Betyder minus 150 miljarder att staten går back varje år?

Nej. Beloppet är ett nuvärde över kohortens återstående livstid — cirka 40 år. Årlig effekt är cirka 0,06 % av BNP, om KI:s antaganden håller.

Är detta samma sak som Ruists ESO-rapport?

Nej. Ruist (ESO 2018:3) mätte offentlig nettokostnad per år. KI:s livstidsnetto är en helt annan storhet. De två ska inte adderas eller förväxlas.

Vad händer om integrationen förbättras?

Modellen är känslig för sysselsättningsantaganden. Om andelen sysselsatta bland kohorten når 75 % vid 15 års vistelse minskar det negativa nettot substantiellt (illustrerat i /intern/livstidsnetto-check).

Är kohortuppskattningen KI:s eller er egen?

KI publicerar per-person-nettot. Multiplikationen med 71 700 huvudmottagare och 54 000 anhöriga är en egen beräkning och märks som sådan i analysen.

Räknas svenskfödda barn också in i modellen?

Nej, KI:s modell räknar bara på huvudmottagaren. Andra generationen behandlas separat och saknar ännu robusta livstidsdata i modellen.

← Alla analyser

Djupanalys · 3 min läsning

Vad kostade 2015? Livstidsnetto tio år senare

163 000 personer sökte asyl i Sverige 2015. Elva år senare kan vi räkna om KI:s livstidsnetto med faktiskt utfall — sysselsättning, bidrag och skatteintäkter. Vad landar summan på?

Offentlig ekonomiLivscykelberäkningEgen beräkningBetydande osäkerhet2015 → livstid

Sidans huvudfråga:Vad ger Konjunkturinstitutets livstidsnetto-modell för 2015 års flyktingkohort — och vilka antaganden avgör resultatet?

Kortversion i kapitlet: Långsiktiga välfärdskostnader

Publicerad 2026-07-15

Nyckeltal

Livstidsnetto per person (flykting 2015): −1,4 mnkr
Intervall per person: −4,2 → +0,3 mnkr
Kohortuppskattning 2015 (egen beräkning): 130–150 mdkr
Årlig BNP-motsvarighet: ≈ 0,06 %

Utgångspunkten: KI:s modell

Konjunkturinstitutet publicerade 2025 en uppdaterad modell för att beräkna livstidsnetto per invandrare, baserad på SCB:s registerdata och åldersspecifika sannolikheter för sysselsättning, bidragsuttag och skatteinbetalning.

För flyktinginvandrare 2015 beräknar KI ett genomsnittligt livstidsnetto på minus 1,4 miljoner kronor per person (2024 års priser). Intervallet är stort: −4,2 mnkr till +0,3 mnkr beroende på utbildningsnivå.

Räkning på faktisk kohort

Om vi tar 71 700 personer som beviljades flyktinguppehållstillstånd 2015 och applicerar KI:s genomsnitt: cirka 100 miljarder kronor i förväntat negativt livstidsnetto (nuvärde 2024).

Motsvarande kalkyl för anhöriga (54 000 personer med anknytningstillstånd 2015–2018): cirka 43 miljarder kronor.

Total förväntad nettoeffekt från kohorten 2015 (huvudmottagare + anhöriga): 130–150 miljarder kronor livstid, med osäkerhetsintervall 90–200 miljarder.

Vad kohorten faktiskt gjort

Efter 7 år (2022) är 58 % av kohorten sysselsatt (SCB). Detta är i linje med KI:s antaganden för åldersgruppen.

Genomsnittlig disponibel inkomst 2022: 254 000 kr/år, jämfört med 358 000 kr/år för inrikes födda i samma åldersgrupp.

Bidragsuttag (försörjningsstöd, bostadsbidrag, etableringsersättning): i genomsnitt 42 300 kr/år 2022 per person i kohorten.

Vad betyder siffran?

150 miljarder kronor motsvarar cirka 2,4 % av Sveriges BNP 2024. Utspritt över 40 år är effekten cirka 0,06 % av BNP per år.

Detta är inte en 'kostnad' i budgetmässig mening — det är skillnaden mellan förväntade skatteinbetalningar och offentliga utgifter kopplade till individerna över deras återstående livstid, diskonterat till nuvärde.

Motsvarande beräkning för svenskfödda barn (som också drar mer offentliga resurser än de betalar in under barndomen) skulle inte vara negativ eftersom förvärvsinkomsten över livet väger upp. Skillnaden ligger i den kortare aktiva förvärvslivslängden och lägre genomsnittsinkomsten för asylkohorten.

Metodkritik

KI:s modell antar oförändrad politik och oförändrat integrationsresultat. Om sysselsättningsgraden efter 15 år närmar sig inrikes föddas nivåer (som skett med tidigare kohorter från exempelvis Chile 1970-tal och Bosnien 1990-tal), sjunker det negativa nettot substantiellt.

Modellen tar inte hänsyn till andra generationens utfall. Om andra generationen når inrikes föddas nivåer (som studier av Bosnien-kohorten indikerar), kan livstidsnetto på familjenivå bli neutralt eller positivt.

Se separat testverktyg: /intern/livstidsnetto-check.

Motargument och alternativa tolkningar

Joakim Ruist (Handels/GU) har konsekvent argumenterat för att livstidsnettot är känsligt för sysselsättningsantagandet — och att 40–50 % sysselsättningsgrad efter 10 år ger en helt annan kalkyl än 30 %. Etableringstakten i 2015-kohorten är fortsatt osäker efter 10 år (2025).

Sanandaji (ECEPR) och Aldén/Hammarstedt (LNU) landar på högre livstidskostnad än ESO 2018:3, medan Ekberg (LNU 2011) landade lägre för äldre kohorter. Skillnaden ligger i vilken diskonteringsränta och vilken andra-generations-effekt som antas. Vår kalkyl använder ESO 2018:3-parametrarna som centralt scenario med ±15 % osäkerhetsintervall.

Metod och osäkerhet

Livstidsnetto beräknas som nuvärdet av alla framtida transfereringar (bidrag, pension, sjukvård, skola) minus alla framtida skatteintäkter, diskonterat till mottagningsåret. Val av diskonteringsränta (2 % vs 3 %) förändrar utfallet med 20–30 %.

Andra generationens utfall är den största osäkerhetskällan. Om barnen närmar sig svenskfödda i sysselsättning (som är Migrationsverkets antagande) sjunker livstidsnettot per hushåll kraftigt. Om avståndet består (som Statistikmyndighetens registerdata visar för 2000-tal kohorterna) håller det i sig.

Vad detta INTE säger

Kalkylen säger inte att individerna 'kostade' — den beräknar en aggregerad fiskal balans mellan offentliga transfereringar och skatteintäkter för en kohort. Individuella bidrag till samhället (kultur, familj, socialt kapital) fångas inte.

Den säger heller inget om alternativkostnaden. Om kohorten inte tagits emot 2015 hade Sveriges befolkningspyramid varit annorlunda; effekten på pensionssystemet och arbetskraftsutbudet är egna kalkyler som pekar åt olika håll.

Vad analysen visar

Analysen redovisar KI:s modell (2025) för livstidsnetto per person och skalar upp till kohortnivå. Modellen är officiell; kohortuppskattningen (multiplikation × individtal) är en egen beräkning och märks som sådan.
Livstidsnetto är inte en budgetkostnad — det är nuvärdet av skillnaden mellan förväntade skatteintäkter och offentliga utgifter över återstående livstid, givet KI:s antaganden om oförändrad politik och oförändrat integrationsresultat.

Definitioner

Livstidsnetto: Nuvärde av alla skatteinbetalningar minus alla offentliga utgifter kopplade till individen över återstående livstid.
Nuvärde: Framtida belopp diskonterat till dagens värde med en angiven ränta (KI använder 3 %).
Diskonteringsränta: Räntesatsen som används för att räkna om framtida flöden till nuvärde. Högre ränta ger lägre nuvärde.
Kohort: Grupp som delar en definierande egenskap, här beviljade uppehållstillstånd 2015.
Offentlig nettokostnad: Skillnaden mellan konsumerade offentliga tjänster/transfereringar och inbetalda skatter under en period.
Livscykelkostnad: Sammanlagd offentlig nettokostnad över hela livet — negativ i barndom och ålderdom, positiv i förvärvsaktiv ålder.
Scenario: Genomräknat 'om–då'-fall. Ingen prognos utan illustration av ett antagande.
Prognos: Uttalande om vad som väntas hända givet nuvarande trender och antaganden.
Känslighetsanalys: Test av hur resultatet ändras när ett antagande varieras (t.ex. sysselsättning eller diskonteringsränta).
Egen beräkning: Uträkning gjord av redaktionen på öppna data — antaganden redovisas, uträkningen är reproducerbar.
Andra generationen: Personer födda i Sverige med minst en utrikes född förälder.

Metod och begränsningar

KI:s modell antar oförändrad politik och oförändrat integrationsresultat. Om sysselsättningen bland kohorten fortsätter att stiga (som tidigare kohorter från Chile och Bosnien) sjunker det negativa nettot väsentligt.
Modellen räknar inte in andra generationen. Familje-livstidsnetto kan bli neutralt eller positivt om andra generationen närmar sig inrikes föddas utfall.
Beloppen är i 2024 års priser och diskonterade till nuvärde. Val av diskonteringsränta (KI: 3 %) har stor betydelse — högre ränta ger mindre negativa tal.
Kohortuppskattningen (× 71 700 huvudmottagare + × 54 000 anhöriga) är en enkel skalning och redovisas som egen beräkning. Verklig fördelning per utbildningsnivå ger ett intervall — inte ett punktvärde.
Ruists ESO-rapport 2018:3 (referens) mätte offentlig nettokostnad per år, inte livstidsnetto. Att blanda måtten leder till dubbelräkning och missvisning.
En intern räknare finns på /intern/livstidsnetto-check för den som vill variera antaganden och se hur summan förändras.

Primärkällor

Vanliga frågor

Betyder minus 150 miljarder att staten går back varje år?: Nej. Beloppet är ett nuvärde över kohortens återstående livstid — cirka 40 år. Årlig effekt är cirka 0,06 % av BNP, om KI:s antaganden håller.
Är detta samma sak som Ruists ESO-rapport?: Nej. Ruist (ESO 2018:3) mätte offentlig nettokostnad per år. KI:s livstidsnetto är en helt annan storhet. De två ska inte adderas eller förväxlas.
Vad händer om integrationen förbättras?: Modellen är känslig för sysselsättningsantaganden. Om andelen sysselsatta bland kohorten når 75 % vid 15 års vistelse minskar det negativa nettot substantiellt (illustrerat i /intern/livstidsnetto-check).
Är kohortuppskattningen KI:s eller er egen?: KI publicerar per-person-nettot. Multiplikationen med 71 700 huvudmottagare och 54 000 anhöriga är en egen beräkning och märks som sådan i analysen.
Räknas svenskfödda barn också in i modellen?: Nej, KI:s modell räknar bara på huvudmottagaren. Andra generationen behandlas separat och saknar ännu robusta livstidsdata i modellen.