Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Djupanalys · 10 min läsning

Vad kostade 2015? Livstidsnetto tio år senare

163 000 personer sökte asyl i Sverige 2015. Elva år senare kan vi räkna om KI:s livstidsnetto med faktiskt utfall — sysselsättning, bidrag och skatteintäkter. Vad landar summan på?

Publicerad 2026-07-15

Utgångspunkten: KI:s modell

Konjunkturinstitutet publicerade 2025 en uppdaterad modell för att beräkna livstidsnetto per invandrare, baserad på SCB:s registerdata och åldersspecifika sannolikheter för sysselsättning, bidragsuttag och skatteinbetalning.

För flyktinginvandrare 2015 beräknar KI ett genomsnittligt livstidsnetto på minus 1,4 miljoner kronor per person (2024 års priser). Intervallet är stort: −4,2 mnkr till +0,3 mnkr beroende på utbildningsnivå.

Räkning på faktisk kohort

Om vi tar 71 700 personer som beviljades flyktinguppehållstillstånd 2015 och applicerar KI:s genomsnitt: cirka 100 miljarder kronor i förväntat negativt livstidsnetto (nuvärde 2024).

Motsvarande kalkyl för anhöriga (54 000 personer med anknytningstillstånd 2015–2018): cirka 43 miljarder kronor.

Total förväntad nettoeffekt från kohorten 2015 (huvudmottagare + anhöriga): 130–150 miljarder kronor livstid, med osäkerhetsintervall 90–200 miljarder.

Vad kohorten faktiskt gjort

Efter 7 år (2022) är 58 % av kohorten sysselsatt (SCB). Detta är i linje med KI:s antaganden för åldersgruppen.

Genomsnittlig disponibel inkomst 2022: 254 000 kr/år, jämfört med 358 000 kr/år för inrikes födda i samma åldersgrupp.

Bidragsuttag (försörjningsstöd, bostadsbidrag, etableringsersättning): i genomsnitt 42 300 kr/år 2022 per person i kohorten.

Vad betyder siffran?

150 miljarder kronor motsvarar cirka 2,4 % av Sveriges BNP 2024. Utspritt över 40 år är effekten cirka 0,06 % av BNP per år.

Detta är inte en 'kostnad' i budgetmässig mening — det är skillnaden mellan förväntade skatteinbetalningar och offentliga utgifter kopplade till individerna över deras återstående livstid, diskonterat till nuvärde.

Motsvarande beräkning för svenskfödda barn (som också drar mer offentliga resurser än de betalar in under barndomen) skulle inte vara negativ eftersom förvärvsinkomsten över livet väger upp. Skillnaden ligger i den kortare aktiva förvärvslivslängden och lägre genomsnittsinkomsten för asylkohorten.

Metodkritik

KI:s modell antar oförändrad politik och oförändrat integrationsresultat. Om sysselsättningsgraden efter 15 år närmar sig inrikes föddas nivåer (som skett med tidigare kohorter från exempelvis Chile 1970-tal och Bosnien 1990-tal), sjunker det negativa nettot substantiellt.

Modellen tar inte hänsyn till andra generationens utfall. Om andra generationen når inrikes föddas nivåer (som studier av Bosnien-kohorten indikerar), kan livstidsnetto på familjenivå bli neutralt eller positivt.

Se separat testverktyg: /intern/livstidsnetto-check.

Fler analyser

  1. Djupanalys · 8 min läsning

    Bostadsbristen och migrationstakten

  2. Djupanalys · 9 min läsning

    SFI, jobb och åren som gick — en kohortanalys

Relaterat

Källor