningen — inte en egen brottsrubricering. Rån regleras i brottsbalken 8 kap. 5–6 §§, och avgränsningen i Brå 2021:19 utgår från offrets ålder, inte gärningspersonens.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

  • Brå · Årligen

    Anmälda brott

    Anmälda brott

    Senaste datapunkt · Källan publicerade

Ladda ner dataRapportera fel på sidanStöd SVERIGEFAKTA
Dela sidan:XFacebookRedditWhatsAppE-post
Använd denna statistik

Kopiera en referens eller canonical-länken. Originalkällan anges när den finns registrerad för sidan.

Kort källa
SVERIGEFAKTA, “Ungdomsrån i Sverige — statistik, definitioner och vad Brå visar”. Originalkälla: Brå. https://sverigefakta.com/ungdomsran
Full referens
SVERIGEFAKTA, “Ungdomsrån i Sverige — statistik, definitioner och vad Brå visar”. Period: 2015–2025. Originalkälla: Brå (https://bra.se/statistik/statistik-om-rattsvasendet/anmalda-brott). https://sverigefakta.com/ungdomsran
APA 7
Ungdomsrån i Sverige — statistik, definitioner och vad Brå visar. (u.å.). SVERIGEFAKTA. Hämtad 2026-10-25 från https://sverigefakta.com/ungdomsran Originalkälla: Brå.
Harvard
”Ungdomsrån i Sverige — statistik, definitioner och vad Brå visar” (u.å.) SVERIGEFAKTA. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/ungdomsran (Hämtad: 2026-10-25). Originalkälla: Brå.
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_ungdomsran,
  title        = {Ungdomsrån i Sverige — statistik, definitioner och vad Brå visar},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/ungdomsran}},
  note         = {Återgiven av SVERIGEFAKTA; period 2015–2025; originalkälla Brå}
}
Canonical-länk
https://sverigefakta.com/ungdomsran
Fler citeringsformat och regler