Är det migrationen som orsakar bostadsbristen?

Migration påverkar efterfrågan. Men bristen är också en följd av byggtakt, räntor, byggkostnader och regelverk. Att peka ut en enskild orsak går inte i denna analys.

Varför färdigställdes så få bostäder 2024–2025?

Räntehöjningarna 2022–2023, byggkostnadsindex +34 % 2020→2024 och avvecklat investeringsstöd 2022 sammanföll med ett kraftigt fall i bostadsutvecklarnas orderböcker.

Hur mäter Boverket bostadsbrist?

Genom en årlig enkät till landets 290 kommuner. Kommunerna gör egna bedömningar. Definitionen varierar mellan kommuner.

Är per capita-tal och kvoter i diagrammen egna beräkningar?

Ja. Kvoten 'befolkningsökning / färdigställda bostäder' är en egen beräkning och redovisas som sådan. Den ska inte tolkas som ett officiellt bostadsbehov.

Räknas nyanlända som ett hushåll eller flera?

Hushållsbildning skiljer sig mellan grupper. Personer i etableringsfasen bor ofta trångbott inledningsvis och söker eget boende senare — vilket förskjuter trycket i tiden.

← Alla analyser

Djupanalys · 3 min läsning

Bostadsbristen och migrationstakten

Sverige byggde 28 500 bostäder 2024. Samtidigt växte befolkningen med drygt 24 000 personer — den lägsta tillväxten på 20 år. Ändå toppar bostadsbristen dagordningen. Varför?

Bostäder och kommunerTrendanalysOfficiell statistikMedel säkerhet1993–2025

Sidans huvudfråga:Hur har befolkningsökning, migration, bostadsbyggande och bostadsbrist utvecklats i Sverige — och vilka samband går att belägga?

Kortversion i kapitlet: Bostad — data och statistik

Publicerad 2026-07-15

Nyckeltal

Färdigställda bostäder 2024: 28 500
Befolkningsökning 2024: 24 100
Kommuner med underskott 2024: 204 av 290
Byggkostnadsindex 2020→2024: +34 %

Vad siffrorna säger

Enligt SCB färdigställdes 28 500 nya bostäder 2024. Boverkets junibedömning 2024 pekar på 25 000–27 000 färdigställda 2025 — den lägsta nivån sedan 2013.

Samtidigt växte Sveriges befolkning med 24 100 personer under 2024 (SCB, Befolkningsstatistik). Det är den lägsta årliga tillväxten sedan 2005. Nettoinvandringen låg på cirka 5 800 personer — den lägsta noteringen på minst 20 år.

Kohorten 2015–2022 driver efterfrågan

Trots låg nettoinvandring 2023–2025 kvarstår trycket från kohorten som anlände 2015–2022. Runt 500 000 personer beviljades uppehållstillstånd under perioden, varav en betydande andel fortfarande söker eget boende efter etableringen.

Boverkets bostadsmarknadsenkät 2024 anger att 204 av 290 kommuner har underskott på bostäder. Underskottet är störst i storstadsregionerna och i medelstora städer med hög andel utrikes födda i etableringsfas.

Räntor och byggkostnader förklarar produktionsfallet

Riksbankens räntehöjningar 2022–2023 kombinerat med byggkostnadsökning (SCB byggkostnadsindex +34 % 2020→2024) har gjort att bostadsrättsprojekt inte går ihop kalkylmässigt. Bostadsutvecklarnas orderböcker har minskat med 60–70 % från toppen 2021.

Regeringens investeringsstöd avvecklades 2022. Sedan dess har hyresrättsproduktionen halverats.

Vad kan vi förvänta oss?

Om nettoinvandringen förblir 5 000–10 000 per år (som Migrationsverkets prognos oktober 2025 anger) och byggtakten förblir 25 000–30 000 per år, minskar underskottet gradvis — men först från cirka 2027 när kohorten 2015–2018 färdigetablerar sig på bostadsmarknaden.

Slutsatsen är att bostadsbristen är en fördröjd effekt av mottagandet 2015–2016, inte av dagens invandring. Politisk retorik som blandar samman de två perspektiven gör det svårare att förstå åtgärdsbehovet.

Motargument och alternativa tolkningar

Ekonomer som Assar Lindbeck och Klas Eklund har länge pekat på hyresregleringen som huvudorsak till bostadsbristen — inte migrationstakten. I den tolkningen förklarar prisregleringen varför nyproduktion inte matchar efterfrågan, oavsett kohortstorlek. Migrationen förklarar då bara var trycket koncentreras (utsatta områden, kommuner i etableringsfas), inte varför bristen existerar överhuvudtaget.

En andra invändning är att befolkningstillväxten redan bromsat kraftigt (24 100 personer 2024) — så framtida byggbehov ska räknas på dagens takt, inte 2015–2016 års siffror. Boverkets scenario 2024 räknar med att behovet av nyproduktion faller från 60 000/år (2016-scenariot) till 35 000–40 000/år vid uthållig låg nettoinvandring.

Metod och osäkerhet

Boverkets 'behovsprognos' bygger på antaganden om hushållsbildning (antal personer/hushåll) som varierar mellan grupper och över tid. Om andelen ensamhushåll fortsätter öka (SCB-trend) blir behovet högre än prognosen även vid låg befolkningstillväxt. Om unga vuxna bor kvar hemma längre (SCB visar +2,1 år för åldern att flytta hemifrån 2010→2024) blir det tvärtom lägre.

'Bostadsbrist' i kommunernas rapportering är dessutom självdeklarerad — inte en objektiv mätning. Vissa kommuner rapporterar brist så länge kön till hyresrätt överstiger noll; andra endast när det saknas boende till nyanlända.

Vad detta INTE säger

Analysen visar inte att migration är oviktig för bostadsmarknaden — kohorterna 2015–2022 driver mätbart tryck i storstäderna och medelstora städer. Den visar bara att dagens (2023–2025) nettoinvandring inte kan förklara dagens brist, eftersom nettotalet är historiskt lågt.

Den säger heller inget om kvaliteten på det som byggs, om segregation, eller om hur bostäder allokeras. Det är separata frågor som kräver egna data.

Vad analysen visar

Analysen beskriver samvariationen mellan befolkning och bostadsbyggande. Migration påverkar både befolkningsstorlek och hushållsefterfrågan, men bostadsbristen bestäms också av utbud, finansiering, reglering och geografi.
Nationella genomsnitt kan dölja lokala överskott. Korrelation ensam visar inte hur stor del av bristen som orsakas av migration — och en tydlig trend är inte automatiskt orsak.

Definitioner

Bostadsbrist: Situation där utbudet av bostäder inte matchar efterfrågan i pris, storlek eller läge. Kommunernas självdeklaration i Boverkets BME.
Bostadsunderskott: Beräknat gap mellan bestånd och det behov som skulle täcka hushållens preferenser vid givna antaganden.
Bostadsbestånd: Totalt antal befintliga bostäder i ett område vid en viss tidpunkt.
Nyproduktion / färdigställd / påbörjad: SCB skiljer mellan påbörjade och färdigställda bostäder — färdigställda är de som tas i bruk under året.
Hushåll och hushållskvot: Ett hushåll = personer som delar bostad. Hushållskvoten (personer/hushåll) skiljer sig mellan grupper och över tid.
Nettoinvandring: Invandring minus utvandring under året. Ingår i befolkningsökningen med födelseöverskott.
Vakansgrad: Andelen lediga bostäder i ett bestånd. Låg vakansgrad indikerar knapphet.
Allmännytta: Kommunala hyresrätter förvaltade enligt allmännyttelagen. Hyror sätts via kollektiv förhandling.
Trångboddhet: SCB norm 3: fler än en boende per rum utöver kök och vardagsrum.
Bostadskö: System för fördelning av hyresrätter, ofta via kommunal bostadsförmedling. Kötid varierar starkt regionalt.
Byggbehov: Modellberäknad volym för att täcka framtida hushållsbildning givet antaganden om befolkning, hushållskvot och rivning.
Planberedskap: Kommunens antagna detaljplaner som medger nybyggnation men ännu inte tagits i produktion.
Byggkostnadsindex (BKI): SCB:s index för entreprenörens kostnader för att producera flerbostadshus.
Real bostadsinvestering: Bostadsinvestering deflaterad med prisindex — mått på faktisk volym snarare än värde.

Metod och begränsningar

En person motsvarar inte ett hushåll. Antalet personer per färdigställd bostad är en indikator på tryck — inte en direkt behovsberäkning.
Bostäder skiljer sig i storlek och läge. Ett rikstal döljer att en ny etta i Stockholm inte täcker efterfrågan på en trea i samma kommun.
Nyproduktion färdigställs flera år efter planeringsbeslut. Byggandet reagerar med fördröjning på ränta, kostnader och efterfrågan.
Boverkets bostadsmarknadsenkät bygger på kommunernas egna bedömningar. Kommuner kan använda olika bedömningsgrunder.
Bostadsbrist är inte samma sak som total avsaknad av bostäder. Prisutveckling påverkas av räntor och kreditregler.
Migrationens sammansättning påverkar hushållsbildning och betalningsförmåga — och därmed vilken del av marknaden som pressas.
Egen kvot 'befolkningsökning / färdigställda bostäder' i diagrammen är en egen beräkning och märks som sådan. Den kallas inte 'bostadsbehov'.

Primärkällor

Vanliga frågor

Är det migrationen som orsakar bostadsbristen?: Migration påverkar efterfrågan. Men bristen är också en följd av byggtakt, räntor, byggkostnader och regelverk. Att peka ut en enskild orsak går inte i denna analys.
Varför färdigställdes så få bostäder 2024–2025?: Räntehöjningarna 2022–2023, byggkostnadsindex +34 % 2020→2024 och avvecklat investeringsstöd 2022 sammanföll med ett kraftigt fall i bostadsutvecklarnas orderböcker.
Hur mäter Boverket bostadsbrist?: Genom en årlig enkät till landets 290 kommuner. Kommunerna gör egna bedömningar. Definitionen varierar mellan kommuner.
Är per capita-tal och kvoter i diagrammen egna beräkningar?: Ja. Kvoten 'befolkningsökning / färdigställda bostäder' är en egen beräkning och redovisas som sådan. Den ska inte tolkas som ett officiellt bostadsbehov.
Räknas nyanlända som ett hushåll eller flera?: Hushållsbildning skiljer sig mellan grupper. Personer i etableringsfasen bor ofta trångbott inledningsvis och söker eget boende senare — vilket förskjuter trycket i tiden.