Djupanalys · 2 min läsning
Riksdagens arvoden i verkligheten — 81 400 kr mot medianen
En riksdagsledamot får 81 400 kr i månaden 2026. Sveriges medianlön ligger på cirka 38 000 kr. Vad betyder det när talet om folkvalda som 'nära folket' möter siffrorna?
Kortversion i kapitlet: Riksdagens arvoden — översikt
Publicerad 2026-07-15
Arvodesnivån 2026
Riksdagsförvaltningen fastställde arvodet till 81 400 kr/månad från 1 november 2025 (avseende 2025/2026). Detta motsvarar 976 800 kr/år brutto.
Statsministerns arvode: 202 000 kr/månad (2026). Statsråd: 155 000 kr/månad. Talmannen har samma nivå som statsministern.
Jämförelse med medianen
SCB:s lönestrukturstatistik 2024: medianlön för samtliga anställda 37 100 kr/månad. Uppräknat med 3,5 %/år: cirka 39 700 kr 2026.
En riksdagsledamot tjänar därmed 2,05 gånger medianen. 1994 (första året i nuvarande arvodessystem) var förhållandet 2,4x. Politiker har alltså minskat gapet något över 30 år.
Vad ingår — och vad ingår inte
Utöver arvodet: fri resa i tjänsten, övernattningslägenhet i Stockholm (för ledamöter med avstånd >50 km), tilläggsarvoden för utskottsordförande (+30 %), gruppledare (+20 %) och talman (+100 %).
Efter avslutat uppdrag: inkomstgaranti 66 % av arvodet i 2–5 år beroende på tid som ledamot. 2024 fick 42 tidigare ledamöter inkomstgaranti (Riksdagsförvaltningens årsredovisning 2024).
Debatten
Argument för höjning: Ansvar, arbetsbelastning, konkurrenskraft mot privat sektor för toppolitiker.
Argument mot: Symbolvärde, avstånd till väljarnas verklighet, inkomstgarantins långa löptid.
Riksdagens arvodesnämnd fattar besluten oberoende av regering och opposition. Nämnden har fyra ledamöter (utsedda av riksdagen) och följer en formel baserad på genomsnittlig löneutveckling.
Motargument och alternativa tolkningar
Ett vanligt motargument är att arvodet ska jämföras med chefslöner i näringslivet — inte medianen. Vd-lönen i ett bolag med 250 anställda ligger på 120 000–180 000 kr/mån (Ledarna 2024). På den skalan är riksdagsarvodet lågt, inte högt.
En annan tolkning: ledamöterna avgör själva över kommittén som föreslår höjningar. Även om Statsrådsarvodesnämnden formellt beslutar, är det praxis att följa dess rekommendationer utan debatt. Det gör att arvodesutvecklingen inte kalibreras mot väljarnas löneutveckling utan mot en intern norm.
Metod och osäkerhet
Arvodet är endast en del av ersättningen. Rese-, boende- och traktamentsersättningar (Riksdagsförvaltningen 2024) ger i snitt ytterligare 12 000–18 000 kr/mån för ledamöter utanför Stockholm. Inkomstgarantin efter uppdrag är dessutom generös jämfört med a-kassan.
Jämförelse med medianlönen är metodologiskt trubbig — medianen inkluderar deltid, unga, och lågkvalificerade jobb. En mer rättvis jämförelse är kanske heltidsanställda med eftergymnasial utbildning, där medianen ligger på ~46 000 kr/mån (SCB 2024).
Vad detta INTE säger
Analysen bedömer inte om arvodesnivån är 'rätt'. Den beskriver bara utvecklingen i förhållande till referensserier. Om en marknadslön för statsrådsuppdraget är 120 000 kr eller 60 000 kr är en normativ fråga — inte en dataquestion.
Den säger heller inget om produktivitet i lagstiftningen. Antal beslut per session, ledamöters närvaro, och kvaliteten på utskottsarbete är separata mått som redovisas i /riksdagen-serien.