Skolan

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i skollagen och inriktningen för nya läroplaner (prop. 2025/26:194). • Regeringen beslutade i december 2025 att ge Skolverket i uppdrag att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner (U2025/02427). • Regeringen beslutade i mars 2025 om förslag som innebär att en tioårig grundskola införs (prop. 2024/25:143).

• Regeringen beslutade i mars 2025 om förslag som innebär att en tioårig grundskola införs (prop. 2024/25:143).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att ett nytt mer likvärdigt betygssystem och en ny modell för att beräkna meritvärde införs (prop. 2025/26:197).

• Regeringen beslutade i februari 2026 att ändra Skolverkets uppdrag att utveckla och tillhandahålla digitala nationella prov. Införandet av digitala nationella prov har omgärdats av utmaningar och problem och därför skjuter regeringen fram införandet (U2026/00283). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket i uppdrag att ta fram en plan för utveckling av kartläggningsmaterial och bedömningsstöd i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning (U2023/02553). • Regeringen beslutade i oktober 2025 att ge Skolverket ett förberedande uppdrag att ta fram standardiserade tester, motsvarande screening, i de obligatoriska skolformerna (U2025/01006). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att standardiserade tester ska införas för att identifiera elever som har behov av stöd i läs-, skriv- och matematikutveckling (prop. 2025/26:195).

• Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Denna statsbidragsförordning har senare kommit att ersättas av dels förordning (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor som endast avser akutskolor, dels förordning (2024:1341) om statsbidrag för personalförstärkning som gör det möjligt för huvudmän att anställa eller ge uppdrag till personal inom elevhälsan, för speciallärare, speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och läraravlastande personal. Båda förordningarna beslutades av regeringen i december 2024. • Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att det ska bli enklare att ge särskilt stöd i en mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning (prop. 2025/26:195). • Regeringen beslutade i oktober 2025 om att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder för att elever och barn inom skolväsendet som är i behov av stöd i undervisningen ska kunna få det av lärare respektive förskollärare med relevant specialpedagogisk kompetens (dir. 2025:93).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att stödundervisning införs som en ny stödform (prop. 2025/26:195). • Regeringen beslutade i februari 2023 om en ändring i förordning (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov så att det är möjligt för skolor och huvudmän att söka statsbidrag för att erbjuda lovskola från lågstadiet. • Regeringen beslutade i november 2023 om en ändring i förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid så att det är möjligt för skolor och huvudmän att söka statsbidrag för läxhjälp till elever i lågstadiet och gymnasieskolan.

• Regeringen beslutade i februari 2024 om förslag som innebär bättre möjligheter för elever i grundskolan, specialskolan och sameskolan att läsa på en högre nivå och för elever i gymnasieskolan att gå fram i snabbare studietakt (prop. 2023/24:79). • Regeringen beslutade i oktober 2024 om nya bestämmelser i gymnasieförordningen (2010:2039) med anledning av att den riksrekryterande spetsutbildningen i gymnasieskolan permanentades. • Regeringen beslutade i september 2024 förordning (2024:677) om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan. • Regeringen beslutade i september 2024 förordning (2024:675) om riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning. 96 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i skollagen och inriktningen för nya läroplaner (prop. 2025/26:194). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket och Kulturrådet uppdrag om framtagande av läslistor (U2023/03701 och Ku2023/01350). • Regeringen beslutade i december 2024 att ändra uppdraget om läslistor på så sätt att Skolverket och Kulturrådet även ska genomföra insatser som ger stöd för hur arbetet med böckerna på läslistorna kan bedrivas i förskolor och skolor. Dessutom ska myndigheterna i dialog med förlag och andra aktörer på marknaden verka för att böckerna ska finnas att tillgå (U2024/02916 och Ku2024/01343). • Regeringen beslutade i februari 2023 om förordning (2024:62) om statsbidrag för inköp av litteratur. Syftet med statsbidraget är att stärka barns och elevers tillgång till olika typer av litteratur.

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att huvudmannens och rektorns ansvar för tryggheten och studieron på skolenheten förtydligas (prop. 2025/26:193).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att det nuvarande kravet på att ett beslut om utvisning ur undervisningslokalen eller kvarsittning ska dokumenteras skriftligt av den som har genomfört åtgärden ska tas bort (prop. 2025/26:193). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att skollagen ändras så att det framgår att utbildningen inom skolväsendet ska ha till syfte att förmedla och förankra kunskaper och värden hos barn och elever samt att undervisningen bestäms och leds av lärare eller förskollärare. Vidare ska vårdnadshavare endast i viss utsträckning erbjudas möjlighet till inflytande över sitt barns utbildning (prop. 2025/26:194).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att dagens ordningsregler ska byta namn till skolregler, bli skolgemensamma och innehålla en plan för konsekvenser vid överträdelser av reglerna. Skolans förväntningar på eleverna och deras vårdnadshavare ska tydliggöras genom ett förväntansdokument (prop. 2025/26:193). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär en förstärkning av personalens skyldighet att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling samt trakasserier eller sexuella trakasserier enligt diskrimineringslagen i samband med verksamheten och se till att sådan behandling och sådana trakasserier hanteras (prop. 2025/26:196).

• Regeringen beslutade i april 2025 om förslag till ändringar i skollagen som bl.a. innebär att huvudmannen ska se till att åtgärder vidtas för att obehöriga personer inte ska ges tillträde till förskole- eller skolenhetens område under tid då verksamheten pågår (prop 2024/25:160). • Regeringen beslutade i juni 2025 om förordning (2025:718) om statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet. • Regeringen beslutade i april 2025 att ge Skolverket i uppdrag att utifrån regeringens förslag i propositionen Skolor mot brott (prop. 2024/25:160), ta fram stödmaterial om säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte för förskolan, skolan och fritidshemmet (U2025/01100). • Regeringen beslutade i november 2024 om förslag som innebär att en rektor inom skolväsendet både på begäran och på eget initiativ ska lämna en uppgift till en brottsbekämpande myndighet om uppgiften behövs i den brottsbekämpande verksamheten (prop. 2024/25:65). • Regeringen beslutade i maj 2025 om förslag som innebär ett ökat informationsutbyte mellan myndigheter (prop. 2024/25:180). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska införas hos enskilda huvudmän och att dessa ska jämställas med myndigheter vid tillämpningen av offentlighets- och sekretesslagen (prop. 2025/26:191). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som bl.a. innebär att det införs en skyldighet för avlämnande skolenhet att lämna uppgifter som rör eleven till mottagande skolenhet när en elev byter skolform eller byter skolenhet inom en skolform, om det på grund av konkreta omständigheter finns risk för att eleven kommer att utöva brottslig verksamhet eller utsättas för brott, och uppgifterna behövs i den mottagande skolenhetens verksamhet för att förebygga eller förhindra detta. Förslaget innebär vidare att skolenheter inom fler skolformer än i dag blir skyldiga att informera om att de har tagit emot en elev vid ett byte av skolform eller byte av skolenhet inom en skolform (prop. 2025/26:192). • Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Denna statsbidragsförordning har senare kommit att ersättas av förordning (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor som endast avser akutskolor. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag om ändringar i skollagen som syftar till att åstadkomma bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan. Förslagen innebär bl.a. att akutskola ska få överlämnas på entreprenad (prop. 2025/26:193). • Regeringen beslutade i juni 2023 att ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att utifrån befintliga data från Skolundersökningen om brott studera brottslighet i skolmiljön (Ju2023/01510). • Regeringen beslutade i mars 2023 att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga och ge en lägesbild av vilken roll skolväsendet har i det brottsförebyggande arbetet i Sverige samt hur motsvarande arbete ser ut i övriga nordiska länder och andra jämförbara länder (U2023/00931).

• Regeringen beslutade i april 2025 om förslag till ändringar i skollagen som bl.a. innebär att bestämmelser om skolans säkerhetsarbete i brottsförebyggande syfte ska föras in i ett nytt kapitel i skollagen. Om det kan misstänkas att ett brott har begåtts av någon som är elev ska rektorn anmäla brottet till Polismyndigheten om inte övervägande skäl talar emot det (prop. 2024/25:160).

• Skärpt ägarprövning vid start eller köp/övertagande av skola. Skolföretaget och dess ägare ska ha så stabil ekonomi, inklusive eget kapital, att risken är liten för att företaget hamnar på obestånd. Krav införs på långsiktigt ägande för åtminstone ägare med ett bestämmande inflytande över skolan. Utredningen ska beakta förutsättningar som möjliggör för icke-vinstdrivande aktörer att starta och långsiktigt driva friskolor. • Ekonomiska garantier. Tydligare skydd mot att elevernas skolgång riskeras om skolans huvudman hamnar i ekonomiska trångmål, till exempel genom krav på bankgaranti. • Återkrav av skolpeng vid bl.a. brott. Ny lagstiftning för återkrav av en utbetald skolpeng när en representant för en skolhuvudman blivit dömd för ekonomisk eller annan allvarlig brottslighet, eller när det framkommer att skolpengen används för att finansiera annan verksamhet utöver skolverksamhet. • Vinstutdelning för nya friskolor. Vinstutdelning ska inte få förekomma under de första åren efter att en skola startats eller köpts av en ny ägare. För att nå detta syfte kan regelverket under den period som avses behöva ta hänsyn till olika aktörers förutsättningar, exempelvis vad gäller bolagsstruktur. Syftet är att garantera långsiktigt ägande och att det som startar eller förvärvar en 100 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet friskola måste ha en ekonomisk styrka. För att uppnå detta ska utredning tillsättas. • Sanktionstrappa. En sanktionstrappa med skärpta viten och sanktionsavgifter, utdelningsbegränsning vid kvalitetsbrister i förhållande till transparenta kvalitetsnormer samt byte av ledning alternativt tvångsförvaltning ska införas. • Ökad insyn. Det behövs bättre insyn i fristående skolor, både juridisk, ekonomisk och pedagogisk. Eftersom offentlighetsprincipen lämpar sig dåligt för mindre friskolor borde det klargöras i en insynsprincip som gäller fristående skolor och blir motsvarigheten till offentlighetsprincipen för kommunala huvudmän. • Regeringen avser att besluta om förslag som innebär att villkoren för enskilda huvudmän för fristående skolor, förskolor och fritidshem skärps. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i offentlighets- och sekretesslagen, arkivlagen och skollagen, som innebär att offentlighetsprincipen införs hos enskilda huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191).

• Regeringen avser att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och lämna förslag på ett gemensamt skolval.

• Regeringen beslutade i december 2025 att skärpa tillträdeskraven till vissa lärar- och förskollärarutbildningar (förordning om ändring i högskoleförordningen 1993:100, SFS 2025:1559). • Regeringen beslutade i december 2025 att reformera innehållet i lärarutbildningen. Utrymmet för ämnesstudier ökar, undervisningen om läs- och skrivinlärning stärks i grundlärarutbildningen och kognitionsvetenskap får ett ökat fokus i utbildningarna. Studenterna får därmed bättre förutsättningar att planera och genomföra undervisning som stödjer elevernas lärande (förordning om ändring i högskoleförordningen 1993:100, SFS 2025:1560). • Regeringen beslutade i december 2025 om uppdrag till lärosäten för att gemensamt planera utbud och dimensionering så att lärar- och förskollärarutbildningar finns i hela landet. Medel har avsatts för detta och medel har även avsatts för att samverkan och kartläggning kring ämneslärarutbildning i små ämnen (U2025/02412 och U2025/02425).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att lärares administrativa börda minskar (prop. 2025/26:196).

• Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:117) om statsbidrag för personalkostnader för akutskolor, speciallärare och elevhälsan. Denna statsbidragsförordning har senare kommit att ersättas av dels förordning (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor som endast avser akutskolor, dels förordning (2024:1341) om statsbidrag för personalförstärkning som gör det möjligt för huvudmän att anställa eller ge uppdrag till personal inom elevhälsan, för speciallärare, speciallärare i särskilda undervisningsgrupper och läraravlastande personal. Båda förordningarna beslutades av regeringen i december 2024. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ska regleras och att regeringen ska besluta om föreskrifter om hur mycket tid lärare som mest får undervisa och hur mycket tid lärare som minst ska få för planering och uppföljning (prop. 2025/26:196). 102 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i januari 2023 om förslag som innebär att det införs ett nationellt professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare inom skolväsendet (prop. 2022/23:54). • Regeringen beslutade i juni 2023 att ge Skolverket i uppdrag att erbjuda fortbildning för lärare i skolväsendet för att dessa ska stärka sin kompetens inom ämnesdidaktik, ledarskap och konflikthantering i klassrummet. Fortbildningen bör bl.a. fokusera på praktisk metodik och får genomföras som uppdragsutbildning (U2023/02132).

• Regeringen beslutade i december 2023 att öka statsbidraget till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar med 165 miljoner kronor per år under en treårs period (förordning (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar).

• Regeringen beslutade i november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå ett system för resursfördelning som utgår från en nationellt bindande skolpengsnorm för förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, fritidshemmet, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan (dir. 2023:153).

• Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket i uppdrag att analysera den garanterade undervisningstiden i grundskolan (U2023/03700). • Regeringen beslutade i april 2025 att ge Skolverket i uppdrag att kartlägga den garanterade undervisningstiden i gymnasieskolan (U2025/01051). • Regeringen beslutade i juli 2024 om förslag som innebär att alla elever ska få rätt till bemannade skolbibliotek (prop. 2023/24:164). • Regeringen beslutade i oktober 2023 om förslag som innebär att elevernas rätt till läromedel, läroböcker och lärverktyg inklusive laborationsutrustning tydliggörs (prop. 2023/24:21). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att det ska regleras i skollagen att det i lärares och förskollärares undervisningsuppdrag ingår undervisning samt planering och uppföljning av undervisningen (prop. 2025/26:196). • Regeringen beslutade i mars 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov (dir. 2024:30).

• Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att elevernas tillgång till ändamålsenliga läromedel stärks (prop. 2023/24:21). • Regeringen beslutade i mars 2023 om förordning (2023:86) om statsbidrag för inköp av läroböcker och lärarhandledningar. • Regeringen beslutade i november 2023 att ge Skolverket i uppdrag att ta fram allmänna råd eller rekommendationer och stödmaterial vid val och användning av lärverktyg i skolväsendet (U2023/03229 och U2024/02733). Uppdraget ändrades i april 2025 till att omfatta endast stödmaterial (U2025/01180). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolinspektionen i uppdrag att granska tillgången på läroböcker och andra läromedel (U2023/03702).

• Regeringen beslutade i september 2023 om förslag för att stärka Skolinspektionens granskning av huvudmän och skolor (prop. 2023/24:1). • Regeringen beslutade i september 2024 om förslag som innebär en ytterligare förstärkning av Skolinspektionens verksamhet för att myndigheten ska kunna stärka granskningen av kommunal vuxenutbildning (prop. 2024/25:1). • Regeringen har genom regleringsbreven för budgetåren 2024, 2025 och 2026 beslutat att Skolinspektionens inspektionsverksamhet ska utökas med tyngdpunkt på tillsyn (U2023/03702, U2023/00710 och U2025/00800). • Regeringen beslutade i december 2023 om att ge Skolinspektionen i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök inom tillsynen (U2023/03702). • Regeringen avser att besluta om förslag som innebär att Statens skolinspektion och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn.

• Regeringen beslutade i mars 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur elevhälsan kan stärkas i syfte att bättre tillgodose elevernas behov (dir. 2024:30).

• Regeringen beslutade i december 2022 att ge Skolinspektionen i uppdrag att årligen redovisa erfarenheter och slutsatser från myndighetens granskning av fristående skolor med konfessionell inriktning och andra skolor där det förekommer konfessionella inslag i utbildningen (U2022/03271, U2023/03702, U2024/02239 och U2025/00800). • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Skolinspektionen ett årligt uppdrag om att granska skolor med problematik avseende våldsbejakande extremism (U2022/03271, U2023/03702, U2024/02239 och U2025/00800). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolinspektionen uppdrag om att motverka välfärdsbrottslighet och olämpliga aktörer i skolväsendet (U2023/03645). Efter redovisning av uppdraget har det utgjort ett årligt återrapporteringskrav (U2024/02239 och U2025/00800). • Regeringen beslutade i december 2023 om att ge Skolinspektionen i uppdrag att öka sin användning av oanmälda besök inom tillsynen (U2023/03702). • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Skolinspektionen i uppdrag att ta fram ett stödmaterial för kommunernas tillsyn av konfessionella inslag i förskolan samt kommunernas tillsyn av pedagogisk omsorg med syftet att motverka risker avseende extremism och islamism, eller att barn utsätts för påverkan som syftar till att motarbeta grundläggande fri- och rättigheter eller det demokratiska styrelseskicket (U2024/02239).

• Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket i uppdrag att se över kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper och organiseringen av kartläggningen, inklusive vilken aktör som ska utföra den (U2023/03701). • Regeringen beslutade i mars 2026 att ge Skolverket i uppdrag att revidera kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, så att materialet är bättre anpassat till alla berörda elevgrupper (U2026/00551).

• Regeringen beslutade i december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över modersmålsundervisningen i syfte att den inte negativt ska påverka integrationen eller elevernas kunskapsutveckling i svenska språket och vid behov föreslå åtgärder för att säkerställa att modersmålsundervisningen inte har sådana effekter (dir. 2023:175). 106 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i juni 2023 att ge Skolinspektionen i uppdrag att granska skolornas arbete med det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer (U2023/02133). • Regeringen beslutade i juni 2023 att förstärka Skolverkets uppdrag att stärka sitt systematiska arbete med att motverka hedersrelaterat våld och förtryck genom att tillföra ytterligare medel (U2022/03922). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Skolverket i uppdrag att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck (U2023/03701). • Regeringen beslutade i mars 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som syftar till att stärka arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck i förskolan, skolan och fritidshemmet (dir. 2025:31).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att yrkesprov införs för all yrkesutbildning i gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan och komvux och att det ska finnas ökade möjligheter att utföra yrkesutbildning på entreprenad (prop. 2025/26:198). • Utbildningsdepartementet avser att remittera en promemoria om nya yrkesutbildningar i gymnasieskolan.