Vill de flesta muslimer införa sharia som lag?

Beror helt på vilket land. Pew 2013: från 12 % i Turkiet och 15 % i Bosnien till 84 % i Pakistan och 99 % i Afghanistan. Det finns ingen enhetlig muslimsk hållning. Utbildning, ålder, region (stad/land) och specifik rättstradition förklarar mer än religionstillhörighet ensamt.

Vad visar Pew 2013 mer specifikt?

Pew intervjuade cirka 38 000 muslimer i 39 länder. Huvudfrågan: bör sharia vara officiell lag i ditt land? Bland dem som svarade ja ställdes följdfrågor om räckvidd (familjefrågor vs straffrätt) och tillämpning (bara muslimer vs alla). Studien visar att även bland sharia-anhängare vill en majoritet i de flesta länder att den bara ska gälla familjefrågor och bara muslimer.

Kan resultaten från Pew och Ifop överföras till Sverige?

Nej, inte direkt. Migrationsselektion (vilka som flyttar och vilka som stannar), tid i mottagarlandet, utbildning och integration påverkar attityder. Ifop 2020 visar dessutom att generationseffekten i Frankrike gick åt oväntat håll — unga muslimer var mer positiva till sharia än föräldrarna. Sverige har ingen motsvarande studie som skulle kunna säga något säkert.

Varför saknas svenska studier?

Sverige registrerar inte religion i offentliga register. En representativ studie skulle kräva stort snöbollsurval eller register över samfundsmedlemmar — båda metoderna har svagheter. Delmi, Institutet för framtidsstudier och universitetsforskning har publicerat mindre kvalitativa och kvantitativa studier på enskilda subgrupper — men ingen har status av nationell representativitet.

Vad säger Europadomstolen om sharia?

I Refah Partisi v. Turkey (2003) fastslog Europadomstolen att införande av sharia som statlig lag är oförenligt med Europakonventionens demokratikrav. Domen rör införande av statlig sharia-lag — inte enskilda muslimers religionsutövning, privatliv eller familjeetik. Ett förbud mot ett politiskt parti som förespråkade sharia bedömdes därför förenligt med konventionen.

Hur påverkar frågeformuleringen resultaten?

Kraftigt. Formuleringar som skiljer mellan (1) sharia som personlig etik, (2) sharia som familjerätt för muslimer, (3) sharia som allmän straffrätt ger helt olika svar. Pew:s öppna formulering 'sharia som officiell lag' ger högre siffror än en formulering som specificerar straffrättslig innebörd. Metodrapporterna från Pew, WVS och Arab Barometer diskuterar detta öppet.

World Values Survey (WVS) och European Values Study (EVS) är två kopplade akademiska projekt som mätt värderingar i cirka 100 länder sedan 1981. Wave 7 (2017–2022) täcker demokratistöd, jämställdhet, religion, tolerans och tillit. Dataseten är öppna för forskare — den vanligaste källan för längdsnittsjämförelser av värderingar mellan länder.

Vad säger data om jämställdhet?

EVS/WVS Wave 7: andelen som tar avstånd från 'en hustru måste lyda sin man' varierar från 96 % (Sverige alla) till 18 % (Afghanistan). Bland svenska respondenter med MENA-bakgrund (n ≈ 180 i EVS) ligger andelen kring 64 % — under svenskt genomsnitt men klart över ursprungsländernas. Talen ska tolkas med försiktighet på grund av små stickprov.

Kan man dra slutsatser om enskilda individer?

Nej. All opinionsdata avser andelar i grupper. Att X % i ett land håller med om något säger ingenting om vad en enskild person i den gruppen anser. Generalisering från gruppmedelvärden till individer är ett klassiskt statistiskt fel (ekologisk felslutning).

Värderingar · jämförelse

Demokratisyn och sharia-attityder

Sverige saknar systematisk forskning på attityder i religiösa minoriteter — vi extrapolerar därför inte. Däremot finns det stora internationella studier från ursprungsländer och europeiska grannar. Den geografiska sammansättningen av Sveriges utomeuropeiska invandring gör dessa siffror relevanta som diskussionsunderlag.

Källor: Pew Research 2013/2017, Ifop/Institut Montaigne 2020, European Values Study 2017.

Senast uppdaterad: 13 juli 2026Se ändringslogg

FaktasidaKällor kontrollerade 13 juli 2026

Så mäter viAttityddata — metod →

Pew 2013 — stöd för sharia som officiell lag (per ursprungsland)

Pew Research Center frågade ~38 000 muslimer i 39 länder. Andelen avser muslimer i respektive land.

Bas per kolumn (Pew 2013): 'Sharia som lag' = andel av alla muslimer. 'Apostasi → dödsstraff' = andel av dem som stödjer sharia som lag (villkorad följdfråga). 'Hedersmord motiverat' = Pews fråga om det kan vara berättigat 'när en kvinna begår en moralisk överträdelse' (separat fråga från manligt offer).

Afghanistan

Region: Sydasien
Sharia som lag (av alla muslimer): 99 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 79 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 60 %

Pakistan

Region: Sydasien
Sharia som lag (av alla muslimer): 84 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 76 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 41 %

Egypten

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 74 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 86 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 26 %

Irak

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 91 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 42 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 22 %

Jordanien

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 71 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 82 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 34 %

Palestinska terr.

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 89 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 66 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 22 %

Marocko

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 83 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): —
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 11 %

Tunisien

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 56 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): —
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 8 %

Turkiet

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 12 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 17 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 18 %

Libanon

Region: MENA
Sharia som lag (av alla muslimer): 29 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 46 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 6 %

Albanien

Region: Europa
Sharia som lag (av alla muslimer): 12 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 8 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 14 %

Bosnien

Region: Europa
Sharia som lag (av alla muslimer): 15 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 15 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 6 %

Bangladesh

Region: Sydasien
Sharia som lag (av alla muslimer): 82 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 44 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 36 %

Indonesien

Region: Sydostasien
Sharia som lag (av alla muslimer): 72 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 18 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 11 %

Malaysia

Region: Sydostasien
Sharia som lag (av alla muslimer): 86 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 62 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 49 %

Nigeria

Region: Sub-Sahara
Sharia som lag (av alla muslimer): 71 %
Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare): 29 %
Hedersmord motiverat (kvinnligt offer): 18 %

Pew 2013 — stöd för sharia som officiell lag
Land	Region	Sharia som lag (av alla muslimer)	Apostasi → dödsstraff (av sharia-anhängare)	Hedersmord motiverat (kvinnligt offer)
Afghanistan	Sydasien	99 %	79 %	60 %
Pakistan	Sydasien	84 %	76 %	41 %
Egypten	MENA	74 %	86 %	26 %
Irak	MENA	91 %	42 %	22 %
Jordanien	MENA	71 %	82 %	34 %
Palestinska terr.	MENA	89 %	66 %	22 %
Marocko	MENA	83 %	—	11 %
Tunisien	MENA	56 %	—	8 %
Turkiet	MENA	12 %	17 %	18 %
Libanon	MENA	29 %	46 %	6 %
Albanien	Europa	12 %	8 %	14 %
Bosnien	Europa	15 %	15 %	6 %
Bangladesh	Sydasien	82 %	44 %	36 %
Indonesien	Sydostasien	72 %	18 %	11 %
Malaysia	Sydostasien	86 %	62 %	49 %
Nigeria	Sub-Sahara	71 %	29 %	18 %

Ifop 2020 — muslimer i Frankrike (generationer)

Ifop/Institut Montaigne. Visar att attityder inte alltid mildras med tid i landet — bland unga är sharia-stödet ofta högre än i föräldragenerationen.

Sharia bör stå över fransk lag

Alla muslimer: 28 %
Under 25 år: 46 %

Slöja på flickor i grundskolan acceptabelt

Alla muslimer: 45 %
Under 25 år: 58 %

Polygami bör tillåtas

Alla muslimer: 12 %
Under 25 år: 19 %

Ifop 2020 — muslimer i Frankrike (generationer)
Fråga	Alla muslimer	Under 25 år
Sharia bör stå över fransk lag	28 %	46 %
Slöja på flickor i grundskolan acceptabelt	45 %	58 %
Polygami bör tillåtas	12 %	19 %

Kvinnans frihet — värdegap

European/World Values Survey (EVS/WVS 2017–2022, gemensamma dataset). Andel som tar tydligt avstånd från påståendet att en hustru måste lyda sin man. Sverige/Danmark från EVS; Pakistan/Egypten/Irak/Afghanistan från WVS Wave 7.

* Sverige-siffran för MENA-bakgrund bygger på EVS-undermängd för utrikes födda från MENA — n ≈ 180, tolkas med försiktighet.

Sverige (alla)

Andel: 96 %

Sverige (MENA-bakgrund)*

Andel: 64 %

Danmark

Andel: 94 %

Pakistan

Andel: 41 %

Egypten

Andel: 27 %

Irak

Andel: 31 %

Afghanistan

Andel: 18 %

Kvinnans frihet — värdegap
Land/grupp	Andel
Sverige (alla)	96 %
Sverige (MENA-bakgrund)*	64 %
Danmark	94 %
Pakistan	41 %
Egypten	27 %
Irak	31 %
Afghanistan	18 %

Primärkällor

Frågan sidan besvarar

Vad visar forskning och undersökningar om attityder till demokrati, religiös lag och rättssystem — och hur ska sådana data tolkas?

Snabb överblick

Nyckeltal — de viktigaste talen på sidan

Grundskillnad

Sharia ≠ statlig lag

Sharia är en religiös etik-/rättstradition. Statlig lagstiftning i muslimska länder är sällan identisk med klassisk sharia — den blandar sharia, common law, code civil och lokal sedvänja.

Stöd för sharia som officiell lag

12–99 %

Pew 2013: spannet mellan Turkiet (12 %), Libanon (29 %) och Afghanistan (99 %) — inte en enhetlig muslimsk hållning.

Motsvarande nationell mätning

Ingen svensk

Sverige saknar systematisk representativ studie av trosbaserade attityder bland muslimer. Extrapolering från ursprungsland är metodologiskt osäker.

Europadomstolens praxis

Refah 2003

Refah Partisi v. Turkey: sharia som statlig lag oförenligt med Europakonventionens demokratikrav. Rör statlig lag — inte enskild religionsutövning.

Typisk Pew-urvalsstorlek per land

n ≈ 1 000

Ger felmarginal ± 3–4 procentenheter. Skillnader under 5 procentenheter mellan länder ska tolkas med försiktighet.

Metodrisk

Frågeeffekt

Formuleringar som 'religiös lag' vs 'sharia' vs 'islamisk etik' ger olika svar i samma population (Pew:s och Arab Barometers metodrapporter).

Ifop 2020 Frankrike

Generationsskillnader

Under 25 år: 46 % för sharia över fransk lag; totalt bland muslimer: 28 %. Attityder mildras inte automatiskt över tid.

Långsiktig trend

Sekularisering

WVS visar minskande stöd för religiös lag i flera muslimska länder (Tunisien, Iran-skattningar) och stigande i andra (Turkiet efter 2002).

Vad visar statistiken?

Objektiva observationer — inte tolkningar

Attityder till sharia varierar dramatiskt mellan länder — från 12 % (Turkiet) till 99 % (Afghanistan) enligt Pew 2013. Det finns ingen enhetlig 'muslimsk hållning' till religiös lag; land, region, utbildning och generation förklarar mer än religionstillhörighet ensamt.
Begreppet 'sharia' är mångtydigt. I klassisk islamisk rättstradition omfattar det både individuell etik (bön, fasta, allmosor) och samhällelig reglering (familjerätt, straffrätt). Frågeformuleringar som inte skiljer på detta ger inflaterade siffror.
Sverige saknar en representativ nationell studie av attityder till demokrati och religiös lag bland muslimer. Sådana studier har genomförts i Nederländerna (SCP), Danmark (Rockwoolfonden) och Storbritannien (Policy Exchange) — men resultaten kan inte överföras rakt av till Sverige.
Ifop 2020 (Frankrike, n ≈ 1 028) visar att attityder inte alltid mildras med tid i landet: 46 % av muslimer under 25 år anser att sharia bör stå över fransk lag, mot 28 % totalt. En generationsförskjutning som pekar åt motsatt håll mot klassisk assimilationsteori.
Europadomstolen har i Refah Partisi v. Turkey (2003) slagit fast att införande av sharia som statlig lag är oförenligt med Europakonventionens demokratikrav. Domen rör statlig lagstiftning — inte enskilda muslimers religionsutövning eller privatliv.
Enkätdata om normativa värderingar är särskilt känsliga för social önskvärdhet, frågeformulering och urvalsbias. Skillnader under 5 procentenheter ligger inom felmarginalen och ska inte tolkas som verkliga skillnader.

Metodnot
Vi rapporterar (1) länderdata från Pew Research 2013 (n ≈ 38 000 muslimer i 39 länder), (2) generationsdata från Ifop 2020 (n ≈ 1 028 muslimer i Frankrike), (3) värderingsdata från World Values Survey Wave 7 och European Values Study 2017. Alla siffror avser andelar bland dem som svarat 'ja' eller 'håller med' på specifikt formulerade frågor. Vi generaliserar inte till hela muslimska populationer, inte till Sverige där data saknas, och inte till framtida attityder. Frågeformuleringen i respektive undersökning är avgörande för hur svaren ska tolkas — vi återger den originalformulering som använts.

Definitioner

Så räknas siffrorna — och vad de inte täcker

Sharia: Islamisk normlära som omfattar både individuell religiös etik och samhällelig reglering. I klassisk tradition byggd på Koranen, sunna (profetens exempel), analogi (qiyas) och konsensus (ijma).
Fiqh: Muslimsk rättsvetenskap — den mänskliga tolkningen och tillämpningen av sharia. Har utvecklats i olika rättsskolor (hanafi, maliki, shafi'i, hanbali).
Rättsskola (madhhab): Klassisk fiqh-tradition. Fyra sunni-skolor och en huvudsaklig shia-skola (jafariyya). Skillnaderna gäller tolkning av källor, inte källorna själva.
Statlig lag: Lagstiftning antagen av stat/parlament. I flertalet muslimska länder är den en blandning av kolonial civilrätt (napoleonsk eller common law), sharia-inspirerad familjerätt och lokala sedvänjor.
Demokrati: Politiskt system där statsmakten är ansvarig inför medborgarna via allmänna val, opposition, oberoende domstolar och skydd för mänskliga rättigheter.
Rättsstat: Princip om att statsmakten är underordnad lagen; garanterar likhet inför lagen, förutsebarhet och rättsskydd oberoende av religion, kön eller etnicitet.
Sekularism: Åtskillnad mellan religion och stat. Kan vara strikt (fransk laïcité) eller mjuk (nordisk modell med Svenska kyrkan som f.d. statskyrka fram till 2000).
Religionsfrihet: Grundlagsskyddad rätt (RF 2:1) och Europakonventionens art. 9. Omfattar rätt att ha, byta och utöva tro — och att inte utöva.
Apostasi: Att lämna en religion. Kriminaliserat i flera muslimska länder. I Sverige och EU en grundläggande rättighet.
Opinionsundersökning: Mätning av åsikter i ett urval av en population. Kvalitet beror på urvalets representativitet, frågekonstruktion och svarsfrekvens.
Representativitet: I vilken grad urvalet speglar populationen. Snöbollsurval och webbenkäter är svagt representativa; slumpmässiga urval starka.
Urvalsfel (sampling error): Statistisk osäkerhet som beror på att man mäter ett urval, inte hela populationen. Vid n = 1 000: cirka ± 3 procentenheter.
Frågeeffekt (question wording): Hur formuleringen påverkar svaret. 'Sharia' vs 'religiös lag' vs 'islamisk etik' ger olika svar i samma population.
Social önskvärdhet: Tendens att ge svar man tror är socialt accepterade. Underskattar tabubelagda åsikter i intervjuer, överskattar dem i anonyma webbenkäter.
Kohorteffekt: Skillnad mellan generationer som består över tid — till skillnad från ålderseffekter som avtar när individer åldras.
Extrapolering: Att dra slutsatser om en population utifrån data om en annan. Ur ursprungslandsdata till svensk kontext kräver antaganden om selektion, integration och tid i landet.

Primärkällor

Myndigheter och forskningsinstitutioner bakom sidan

myndigheter/institutioner

rapporter & studier

primärdataset

Vanliga frågor

Kortare svar på det som oftast diskuteras kring ämnet

Sharia är islamisk normlära — en samlingsbeteckning för religiös etik och rättstradition byggd på Koranen och sunna. I klassisk tradition omfattar den både individuell praxis (bön, fasta) och samhällelig reglering (familjerätt, straffrätt). När människor svarar 'ja' på 'vill du ha sharia' kan de mena olika saker: allt från personlig religionsutövning till införande av straffrätt. Frågeformuleringen är därför avgörande för hur svaret ska tolkas.

Logiska nästa steg för dig som vill förstå bakgrunden

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

EIU · Årligen
Economist Intelligence Unit — Democracy Index
EIU Democracy Index — Sveriges poäng och kategori
Senaste datapunkt 31 dec. 2024 · Källan publicerade 1 feb. 2025

Rapportera fel på sidanStöd Sverigefakta

Dela sidan:X Facebook Reddit

Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7

Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-15 från https://sverigefakta.com/demokratisyn-attityder

Harvard

Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/demokratisyn-attityder (Hämtad: 2026-08-15).

Enkel webbcitering

Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/demokratisyn-attityder (hämtad 2026-08-15).

BibTeX

@misc{sverigefakta_2026_demokratisynattityder,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/demokratisyn-attityder}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-15}
}

Permanent länk

https://sverigefakta.com/demokratisyn-attityder

Fler citeringsformat och regler

Pew 2013 — stöd för sharia som officiell lag (per ursprungsland)

Afghanistan

Pakistan

Egypten

Irak

Jordanien

Palestinska terr.

Marocko

Tunisien

Turkiet

Libanon

Albanien

Bosnien

Bangladesh

Indonesien

Malaysia

Nigeria

Ifop 2020 — muslimer i Frankrike (generationer)

Sharia bör stå över fransk lag

Slöja på flickor i grundskolan acceptabelt

Polygami bör tillåtas

Kvinnans frihet — värdegap

Sverige (alla)

Sverige (MENA-bakgrund)*

Danmark

Pakistan

Egypten

Irak

Afghanistan

Primärkällor

Snabb överblick

Vad visar statistiken?

Definitioner

Primärkällor

Vanliga frågor

Relaterade ämnen

Källor för denna sida