Migration och integration

• Utreda och föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som syftar till att ytterligare förbättra Sveriges förmåga att vid gränserna bekämpa irreguljär migration och gränsöverskridande kriminalitet. • Föreslå författningsändringar som innebär att regeringen ska ha möjlighet att återinföra identitetskontroller vid transporter som utförs med buss, tåg eller passagerarfartyg till Sverige från en annan stat. Uppdrag till Polismyndigheten ska fastställas i regleringsbrev för 2023. En Proposition med förslag för att stärka gränskontroller och transportöransvaret ska genomföras under 2023. • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Polismyndigheten uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att öka bekämpningen av irreguljär migration och gränsöverskridande brottslighet genom att myndigheten bl.a. ska prioritera arbetet med inre utlänningskontroller och verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott och säkerställa fortsatta åtgärder och prioriteringar för bedrivandet av gränskontroller. • Regeringen beslutade i april 2023 om förslag gällande utökade polisiära befogenheter i gränsnära områden (prop. 2022/23:109). • Regeringen beslutade i december 2023 om förslag som ger regeringen befogenhet att i vissa fall meddela föreskrifter om förbud mot att med vissa färdmedel transportera personer som saknar giltiga identitetshandlingar till Sverige (prop. 2023/24:62). 64 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Utreda och föreslå författningsändringar som innebär att biometriska uppgifter som DNA-uppgifter om tredjelandsmedborgare som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige i högre utsträckning än i dag ska samlas in och sparas i sökbara register. Den nedre åldersgränsen för inhämtning av biometriska data ska sänkas. • Utreda och föreslå författningsändringar om att biometriska register om utlänningar ska kunna användas i större utsträckning av myndigheter för att höja kvaliteten i utlänningsärenden, vid inre utlänningskontroller och vid genomförande av folkräkning. • Utreda och vid behov föreslå författningsändringar om att biometriska uppgifter om utlänningar ska kunna delas mellan olika myndigheter i större utsträckning för att möjliggöra identifiering av utlänningar och omöjliggöra identitetsfusk eller bidragsbrott. • Utreda och vid behov föreslå författningsändringar om att biometriska uppgifter om utlänningar, främst fingeravtryck och bild, där det är lämpligt ska kunna kontrolleras vid kontakt med myndigheter, genom automatiserade läsare, antingen mot innehavarens identitetshandlingar, eller mot en central databas. • Föreslå författningsändringar som innebär förlängd eller avskaffad preskriptionstid för beslut om utvisning och avvisning. Tiden innan det är möjligt för en sökande att på nytt söka asyl efter ett avslag ska förlängas. • Utreda och föreslå författningsändringar om att återreseförbud ska löpa under en längre tid. • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att biometriska uppgifter ska få användas i utlänningsärenden i större utsträckning och mer effektivt än idag. • Regeringen beslutade i januari 2025 om förslag som innebär att beslut om avlägsnande ska gälla i fem år från det att utlänningen har lämnat landet eller längre om det finns ett återreseförbud. Regeringen lämnade även förslag om en möjlighet att meddela längre återreseförbud än i dag om en utlänning inte har lämnat landet när tidsfristen för frivillig avresa har löpt ut (prop. 2024/25:92). • Regeringen beslutade i april 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär utvidgade möjligheter att behandla biometriska uppgifter i folkbokföringsverksamheten.

• Kartlägga och analysera regler som hindrar ett mer effektivt arbete mot irreguljär migration och personer utan rätt att visats i Sverige som går under jorden i väntan på utvisning eller annars befinner sig i landet utan myndigheters kännedom samt ta fram författningsändringar för att effektivisera arbetet. Utredaren ska bland annat se över grunderna för när inre utlänningskontroller får utföras, för att i högre utsträckning ta hänsyn till omständigheter som erfarenhetsmässigt leder till att fler tillståndslösa personer upptäcks, samtidigt som intresset av objektiva och rättssäkra grunder bejakas. • Införa en förstärkt möjlighet till att omhänderta och tömma digitala media, kroppsvisitation, undersökning av bagage vid inre utlänningskontroll. Möjlighet att ta DNA-prov vid inre utlänningskontroll bör utredas. • Lämna förslag till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet. Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare. 66 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Utreda och föreslå författningsändringar om utökade befogenheter för Polismyndigheten vid inre utlänningskontroll att till exempel omhänderta personer som inte kan göra sin identitet och tillståndsenliga vistelse i Sverige sannolik i avvaktan på fullständig utredning. • Vidta åtgärder för att integrera och prioritera arbetet med inre utlänningskontroller i polisens löpande verksamhet. • Uppdrag till Polismyndigheten beslutas i regleringsbrev för år 2023 med ett kvantifierbart mål. En utredning om ytterligare åtgärder ska tillsättas våren 2023 i den mån det inte är tillräckligt med eventuellt tilläggsdirektiv till utredningen om åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten (Ju 2022:12). • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Polismyndigheten uppdrag gällande gränskontroll, inre utlänningskontroll och verkställighet av beslut om av- och utvisning (Ju2022/00481). • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som ger myndigheter bättre verktyg att genomföra inre utlänningskontroller och att verkställa av- och utvisningsbeslut. • Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att myndigheterna får effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll (prop. 2023/24:12).

• Regeringen beslutade i december 2022 att ge Migrationsverket, Polismyndigheten och Skatteverket uppdrag i regleringsbreven för 2023 att ta fram ett underlag om hur myndigheterna ska samverka för att bidra till ett effektivare återvändandearbete. • Regeringen beslutade i december 2022 och 2023 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbreven för 2023 och 2024 att fortsätta utöka förvarskapaciteten. • Regeringen beslutade i december 2024 och 2025 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbreven för 2025 och 2026 att skyndsamt utöka förvarskapaciteten till 1 000 platser senast 2029. • Regeringen beslutade i april 2025 om förslag som innebär att Migrationsverket ska få utökade möjligheter att använda sig av tvångs- och kontrollåtgärder vid förvaren, i syfte att förbättra möjligheterna att upprätthålla ordningen och säkerheten (prop. 2024/25:161). • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att det införs fler former av uppsikt, såsom vistelseskyldighet som kan övervakas elektroniskt. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att personer som har ett avlägsnandebeslut tilldelas en plats på Migrationsverkets boende där de som huvudregel måste bo för att ha rätt till bidrag samt att dessa personer är skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område och anmäla sig tre dagar per vecka på boendet (prop. 2025/26:229).

• Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att villkoren för anhöriginvandring skärps i vissa fall samt att möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas (prop. 2023/24:18). • Regeringen beslutade i oktober 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att bl.a. utreda under vilka förutsättningar permanenta uppehållstillstånd som beviljats vissa utlänningar ska kunna ändras (dir. 2023:137). • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att möjligheten att beviljas permanent uppehållstillstånd utmönstras för bl.a. skyddsbehövande och deras anhöriga samt att rätten till offentligt biträde för den som söker internationellt skydd begränsas.

• Regeringen beslutade i januari 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur en ordning som innebär att EES-medborgare registreras vid vistelser över tre månader kan återinföras i svensk rätt (dir. 2025:4).

• Sverige ska under kommande mandatperioden ta emot 900 kvotflyktingar per år. • Sverige ska, likt flera andra länder, ställa krav till FN-organet UNHCR i vilket underlag kvotflyktingarna ska väljas från. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar. Inom den ramen ska kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQ-personer prioriteras. • Det ska utredas och föreslås författningsändringar varigenom Sveriges mottagande av vidarebosatta bestäms dels genom att kommunerna ingår avtal med Migrationsverket om att ta emot ett visst antal kvotflyktingar utifrån respektive kommuns integrationskapacitet, dels genom att regeringen fastställer Sveriges totala mottagande efter samråd med kommunerna. • Det är viktigt att det blir en fördelning av mottagande bland Sveriges kommuner och det hänsynstagande som enligt bosättningslagen ska tas till en kommuns sammantagna mottagande av nyanlända och ensamkommande barn samt omfattningen av asylsökande som vistas i kommunen får genomslag. 70 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringen har under mandatperioden lämnat förslag som innebär att Sverige ska ta emot 900 kvotflyktingar per år (prop. 2022/23:1, prop. 2023/24:1, prop. 2024/25:1 och prop. 2025/26:1). • Regeringskansliet beslutade 2023, 2024 och 2025 att kvinnor och flickor samt utsatta grupper som HBTQI-personer ska prioriteras vid vidarebosättning i Sverige (Ju2023/00798, Ju2024/00411, Ju2024/02557). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag om ett nytt system för bosättning av nyanlända, inklusive vidarebosatta, som innebär att fördelningen av nyanlända ska bättre spegla förutsättningarna för integration i kommunerna (prop. 2025/26:215).

• Författningsändringar varigenom arbetstillstånd endast kan beviljas utlänning som ordnat en heltäckande sjukvårdsförsäkring för den första tillståndstiden. • Förslag som innebär att regeringen bemyndigas att föreskriva att vissa yrkesgrupper undantas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd, till exempel personliga assistenter. Regeringen ska också kunna föreskriva om lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper. • Lämna förslag om vilka sekretesshinder som kan undanröjas mellan myndigheter för att motverka arbetskraftsexploatering. • Föreslå åtgärder för att begränsa möjligheten för asylsökande att kunna erhålla undantag från kravet på arbetstillstånd under tiden de väntar på att asylansökan avgörs. • För att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation undersöks och vid behov författningsregleras särskilda bestämmelser för doktorander och forskare gällande möjligheten till uppehållstillstånd efter en viss tids sammanhängande anställning. • Utredningen ska inte lägga förslag som inskränker Migrationsverkets möjlighet enligt gällande rätt att avstå från att återkalla ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för en arbetskraftsinvandrare på grund av att arbetsgivaren utan uppsåt begått mindre eller obetydliga fel i frågan om villkoren för arbetstillstånd, även om felet upptäcks efter det att tillståndstiden löpt ut eller om Migrationsverket uppmärksammat det. Inom ramen för arbetet ska också ingå att, i den utsträckning SOU 2021:5 och SOU 2021:88 behöver kompletteras, ta fram förslag till åtgärder för att effektivare upptäcka dold exploatering av arbetskraftsinvandrare, till exempel att arbetstagarens faktiska arbets- och lönevillkor skiljer sig påtagligt negativt från vad som sägs gälla i det skriftliga avtalet, samt i sådana situationer ge arbetstagaren ökat skydd och stärka sanktionsmöjligheterna mot arbetsgivaren. I vilken form detta utredningsarbete bör ske – en ny fristående utredning eller t.ex. genom tilläggsdirektiv till den nu pågående Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring (Ju 2022:11) – bör bli föremål för närmare överväganden. • Regeringen beslutade i december 2025 om förslag som syftar till att skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring samtidigt som invandring av högkvalificerad arbetskraft främjas (prop. 2025/26:87). • Regeringen beslutade i november 2024 om förslag som innebär att ett antal statliga myndigheter, kommuner, regioner och skolor ska bli skyldiga att lämna ut vissa uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna (prop. 2024/25:65). • Regeringen beslutade i maj 2025 om förslag som innebär att samtliga myndigheter, kommuner och regioner i större utsträckning får dela information för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda brott, felaktiga utbetalningar, fusk och andra typer av regelöverträdelser (prop. 2024/25:180). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att asylsökande inte får arbeta under ansökningsprocessen, så länge inte handläggningen hos Migrationsverket tar mer än sex månader (prop. 2025/26:229). • Regeringen beslutade i februari 2026 om förslag som innebär bättre migrationsrättsliga regler för forskare och doktorander (prop. 2025/26:146). 72 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i december 2023 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbrevet för 2024 att förstärka arbetet med säkra ursprungsländer med utgångspunkten att kunna uppdatera förteckningen med fler relevanta länder.

• Kartlägga och analysera hur transitzoner för asylsökande implementerats i andra länder inom EU och andra jämförbara länder. • Utreda och lämna författningsförslag för att avskaffa EBO-bestämmelserna och förlägga asylprocessen till transitcenter/ankomstcenter. • Utreda och lämna författningsförslag om att asylsökande ska åläggas att vistas i transitcenter under tiden deras asylansökan handläggs. • Utreda hur införandet av transitcenter förhåller sig till grundlag och Europakonventionen. • Analysera och ta fram förslag om vilka restriktioner och tvångsmedel som, i enlighet med Mottagandedirektivets artikel 7, ska kunna användas för att förebygga att asylsökande avviker eller går under jorden, eller om en anmälningsplikt för asylsökande ska införas i kombination med indragna rättigheter för asylsökande som avviker. • Identifiera var, med vilket huvudmannaskap och med vilka praktiska förberedelser sådana transitcenter lämpligen kan upprättas. • Identifiera och ta fram förslag till vilka följdändringar som är nödvändiga att genomföra för att inrätta ett system med transitcenter. • Regeringen beslutade i mars 2024 att ge Migrationsverket i uppdrag att vidta åtgärder för att förbereda för ett reformerat mottagningssystem, genom att bland annat anpassa sitt boendebestånd (Ju2024/00608). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att asylsökande i regel ska vara skyldiga att medverka i närvarokontroller på Migrationsverkets asylboende och att vistas inom ett begränsat geografiskt område samt att individuella beslut om en mer inskränkande boende- och anmälningsskyldighet kan fattas om det behövs med hänsyn till allmän ordning eller avvikanderisk (prop. 2025/26:229).

• Kartlägga möjligheterna att utvisa utlänningar i tidigare svensk utlänningslagstiftning. • Kartlägga möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel i andra jämförbara länder. • Analysera de rättsliga möjligheterna att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel utifrån svensk grundlag, EU-rätten, Europakonventionen, och andra folkrättsliga åtaganden. • Ta fram författningsförslag för att i den utsträckning det är möjligt återinföra en möjlighet att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel. • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att en utlännings vandel (levnadssätt) i ökad utsträckning ska kunna beaktas vid prövningen av beviljande och återkallelse av uppehållstillstånd. Förslagen innebär vidare att uppehållstillstånd även av andra skäl ska kunna återkallas i fler fall än i dag. 74 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen bedömde i en proposition beslutad i mars 2026 att EU-rätten inte ger utrymme för en striktare tillämpning av skyldigheten för asylsökande att bekosta de materiella mottagningsvillkoren än enligt dagens reglering samt att de nuvarande bestämmelserna om den skyldigheten bör behållas (prop. 2025/26:229).

• Utreda och föreslå en återgång till en längre hemvisttid, om minst 8 år, för att en utlänning i normalfallet ska komma i fråga för svenskt medborgarskap. • Utreda och föreslå ytterligare skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur för att komma i fråga för svenskt medborgarskap. • Utreda och föreslå en huvudregel som innebär ett återinfört krav på egenförsörjning för att komma i fråga för svenskt medborgarskap. • Utreda och föreslå skärpta krav på hederlig vandel som ett krav för medborgarskap. Vandelsprövningen ska innefatta kontroll av tidigare brottslighet i hela EU. • Utreda och vid behov föreslå att en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär ska utgöra slutpunkt i processen att upptas till medborgare. • Ta fram förslag som innebär att medborgarskap ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som begått systemhotande brottslighet eller vars medborgarskap beviljats till följd av oriktiga uppgifter. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär skärpta krav för svenskt medborgarskap. Förslagen innebär bl.a. skärpta krav på hemvist och levnadssätt samt att det införs ett försörjningskrav för förvärv av svenskt medborgarskap. Förslagen innebär vidare att det införs krav på kunskaper i svenska och om det svenska samhället för att få svenskt medborgarskap (prop. 2025/26:175). • Regeringen beslutade i december 2025 om förslag som innebär utökade möjligheter att begränsa rätten till medborgarskap (prop. 2025/26:78). • Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och föreslå att det svenska medborgarskapet ska kunna återkallas i vissa fall (dir. 2025:51).

• Analysera vilka begränsningar som EU-rätten innebär för möjligheten att återkalla vissa uppehållstillstånd. • Utreda och föreslå författningsändringar som gör det möjligt att återkalla uppehållstillstånd oaktat på vilken grund tillståndet meddelats, om denna inte längre är uppfylld. • Utreda hur automatiserade system eller andra beslutsstöd kan implementeras för att snabbare upptäcka och återkalla uppehållstillstånd för den som inte längre uppfyller kraven för tillståndet. • Ta fram förslag för hur Migrationsverket kan införa nya metoder för att beviljade uppehållstillstånd regelbundet följs upp och återkallas när skäl för uppehållstillstånd inte längre föreligger. • Analysera vilka åtgärder som i övrigt bör genomföras för att fler personer som fått asyl som flykting eller alternativt skyddsbehövande inte längre ska behålla sitt uppehållstillstånd om de ursprungliga skälen för asyl inte längre föreligger, till exempel för att en konflikt tagit slut. • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Migrationsverket i uppdrag att stärka arbetet med ärenden om återkallelse av uppehålls- och arbetstillstånd (Ju2022/03634). 76 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att en utlännings vandel (levnadssätt) i ökad utsträckning ska kunna beaktas vid prövningen av beviljande och återkallelse av uppehållstillstånd. Förslagen innebär vidare att uppehållstillstånd även av andra skäl ska kunna återkallas i fler fall än i dag.

• Regeringen beslutade i oktober 2023 att ge Migrationsverket i uppdrag att analysera möjligheterna att öka kvaliteten och prioritera kontroller av vandel och levnad vid handläggningen av tillståndsärenden (Ju2023/02380). • Regeringen beslutade i mars 2026 om en lagrådsremiss med förslag som innebär att en utlännings vandel (levnadssätt) i ökad utsträckning ska kunna beaktas vid prövningen av beviljande och återkallelse av uppehållstillstånd. Förslagen innebär vidare att uppehållstillstånd även av andra skäl ska kunna återkallas i fler fall än i dag.

• Begränsa rätten till undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring för alternativt skyddsbehövande • Begränsa möjligheten till undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring i allmänhet. • Begränsa vidarebosattas undantag från försörjningskraven vid anhöriginvandring. 2) En utredning ska uppdras att se över försörjningskraven och villkoren i övrigt vid anhöriginvandring, med utgångspunkt att skärpa villkoren för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning. I utredningsuppdraget ska ingå att: • Utreda vilka bortre begränsningar för skärpta försörjningskrav vid anhöriginvandring till olika kategorier av anknytningspersoner som följer enligt EU-rättsliga bestämmelser och andra internationella åtaganden. • Utreda och föreslå författningsändringar genom vilka försörjningskravet vid anhöriginvandring skärps med målet att ingen anhöriginvandrare ska räknas som i vart fall fattig eller i risk för fattigdom vid ankomsten. • Utreda och för sådan anhöriginvandring där det är möjligt föreslå villkor att den som ansökt om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska ha ordnat heltäckande sjukvårdsförsäkring för vistelsen i Sverige. • Utreda och föreslå huvudregel om att försörjningskraven ska gälla även vid förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning, så länge anhöriginvandraren själv inte kommit i varaktig egen försörjning. • Utreda och föreslå författningsändringar varigenom utlänningar som fått uppehållstillstånd p.g.a. verkställighetshinder inte kan utgöra anknytningsperson för anhöriginvandring. • Utreda och föreslå författningsändringar varigenom definitionen av en familj inom ramen för anhöriginvandring blir så snäv som EU-rätten och folkrätten tillåter. Familjebegreppet ska dock även fortsättningsvis vara neutralt i förhållande till kön och sexuell läggning och inkludera par som på grund av t.ex. hedersrelaterat förtryck eller förtryck mot hbtq-personer inte hade möjlighet att dela hushåll i hemlandet. Definitionen av en familj till en vuxen anknytningsperson avgränsas till make, maka, sambo, registrerad partner och barn under 18 år. Anhöriginvandring för andra ska vara möjlig endast i synnerligen ömmande fall. • Utreda och föreslå att DNA-tester ska användas för att styrka släktskap vid anhöriginvandring såvida det inte är uppenbart obehövligt. • Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att villkoren för anhöriginvandring i vissa fall skärps samt att möjligheten att bevilja uppehållstillstånd av humanitära skäl begränsas (prop. 2023/24:18). • Regeringen beslutade i juli 2024 att en särskild utredare ska göra en översyn av det svenska regelverket för att bevilja uppehållstillstånd på grund av anknytning (dir. 2024:68). • Regeringen avser att innan sommaren 2026 besluta om en lagrådsremiss med förslag som innebär att villkoren för anhöriginvandring skärps ytterligare. 78 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Kartlägga insatser för att stimulera återvandring i jämförbara länder, däribland Danmark, för att inventera vilka lagstiftningsåtgärder, stödinsatser eller andra åtgärder som visat sig leda till konkreta resultat över tid. • Utifrån en samhällsekonomisk analys och integrationsaspekter identifiera vilka omständigheter som ska ligga till grund för att komma i fråga för stöd till återvandring. • Ta fram förslag på vilka nivåer av ekonomiska incitament och stöd som vore samhällsekonomiskt försvarbara för att skapa incitament för personer att lämna Sverige. • Analysera hur svenska myndigheter bättre kan bistå den som kan komma i fråga för återvandring med praktiska förberedelser och samordning i anknytningslandet inför återvandringen. • Föreslå lämpliga författningsändringar. Uppdrag till Migrationsverket beslutas i regleringsbrev för 2023. En utredning tillsätts under våren 2023. Arbetet med lagstiftning och genomförande av föreslagna åtgärder ska fullföljas under mandatperioden 2022–2026. • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att genomföra informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om befintliga stödinsatser för återvandring. • Regeringen beslutade i juni 2025 att tillsätta en särskild utredare som ska fungera som en nationell samordnare med uppdrag att bl.a. stärka förutsättningarna för kommuner att erbjuda information och stöd till individer som önskar återvandra (dir. 2025:56). • Regeringen beslutade i oktober 2025 om att kraftigt höja det ekonomiska bidraget för frivillig återvandring från och med januari 2026 (SFS 2025:970).

• Regeringen beslutade i mars 2023 att ge Skatteverket i uppdrag att föreslå metoder för att ta fram en nationell lägesbild och lämna förslag på ytterligare åtgärder för att förbättra folkbokföringen genom folkräkning (Fi2023/01227). • Regeringen beslutade i november 2023 att ge Skatteverket i uppdrag att utveckla och införa arbetssätt som möjliggör att den eller de personer som är folkbokförda på en viss fastighet, och i förekommande fall lägenhet, ska underrättas om att en annan person har anmält flytt dit innan myndigheten fattar beslut med anledning av flyttanmälan (Fi2023/02851). • Regeringen beslutade i december 2023 och 2024 att ge Skatteverket i uppdrag att redovisa en lägesbild över befolkningen i juni 2024, 2025 och 2026 (Fi2023/03131 och Fi2024/02402).

• föräldrapenning • barnbidrag • bostadsbidrag • flerbarnstillägg • omvårdnadsbidrag • merkostnadsersättning • assistansersättning enligt lagen om assistansersättning Det sagda gäller också ekonomiskt bistånd. Rätten till kompletterande försörjningsstöd för nyanlända som har rätt till etableringsersättning ska avskaffas. Denna lista ska dock inte ses som uttömmande. Utredningen ska även överväga i vilken mån andra förmåner och bidrag bör bli föremål för kvalificering och i så fall på vilket sätt. Stor vikt behöver läggas vid en att utformningen av kvalificeringsmodellen är förenlig med EU-rätten. • Regeringen beslutade i februari 2026 om förslag som innebär att det införs ett krav på kvalificering till vissa bosättningsbaserade förmåner, som kan uppfyllas genom bosättning i Sverige under en viss tid, eller genom bosättning i Sverige i kombination med inkomster från förvärvsarbete som uppgår till en viss nivå över en viss tid (prop. 2025/26:136).

• Kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskapsbrott, tvångsäktenskap och månggiftermål i Sverige. • Överväga och föreslå författningsändringar som medför att såväl straffminimum som straffmaximum höjs för rubriceringarna barnäktenskapsbrott och tvångsäktenskap. • Överväga en utökad krets gällande att alla med ett bestämmande inflytande över barnet ska omfattas ansvar gällande tillåtande av barnäktenskap, och föreslå nödvändiga författningsändringar. • Överväga och föreslå författningsändringar som innebär att tvång att vara kvar i ett äktenskap ska omfattas av rubriceringarna äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott. • Överväga hur ogiltigförklarande av fullmaktsäktenskap kan genomföras och lämna nödvändiga författningsändringar. • Pröva om de månggiften som ingåtts före den 1 januari 2021 kan upphävas och lämna nödvändiga författningsändringar. • Överväga och föreslå författningsändringar som medför att erkännande av månggiften på grund av synnerliga skäl utmönstras. • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär bl.a. att det straffbara området för brottet vilseledande till äktenskapsresa, som byter namn till äktenskapsresebrott, utvidgas, att ett nytt brott, äktenskapsresebrott mot barn, införs och att straffen för äktenskapstvång, barnäktenskapsbrott och äktenskapsresebrott skärps. Förslagen innebär vidare att förbudet mot att erkänna otillåtna utländska äktenskap ska gälla utan undantag och att detta i fråga om månggiften ska gälla även för äktenskap som registrerats i folkbokföringen före ikraftträdandet (prop. 2025/26:213). 82 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringen beslutade i september 2023 att ge Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga och analysera förekomsten av barnäktenskap, tvångsäktenskap och månggifte i Sverige (A2023/01238).

• Att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar är åtalade för brott. • Att gränsen för när enbart ett brotts straffvärde, oaktat återfall, ska medföra utvisning sänks påtagligt. • Att den som återfaller i brott lättare ska kunna utvisas även om straffvärdet ensamt inte talar för utvisning. • Att inte mer hänsyn ska tas till en utlännings anknytning till Sverige vid prövningen av utvisningsfrågan än vad som krävs med tanke på Sveriges förpliktelser enligt internationella åtaganden. • Att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. • Att inhibering av utvisningsbeslut meddelas istället för tillfälliga uppehållstillstånd vid icke bestående verkställighetshinder. • Att den som har dömts till utvisning på grund av brott mot familjemedlemmar ska inte senare kunna återinvandra på grund av anknytning till dessa familjemedlemmar. • Att bestämmelserna om återreseförbud skärps och som utgångspunkt meddelas på livstid vid allvarlig brottslighet. • Att utmönstra utvisningsmen som straffmildrande omständighet. Samarbetspartierna har samsyn om att dessa förslag därefter ska lämnas som proposition till riksdagen. • Regeringen beslutade i februari 2026 om förslag som innebär att bl.a. brottsutvisade som huvudregel ska meddelas ett beslut om inhibition av verkställigheten, i stället för ett tidsbegränsat uppehållstillstånd, vid verkställighetshinder som inte är bestående (prop. 2025/26:145). • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag som innebär bl.a. skärpningar av regelverket om utvisning på grund av brott. (prop. 2025/26:235).

• Prioritera frågan om samarbete med främmande stater för att åstadkomma ett effektivt återvändande. • Villkora delar av bistånd med att mottagarlandet tar ansvar för sina egna medborgare och återtar dem när så behövs. • Fokusera biståndspolitiken för att utgöra ett verktyg för att motverka irreguljär migration, öka återvändandet och bidra till ett effektivt arbete för frivillig återvandring. Biståndet ska även rymma effektiva åtgärder för att minska grundorsakerna till migration. • Agera för att EU ska frysa bistånd, och även begränsa möjligheterna till viseringsfrihet, eller visering i allmänhet, för tredjeländer som inte samarbetar i frågor om återvändande och återtagande av egna medborgare. • Regeringen beslutade i december 2022, 2023, 2024 och 2025 att ge Sida uppdrag i regleringsbreven för nästkommande år att förstärka arbetet med migration bl.a. i syfte att värna det svenska intresset i att motverka irreguljär migration och dess risker, främja återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. • Regeringen beslutade i oktober 2024 om en ny strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring (UD2024/14340). • Regeringen beslutade i december 2024 och 2025 att ge Sida uppdrag i regleringsbreven för 2025 och 2026 att i genomförandet av Strategin för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024–2028 säkerställa synergier med övriga strategier som har mål inom migrationsområdet, eller vars verksamhet har beröringspunkter med migrationsfrågorna. 84 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringen beslutade i december 2025 att ge Sida ett uppdrag i regleringsbrevet för 2026 att utveckla metoder för att möjliggöra villkorat utvecklingsbistånd i syfte att länder ska samarbeta bättre med Sverige i migrationsfrågor. • Regeringen driver frågan om ökade synergier mellan migrations- och biståndspolitiska prioriteringar inom EU. Särskilt verkar regeringen för ökade synergier mellan migrations- och biståndspolitiska prioriteringar i kommissionens förslag om att inrätta ett nytt instrument, Global Europe, inom ramen för den fleråriga budgeten 2028–2034. Regeringen stödjer kommissionens inriktning och verkar för att EU:s utvecklingsbistånd ska kunna villkoras med återtagande. • Regeringen har verkat för ett antal prioriterade frågor inom EU:s viseringspolitik, inte minst behovet av att se över kriterierna för och efterlevnaden av viseringsfrihet, grunderna för suspendering av viseringsfriheten och en förstärkt artikel 25a-mekanism för bättre samarbete med tredjeländer kring återtagande.

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att en enskild som inte vistas lagligen i Sverige endast ska ha rätt till sådant ekonomiskt bistånd som behövs i akuta situationer (s.k. nödbistånd). Socialnämnden ska inte få bevilja ekonomiskt bistånd utöver vad som behövs i akuta situationer till den som inte vistas lagligen i landet (prop. 2025/26:201).

• Regeringen beslutade i mars 2024 om förslag som innebär att en ny lag om statsbidrag till trossamfund ska införas (prop. 2023/24:119). • Regeringen beslutade i maj 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att föreslå regler som förbjuder eller på annat sätt motverkar utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter i Sverige med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska intressen (dir. 2025:52). • Regeringen beslutade i november 2024 om förslag som innebär att Center mot våldsbejakande extremism (CVE) får ansvar för att vara kontaktpunkt för myndigheter och andra som fördelar offentliga medel eller på annat sätt granskar offentligt finansierade verksamheter. Inom ramen för uppgiften som kontaktpunkt ska CVE kunna bistå med fördjupade granskningar av verksamheter som kan antas ha kopplingar till våldsbejakande extremism eller andra antidemokratiska miljöer (prop. 2024/25:46).

• Regeringen beslutade i december 2022 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbrevet för 2023 att tillsammans med universitet och högskolor gemensamt genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras. • Regeringen beslutade i februari 2026 om förslag som bl.a. syftar till att motverka missbruk av uppehållstillstånd för studier (prop. 2025/26:146).

• Regeringen beslutade i juni 2025 om förslag som innebär skärpta krav för offentliga biträden och höjda kompetenskrav för tolkar i migrationsärenden (prop. 2024/25:195). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge Statskontoret i uppdrag att göra en översyn av asylprocessen i syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet (Ju2023/02114). • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Migrationsverket uppdrag i regleringsbrevet för 2025 att vidta åtgärder för att säkerställa en enhetlig och rättssäker ärendehandläggning.

• Regeringen beslutade i april 2024 om förslag till nytt mål för integrationspolitiken (prop. 2023/24:99). • Regeringen formulerade i budgetpropositionen för 2025 fem delmål för det integrationspolitiska målet (prop. 2024/25:1).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att den som bedriver områdessamverkan kan få rätt att ta ut en avgift från berörda fastighetsägare. Rätten att ta ut en avgift med stöd av lagen, och den motsvarande skyldigheten att betala avgiften, gör det möjligt att fördela samverkanskostnaderna på alla berörda fastighetsägare i proportion till den nytta som de kan anses ha av samverkansarbetet (prop. 2025/26:157). • Regeringen beslutade i februari 2026 att ge Brottsförebyggande rådet och Boverket i uppdrag att i nära samarbete stärka arbetet med trygghetsskapande och brottsförebyggande åtgärder i den byggda miljön (Ju2026/00245).

• föreslå författningsändringar som innebär att samhällsintroduktionen och samhällsorienteringen görs obligatorisk och villkorad på det sättet att dagersättning från Migrationsverket, försörjningsstöd, etableringsersättning eller andra offentliga stöd eller bidrag förutsätter deltagande, • lämna förslag på en nationell läroplan för den kommunala samhällsorienteringen för nyanlända där ökad tonvikt ska läggas vid jämställdhet, kvinnors rättigheter, religionsfrihet och samhällets övriga grundvärderingar, • lämna förslag som innebär att samhällsorienteringen avslutas med ett godkänt prov i samhällskunskap. Utredningsarbetet ska också få i uppdrag att föreslå förstärkningar av SFI- undervisningen. Bland annat bör SFI med yrkesutbildning erbjudas nyanlända i alla kommuner. • Regeringen beslutade i november 2024 om förslag gällande en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion (prop. 2024/25:49). • Regeringen beslutade i december 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av samhällsorienteringen i syfte att göra den obligatorisk (dir. 2023:169). • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär skärpta krav i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) (prop. 2025/26:10).

• Regeringen beslutade i mars 2023 att ge Migrationsverket i uppdrag att se över beräkningen som ligger till grund för fördelningen av nyanlända som ska omfattas av anvisningar till Sveriges län och kommuner (A2023/01056). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag om ett nytt system för bosättning av nyanlända som innebär att fördelningen av nyanlända bättre ska spegla förutsättningarna för integration i kommunerna (prop. 2025/26:215).

• Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att etableringstillägg och bostadsersättning ska avskaffas. Samtidigt föreslås att etableringsersättningen höjs och att ett individualiserat barntillägg införs (prop. 2025/26:189 samt förordningen (2016:244) om ändring i förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser).

• Regeringen beslutade i februari 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över vissa tolkfrågor (dir. 2025:16). • Regeringen beslutade i maj 2024 att ge Kammarkollegiet i uppdrag att lämna förslag på hur den statliga kontrollen och kvalitetsbedömningen av tolkar som arbetar för det offentliga kan öka (A2024/00693). • Regeringen beslutade i februari 2026 att ge Kammarkollegiet i uppdrag att se över provet för auktorisation av tolkar (A2026/00147).

• Regeringen beslutade i december 2025 att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 150 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner och regioner för utökade hembesöksprogram via barnhälsovården under 2026, i syfte att bidra till en god och jämlik hälsa hos barn och att främja utveckling i det svenska språket. Regeringen har sedan tidigare beslutat att ge Socialstyrelsen i uppdrag att fördela totalt ca 270 miljoner kronor på statsbidrag för utökade hembesöksprogram under 2023–2025. • Regeringen beslutade i november 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att överväga hur det kan införas en obligatorisk s.k. språkförskola för vissa barn som behöver en bättre språkutveckling i svenska (dir. 2024:113, dir. 2025:102). • Regeringen beslutade i februari 2026 att en utredare ska bistå Socialdepartementet i arbetet med att ta fram förslag på hur ett system för obligatorisk screening av små barns kunskaper i svenska språket kan utformas och genomföras inom barnhälsovården eller vid behov genom samverkan med annan lämplig aktör (S 2026:A).