Källan i original.

KI Specialstudie 117 (2025), sammanfattning · s. 7

”Den utrikes föddas genomsnittliga nettobidrag till de offentliga finanserna var 2022 −2 200 kronor per person, jämfört med −700 kronor för inrikes födda. Inom gruppen utrikes födda varierar bidraget kraftigt med invandringsskäl: arbetskraftsinvandrare och anhöriga till dessa bidrar positivt, medan flyktingar och deras anhöriga bidrar negativt över hela det studerade tidsspannet.”

Vår kommentar: Det är detta KI-citat sajten utgår från. Notera att totalgruppen är nära noll — det är uppdelningen som ger informationen.

KI Specialstudie 117 (2025), kapitel 4 · s. 31

”Resultaten visar att skillnaderna i nettobidrag mellan grupper i mycket hög grad förklaras av skillnader i sysselsättningsgrad och förvärvsinkomst.”

Vår kommentar: Denna mening är grunden för sidan ”Arbete avgör”. KI säger själva, ordagrant, att arbete förklarar det mesta.

KI Specialstudie 117 (2025), kapitel 5 · s. 42

”Konjunkturåren 2021–2022 var ovanligt starka och bidrar till att höja det genomsnittliga nettobidraget för flera grupper jämfört med det historiska snittet 1983–2022.”

Vår kommentar: Bekräftar att 2022 inte är representativt. Det är därför vår kalkylator använder cykelsnitt 2015–2022 som huvudsiffra, inte 2022 ensamt.

Ruist, ESO 2018:3 ”Tid för integration” · s. 9 (sammanfattning)

”I genomsnitt omfördelades 74 000 kronor per år och flykting från övriga befolkningen till flyktinggruppen under perioden 2015–2017. Beloppet motsvarar en livstidskostnad om cirka 1 miljon kronor per flykting.”

Vår kommentar: Det är denna siffra — 74 000 kr/år och ~1 mkr över livet — som ligger till grund för vår kommunkalkyl när vi beräknar flyktinggruppens del.

Ruist, ESO 2018:3, kapitel 6 · s. 53

”Kostnadens storlek varierar betydligt med antaganden om sysselsättningsutveckling, men även i det mest optimistiska scenariot stannar omfördelningen på drygt 40 000 kronor per år.”

Vår kommentar: Ruist redovisar själv ett spann: 53 000 till 94 000 kr/år i huvudscenariot, men ända ned till ca 40 000 kr om sysselsättningen förbättras kraftigt.

Ruist, ESO 2018:3, kapitel 8 · s. 70

”Slutsatsen är inte att flyktinginvandring nödvändigtvis är dyr, utan att kostnadens nivå avgörs av hur snabbt och i hur stor utsträckning de invandrade kommer i sysselsättning.”

Vår kommentar: Ruist säger nästan samma sak som KI: arbete är den avgörande variabeln.

Brå 2021:9 ”Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utländsk bakgrund” · s. 8 (sammanfattning)

”Utrikes födda har 2,5 gånger högre risk än inrikes födda med två inrikesfödda föräldrar att misstänkas för brott. När hänsyn tas till socioekonomiska faktorer minskar överrisken till cirka 1,5 gånger, men den försvinner inte.”

Vår kommentar: Detta är källan till våra två kolumner ”rå” (2,5x) och ”standardiserad” (1,5x) i Brå-tabellen.