Djupanalys · 8 min läsning
Bostadsbristen och migrationstakten
Sverige byggde 28 500 bostäder 2024. Samtidigt växte befolkningen med drygt 24 000 personer — den lägsta tillväxten på 20 år. Ändå toppar bostadsbristen dagordningen. Varför?
Publicerad 2026-07-15
Vad siffrorna säger
Enligt SCB färdigställdes 28 500 nya bostäder 2024. Boverkets junibedömning 2024 pekar på 25 000–27 000 färdigställda 2025 — den lägsta nivån sedan 2013.
Samtidigt växte Sveriges befolkning med 24 100 personer under 2024 (SCB, Befolkningsstatistik). Det är den lägsta årliga tillväxten sedan 2005. Nettoinvandringen låg på cirka 5 800 personer — den lägsta noteringen på minst 20 år.
Kohorten 2015–2022 driver efterfrågan
Trots låg nettoinvandring 2023–2025 kvarstår trycket från kohorten som anlände 2015–2022. Runt 500 000 personer beviljades uppehållstillstånd under perioden, varav en betydande andel fortfarande söker eget boende efter etableringen.
Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 anger att 204 av 290 kommuner har underskott på bostäder. Underskottet är störst i storstadsregionerna och i medelstora städer med hög andel utrikes födda i etableringsfas.
Räntor och byggkostnader förklarar produktionsfallet
Riksbankens räntehöjningar 2022–2023 kombinerat med byggkostnadsökning (SCB byggkostnadsindex +34 % 2020→2024) har gjort att bostadsrättsprojekt inte går ihop kalkylmässigt. Bostadsutvecklarnas orderböcker har minskat med 60–70 % från toppen 2021.
Regeringens investeringsstöd avvecklades 2022. Sedan dess har hyresrättsproduktionen halverats.
Vad kan vi förvänta oss?
Om nettoinvandringen förblir 5 000–10 000 per år (som Migrationsverkets prognos oktober 2025 anger) och byggtakten förblir 25 000–30 000 per år, minskar underskottet gradvis — men först från cirka 2027 när kohorten 2015–2018 färdigetablerar sig på bostadsmarknaden.
Slutsatsen är att bostadsbristen är en fördröjd effekt av mottagandet 2015–2016, inte av dagens invandring. Politisk retorik som blandar samman de två perspektiven gör det svårare att förstå åtgärdsbehovet.