Djupanalys · 9 min läsning
SFI, jobb och åren som gick — en kohortanalys
Sju år efter uppehållstillstånd är sysselsättningsgraden bland flyktingar från 2015 fortfarande under 60 %. Vad hände med etableringsuppdraget?
Publicerad 2026-07-15
Kohorten 2015 — sju år senare
SCB:s registerdata: Av de 71 700 som fick uppehållstillstånd som flyktingar 2015 var 58 % sysselsatta 2022 (ålder 20–64). Bland män: 66 %. Bland kvinnor: 49 %.
Jämförelse: Bland inrikes födda i samma åldersgrupp var sysselsättningsgraden 82 % 2022. Gapet är alltså 24 procentenheter efter sju år.
Etableringsuppdraget
Etableringsuppdraget (2010–2022) omfattade 24 månader med etableringsersättning och obligatorisk SFI. Riksrevisionens granskning 2023 (RiR 2023:15) fann att endast 32 % av deltagarna var i osubventionerat arbete efter 24 månader.
SFI-resultaten: 42 % av dem som skrevs in på SFI 2018 hade uppnått C-nivå (godkänt) inom tre år (Skolverket 2022). Kvinnor med kort utbildning hade lägst genomströmning: 24 %.
Vad förklarar det låga jobbresultatet?
Utbildningsnivå vid ankomst: Bland flyktingar 2015–2017 hade 32 % kortare utbildning än 9 år, 25 % gymnasium, 25 % eftergymnasial (SCB registerbaserad utbildningsstatistik).
Regional koncentration: 68 % av kohorten 2015 bosattes eller flyttade till kommuner med redan hög arbetslöshet bland utrikes födda (SCB).
Kvinnors deltagande: Andelen kvinnor i sysselsättning ökar långsamt — från 32 % (år 3) till 49 % (år 7). Långsammare än OECD-genomsnittet för motsvarande grupper.
Vad gör Danmark annorlunda?
Dansk beskæftigelsesministeriets uppföljning: Sysselsättningsgrad bland flyktingar från 2015 är 51 % efter sju år — lägre än Sverige. Skillnaden ligger i policyval: Danmark har lägre ersättningsnivåer men snabbare arbetsmarknadsintroduktion via IGU-programmet.
Sveriges Etableringsjobb (start 2024) inspireras av danska IGU. Det är för tidigt att utvärdera effekten.