Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA

Brott & trygghet · begrepp och underlag

Förnedringsrån

Förnedringsrån är inte en brottsrubricering och finns inte som egen kategori i brottsstatistiken. Det går därför inte att säga hur många som sker per år. Här är det underlag som faktiskt finns — och gränserna för vad det säger.

Källor: Brå 2021:19 Ungdomsrån, Brå anmälda brott 2025, brottsbalken 8 kap.

FaktasidaData 2015–2025

Tre saker att veta först

  1. 1. Det finns ingen juridisk definition av förnedringsrån. Rån regleras i brottsbalken 8 kap. 5–6 §§; förnedrande inslag kan påverka rubricering och straffvärde men registreras inte separat.
  2. 2. Det finns ingen officiell statistik över förnedringsrån. Brå räknar rån — inte förnedringsinslag.
  3. 3. Den enda systematiska nationella kartläggningen är Brå 2021:19 'Ungdomsrån', som kodade förundersökningar om rån mot personer under 18 år 2015–2019.
Så mäter viBrott och trygghet →

Brås sex kategorier av maktutövning och förnedringsinslag

Eftersom både definition och tidigare forskning saknades konstruerade Brå sex kategorier för att kunna koda förundersökningarna. Kategorierna är ett analysverktyg — inte en etablerad definition.

Övergrepp i rättssak

Beskrivning
De misstänkta hotar den utsatta med konsekvenser om brottet anmäls eller om anmälan inte dras tillbaka. Vanligaste kategorin när enbart pojkar är misstänkta.

Överdrivet våld

Beskrivning
Våld utöver det som krävs för att komma över värdesakerna.

Kontroll

Beskrivning
De misstänkta kontrollerar den utsatta under rånet.

Maktdemonstration med förnedringsinslag

Beskrivning
T.ex. att den utsatta tvingas ta av sig kläderna, pussa någons skor eller be om ursäkt. Vanligaste kategorin när minst en flicka är misstänkt.

Film och fotografier under rånet

Beskrivning
Rånet filmas eller fotograferas; förekommer i ungefär en av åtta förundersökningar och sprids ibland i sociala medier.

Verbala kränkningar

Beskrivning
Kränkande tilltal riktat mot den utsatta under rånet.

Hur vanliga är förnedringsinslagen?

Andelarna gäller kodade förundersökningar om rån mot personer under 18 år, 2015–2019. De kan inte räknas om till antal och inte skrivas fram till senare år.

Endast pojkar misstänkta

Andel med förnedringsinslag
drygt 1/3
Not
Andelen ökade inte 2015–2019 — resultaten tyder snarare på en minskning.

Minst en flicka misstänkt

Andel med förnedringsinslag
ca 2/3
Not
Dessa rån innehåller förhållandevis mycket hot, våld och utdragen maktutövning.

Utvecklingen av ungdomsrån

  • • Antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblades 2015–2019.
  • • 2020 minskade antalet något — sannolikt en pandemieffekt, och minskningen skedde bara i storstäder och storstadsnära kommuner.
  • • I mindre städer och landsbygdskommuner fortsatte antalet att öka; procentuellt var ökningen störst där.
  • • Även den självrapporterade utsattheten för rån bland unga ökade under perioden, liksom oron för att utsättas — särskilt bland pojkar.

Var och när rånen sker

  • • Vanligast efter skoltid, mellan kl. 15 och 22.
  • • Sker ofta nära köpcentrum och gallerior, kollektivtrafikens knutpunkter, skolor och idrottsanläggningar.
  • • De flesta rån sker i närheten av andra människor.
  • • Vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.

Misstänkta och motiv (Brå 2021:19)

  • • Majoriteten av de misstänkta är pojkar, i huvudsak 15–20 år. Den största ökningen av antalet misstänkta står 15- och 16-åringar för.
  • • Två tredjedelar av de misstänkta 2015–2019 hade utländsk bakgrund (Brås definition: utrikes födda och inrikes födda med två utrikes födda föräldrar), och många bodde i socioekonomiskt utsatta områden.
  • • Andelen misstänkta flickor ökade från 4 % till 8 % under perioden — tydligast i polisregion Stockholm.
  • • Vanliga motiv: behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och utsatt.
  • • Närmare hälften av ungdomsrånen begås av någon som misstänkts för ungdomsrån mer än en gång.

Anmälda personrån — alla åldrar

Detta är rån mot person totalt, inte ungdomsrån och inte förnedringsrån. Serien visas som kontext för debatten om utvecklingen.

2024

Anmälda personrån
4 074
Not
Skjutvapen användes vid 356 personrån.

2025

Anmälda personrån
3 155
Not
−23 % mot 2024. Skjutvapen vid 283 rån, varav 83 % mot vuxna.

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Vad vet vi egentligen om förnedringsrån i Sverige — när det varken finns en juridisk definition eller officiell statistik?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Officiella statistikkategorier

0

Förnedringsrån är ingen brottsrubricering och räknas inte separat av Brå

Systematisk nationell kartläggning

1

Brå 2021:19 'Ungdomsrån' — kodning av förundersökningar 2015–2019

Andel med förnedringsinslag när enbart pojkar misstänks

drygt 1/3

Brå 2021:19 — andelen ökade inte 2015–2019

Andel med förnedringsinslag när minst en flicka misstänks

ca 2/3

Brå 2021:19 — fördjupad granskning

Anmälda rån mot personer under 18 år 2015–2019

+100 %

Brå 2021:19 — mer än en fördubbling

Andel misstänkta som är flickor

4 → 8 %

Brå 2021:19, 2015–2019 — tydligast i polisregion Stockholm

Misstänkta med utländsk bakgrund

2/3

Brå 2021:19 — perioden 2015–2019, ingen kausal tolkning görs i rapporten

Anmälda personrån 2025 (alla åldrar)

3 155

Brå — anmälda brott 2025, −23 % mot 2024

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

  • Begreppet förnedringsrån växte fram i medier och politisk debatt omkring 2019–2021. Det finns ingen juridisk definition: rån regleras i brottsbalken 8 kap. 5–6 §§, och förnedrande inslag kan påverka rubriceringen (grovt rån) och straffvärdet, men registreras inte som en egen kategori.
  • Därför går det inte att säga hur många förnedringsrån som begås per år. Alla påståenden om ökningar eller minskningar av just förnedringsrån saknar statistiskt underlag — det som finns är statistik över rån och en kvalitativ kartläggning av inslagen i dem.
  • Brå 2021:19 undersökte rån mot personer under 18 år 2015–2019 och kodade förundersökningarna utifrån sex konstruerade kategorier av maktutövning och förnedringsinslag. När enbart pojkar var misstänkta förekom sådana inslag i drygt en tredjedel av förundersökningarna; när minst en flicka var misstänkt i ungefär två tredjedelar.
  • Antalet anmälda ungdomsrån mer än fördubblades 2015–2019 — men andelen med förnedringsinslag ökade inte under samma period, snarare tvärtom. Volymökningen och inslagens karaktär är alltså två olika frågor som ofta blandas ihop i debatten.
  • Situationsbilden är tydlig: rånen sker oftast efter skoltid kl. 15–22, nära gallerior, kollektivtrafikknutpunkter, skolor och idrottsanläggningar. Vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och hörlurar. Motiven är pengar, status i gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt.
  • Konsekvenserna för de utsatta är omfattande. Brås intervjuer med föräldrar beskriver rädsla, undvikandebeteende och i vissa fall önskan att flytta — effekter som inte syns i någon brottsstatistik.

Metodnot
Två datakällor med olika begränsningar. (1) Brås officiella statistik över anmälda brott räknar personrån, inklusive rån mot barn och unga, men innehåller ingen markering för förnedrande inslag. (2) Brå 2021:19 är en kvalitativ kodning av förundersökningar — inte domar — och gäller enbart rån mot personer under 18 år 2015–2019. De sex kategorierna av maktutövning och förnedringsinslag är konstruerade av Brå för studien och är inte en etablerad definition. Andelar från studien kan därför inte skrivas fram till senare år.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Rån
Att med våld eller hot om våld som innebär trängande fara ta något från någon annan. Regleras i brottsbalken 8 kap. 5 §.
Grovt rån
Rån som bedöms som grovt, bl.a. om våldet var livsfarligt, om gärningen inneburit svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom, eller om gärningspersonen visat synnerlig råhet. Brottsbalken 8 kap. 6 §.Förnedrande inslag kan vara en del av bedömningen 'synnerlig råhet', men registreras inte separat i statistiken.
Förnedringsrån
Ett vardagligt och medialt begrepp för rån där gärningspersonerna utsätter offret för förnedring utöver själva tillgreppet. Det finns ingen juridisk definition och ingen officiell statistikkategori.Brå konstaterar uttryckligen att det saknas både juridisk definition och tidigare forskning på området.
Maktutövning och förnedringsinslag (Brå 2021:19)
Sex kategorier som Brå konstruerade för att kunna koda förundersökningar: övergrepp i rättssak, överdrivet våld, kontroll, maktdemonstration med förnedringsinslag, film och fotografier under rånet samt verbala kränkningar.
Ungdomsrån
I Brå 2021:19: anmälda rån där brottsoffret är under 18 år. Definitionen utgår från offrets ålder, inte gärningspersonens.
Försvårande omständighet
Omständighet som ökar straffvärdet enligt brottsbalken 29 kap. 2 §, t.ex. att gärningen syftat till att kränka offrets trygghet och tillit eller att offret varit i skyddslös ställning.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

2

myndigheter/institutioner

3

rapporter & studier

2

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Det går inte att svara på. Förnedringsrån är ingen brottsrubricering och registreras inte separat i Brås statistik. Det som finns är statistik över anmälda personrån (3 155 anmälda 2025, en minskning med 23 procent mot 2024) och Brå 2021:19, som kodade förekomsten av förnedringsinslag i förundersökningar om ungdomsrån 2015–2019.

Relaterade ämnen

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

  • Brå · Årligen

    Anmälda brott

    Anmälda brott

    Senaste datapunkt · Källan publicerade

Ladda ner dataRapportera fel på sidanStöd SVERIGEFAKTA
Dela sidan:XFacebookRedditWhatsAppE-post
Använd denna statistik

Kopiera en referens eller canonical-länken. Originalkällan anges när den finns registrerad för sidan.

Kort källa
SVERIGEFAKTA, “Förnedringsrån i Sverige — vad Brå faktiskt visar”. Originalkälla: Brå. https://sverigefakta.com/fornedringsran
Full referens
SVERIGEFAKTA, “Förnedringsrån i Sverige — vad Brå faktiskt visar”. Period: 2015–2025. Originalkälla: Brå (https://bra.se/statistik/statistik-om-rattsvasendet/anmalda-brott). https://sverigefakta.com/fornedringsran
APA 7
Förnedringsrån i Sverige — vad Brå faktiskt visar. (u.å.). SVERIGEFAKTA. Hämtad 2026-10-25 från https://sverigefakta.com/fornedringsran Originalkälla: Brå.
Harvard
”Förnedringsrån i Sverige — vad Brå faktiskt visar” (u.å.) SVERIGEFAKTA. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/fornedringsran (Hämtad: 2026-10-25). Originalkälla: Brå.
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_fornedringsran,
  title        = {Förnedringsrån i Sverige — vad Brå faktiskt visar},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/fornedringsran}},
  note         = {Återgiven av SVERIGEFAKTA; period 2015–2025; originalkälla Brå}
}
Canonical-länk
https://sverigefakta.com/fornedringsran
Fler citeringsformat och regler