Klimat och energi

• Regeringen beslutade i mars 2025 om förslag avseende de grundläggande förutsättningarna och formerna för statligt stöd till företag för investeringar i nya kärnkraftsreaktorer i Sverige (prop. 2024/25:150). Det statliga stödet ersätter den modell med kreditgarantier som presenterades i Tidöavtalet. • Regeringen beslutade i oktober 2025 att ge en särskild utredare i uppdrag att lämna förslag om rätt till ersättning, för det fall politiska beslut leder till avveckling av en kärnkraftsreaktor (dir. 2025:89).

• Inga åtgärder har vidtagits för återstart av Ringhals 1 och 2 eftersom bedömningen, då frågan avhandlats ingående, är att det inte finns förutsättningar för detta. • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att stärka försörjningstryggheten i energisektorn (I2022/02319).

• Regeringen beslutade i april 2023 om förslag till nytt energipolitiskt mål som innebär att elproduktionens sammansättning år 2040 ska vara 100 procent fossilfri elproduktion (prop. 2022/23:99). • Regeringen beslutade i juni 2025 om nya instruktioner för Svenska kraftnät (KN2025/01387) och Energimyndigheten (KN2025/01386). • Regeringen beslutade i mars 2024 om förslag till leveranssäkerhetsmål och planeringsmål (prop. 2023/24:105).

• Regeringen beslutade i januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera och föreslå hur den svenska elmarknaden kan utvecklas och regleras (dir. 2024:12). • Regeringen beslutade i oktober 2025 om förslag till regelverk för framtidens el- och gasnät (prop. 2025/26:26). • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag till nya lagar om elsystemet (prop. 2025/26:240).

• Vattenfall bör omedelbart påbörja planeringen av ny kärnkraft vid Ringhals och andra lämpliga platser. Ny styrning av Vattenfall, bl.a. genom en ny statsrådsgrupp, med delaktighet från tjänstemän, som får i uppdrag att styra Vattenfall i en riktning mot att bli ledande i utbygganden av planerbar, fossilfri elproduktion, med bl.a. direktiv för upphandling av ny kärnkraft. Styrningen av Vattenfall ska ske enligt gängse principer för statens ägarstyrning. • Svenska kraftnät får ett förtydligat uppdrag att, genom att bland annat upphandla planerbar elproduktion, säkerställa driftsäkerheten i elsystemet. Därutöver får Energimyndigheten i uppdrag att planera och främja planerbar elproduktion där den bäst behövs för systemet. • Det bör utredas hur Svenska kraftnät kan reformeras för att förbättra ansvarsfördelningen, den politiska insynen och styrningen. Bland annat bör en uppdelning av Svenska kraftnät eller övergång till myndighetsform vara föremål för en sådan utredning, i syfte att utveckla elsystemet och transmissionsnätet. • Relevanta myndigheters planering kommer att läggas om. Det ska bli tydligt att alla fossilfria energislag, inklusive kärnkraften, är och förblir en naturlig del av energisystemet. Energiforskningen ska inriktas på att möjliggöra en effektiv klimatomställning och att stärka svensk konkurrenskraft. En ny energiforskningsproposition läggs fram som innebär att energiforskningen läggs om i grunden, för alla fossilfria energislag där kärnkraften har en självklar plats. • En statsrådsgrupp för styrning av Vattenfall bildades under våren 2023 och utgör ett forum för att samordna synen på Vattenfalls uppdrag och styrning samt regulatoriska frågor avseende utbyggnaden av ny kärnkraft. Statsrådsgruppen har haft flera möten. Bolaget har även fått en delvis ny styrelse. Styrningen av Vattenfall sker enligt gängse principer för statens bolagsstyrning och bolagets uppdrag har inte ändrats då befintligt uppdrag inte hindrar investeringar i ny kärnkraft. • Regeringen beslutade i juni 2025 om nya instruktioner för Svenska kraftnät (KN2025/01387) och Energimyndigheten (KN2025/01386). • Regeringen beslutade i december 2024 om förslag gällande forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning (prop. 2024/25:72).

• Lagändringar för att möjliggöra ny kärnkraft. Förbuden i miljöbalken att tillåta nya reaktorer på andra platser än i dag och ha fler än tio samtidigt i drift tas bort. Förbudet mot att återstarta stängda reaktorer ska tas bort. Nödvändiga regelverk ska skyndsamt utvecklas för att skapa förutsättningar för att små modulära reaktorer (SMR) ska kunna bygga och nyttjas i Sverige. • Kortare tillståndsprocess och snabbspår för ny kärnkraft. Inför en ny regel i miljöbalken som innebär att endast en myndighet får vara part i ett 28 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet tillståndsärende. Utpekad myndighet ska ansvara för samordning med ev. andra myndigheter med intresse i saken. Inför också ett snabbspår för kärnkraft i miljötillståndsprocessen – en särskild regel i miljöbalken – som innebär att tillståndsärenden som rör ny kärnkraft ska behandlas med hög prioritet. Strålsäkerhetsmyndigheten får uppdraget att föreslå hur tillståndsprocessen för ny kärnkraft även i övrigt ska kunna kortas kraftigt. • Den höga ansökningsavgiften för nya kärnkraftreaktorer ses över för att kraftigt sättas ned. Vid behov skjuts mer medel till mark- och miljödomstolarna för att snabbt kunna hantera tillståndsprövningen av ny kärnkraft. Uppdrag ges att ta fram ett snabbspår för att acceptera typgodkännande av reaktorer, system och komponenter från länder jämförbara med Sverige, samt arbeta för typgodkännande även på europeisk nivå. • Regeringen beslutade i augusti 2022 att ge Strålsäkerhetsmyndigheten uppdrag om utveckling av regelverk för befintlig och framtida kärnkraft (M2022/01731). • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Strålsäkerhetsmyndighetens i uppdrag att bygga kompetens särskilt kring typgodkännande och arbeta för att utveckla förutsättningar för typgodkännande av reaktorer, system och komponenter. Myndigheten skulle delta aktivt i arbetet på europeisk nivå. (M2022/02369). • Regeringen beslutade i oktober 2023 om förslag som innebär att förutsättningarna för att tillåta uppförande och drift av nya kärnkraftsreaktorer utvidgas. Förslaget innebär att förbudet mot att fler än tio reaktorer fick vara i drift vid tre platser tas bort (prop. 2023/24:19). • Regeringen beslutade i november 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att ta fram förslag för att underlätta för ny kärnkraft med avseende på tillståndsprövning, ansökningsavgifter, avfallshantering och beredskap (dir. 2023:155). • Regeringen beslutade i januari 2025 ett uppdrag till Strålsäkerhetsmyndigheten om kunskapshöjande dialog för ny kärnkraft (KN2025/00084). • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär att anslagen för Strålsäkerhetsmyndigheten, Sveriges Domstolar, Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och Riksgäldskontoret förstärks (prop. 2025/26:1). • Regeringen beslutade i augusti 2025 om förslag som innebär att förbudet i miljöbalken mot att ge tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som avser uranhaltigt material tas bort och att uran ska vara koncessionsmineral enligt minerallagen. Prövningen av sådana begränsade verksamheter kommer inte heller längre omfattas av det s.k. kommunala vetot (prop. 2024/25:203). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändringar i miljöbalken som möjliggör för ny kärnkraft på fler platser vid kusten (prop. 2025/25:160). • Regeringen beslutade i mars 2026 förslag som syftar till en ändamålsenlig tillståndsprövning av kärntekniska anläggningar (prop. 2025/26:171). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Förslaget innebär en tydligare definition av begreppet kärnteknisk anläggning i linje med andra jämförbara länder (prop. 2025/26:168). • Regeringen beslutade i maj 2024 om förslag som bland annat innebär att Kammarkollegiet tas bort som partsmyndighet (prop. 2023/24:152).

• Regeringen beslutade i december 2022 om tillägg i Energimyndighetens uppdrag om att ta fram förslag till fjärr- och kraftvärmesstrategi, med innebörden att den även skulle inkludera en analys av förutsättningar för effektiva sektorskopplingar mellan fjärrvärme, el och vätgas (KN2023/02556). • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att bränsle som förbrukas i kraftvärmeproduktion eller i annan värmeproduktion för framställning av värme i en anläggning inom utsläppshandelssystemet ska befrias från koldioxidskatt (prop. 2022/23:17). • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att avfallsförbränningsskatten avskaffas (prop. 2022/23:1). • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Energimyndigheten i uppdrag att kartlägga potentialen i outnyttjad elproduktion (KN2023/02556). • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Energimyndigheten i uppdrag att utreda stärkt leveranssäkerhet inom fjärrvärme- och kraftvärmesektorn (KN2025/02403). • Regeringen beslutade i augusti 2025 att ge Energimyndigheten i uppdrag att genomföra och ta fram förslag på åtgärder för att stärka och värna fjärrvärmen och kraftvärmen i Sverige (KN2025/01566). • Regeringen beslutade i december 2025 en förordning om statligt stöd för att förbättra leveranssäkerheten i elsystemet (SFS 2025:1487). 30 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i januari 2023 att flytta fram tidpunkten för när en ansökan om omprövning för moderna miljövillkor senast ska ha getts in med ett år för samtliga prövningsgrupper där tiden för att ge in en ansökan ännu inte hade passerats. Regeringen beslutade vid tre tillfällen, i december 2023, i mars 2024 och i maj 2024, att ytterligare flytta fram tidpunkten för när en ansökan senast ska ha getts in, den sista gången till den 1 juli 2025. • Regeringen beslutade i maj 2025 en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att de länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska se över klassificering och normsättning av en vattenförekomst samtidigt som samverkan pågår inför det att verksamhetsutövarna ska ge in sina ansökningar om omprövning av vattenkraftverk och dammar. • Regeringen beslutade i maj 2025 en ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att ytterligare tyngd ges åt vattenkraftens förmågor vid miljökvalitetsnormsättningen. • Regeringen beslutade samtidigt att ge Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att, tillsammans med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, se över HARO-värdena samt utarbeta vägledning för hur intresset av en nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel ska beaktas inom ramen för vattenförvaltningsarbetet (KN2025/01118). • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ändring i vattenförvaltningsförordningen (2004:660) som innebär att en ny definition införs för när en vattenförekomst ska anses ha en väsentligt förändrad fysisk karaktär till följd av att vatten lagras för kraftproduktion samt att en metod anges för hur miljökvalitetsnormen maximal respektive god ekologisk potential ska bestämmas för vattenförekomster som har förklarats som kraftigt modifierade. • Regeringen beslutade samtidigt om en ändring i förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter som innebär att syftet med den samverkan som sker inför omprövning för moderna miljövillkor förtydligas. • Regeringen beslutade även om en ändring i förordningen (2017:872) om vattendelegationer som innebär att antalet ledamöter i vattendelegationerna utökas från elva till tolv, för att regeringen vid behov ska kunna tillsätta en ledamot med vattenkraftkompetens. • Regeringen beslutade i juni 2025 förordningen (2025:782) med instruktion för Affärsverket svenska kraftnät och förordningen (2025:784) med instruktion för Statens energimyndighet. I förordningarna anges bl.a. att myndigheterna ska bistå de länsstyrelser som är vattenmyndigheter i arbetet med klassificering och normsättning i vattenförekomster som påverkas av vattenverksamheter för produktion av vattenkraftsel. • Regeringen beslutade i januari 2026 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över hur de EU-rättsliga kraven på kvaliteten på ytvatten som utgör en del av eller påverkar vattenmiljön i ett Natura 2000-område kan genomföras på ett mer ändamålsenligt sätt än i dag (dir. 2026:7). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till ändrade bestämmelser som syftar till att säkerställa att det utrymme som art- och habitatdirektivet ger att ta särskild hänsyn till verksamheter som har ett väsentligt allmänintresse används fullt ut. Förslagen möjliggör för tillståndsmyndigheten att vid omprövning använda det utrymme till mindre stränga krav som art- och habitatdirektivet medger, vilket idag bara är möjligt vid prövning av ny verksamhet eller ändring av en verksamhet. (prop. 2025/26:202).

• Regeringen beslutade i oktober 2023 om ändring av Svenska kraftnäts instruktion, för att genomföra principen om att den som ansluter till elnätet ska stå för de kostnader anslutningen (KN2023/04092). • Regeringen beslutade i november 2022 om tilläggsdirektiv till utredningen Stärkta incitament för utbyggd vindkraft gällande verksamhetsutövarnas ersättning till kommuner vid vindkraftsutbyggnad (dir. 2022:135). 32 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringskansliet remitterade i november 2025 promemorian Intäktsdelning från vindkraftsanläggningar – Kompletterande promemoria till betänkandet Värdet av vinden (SOU 2023:18) (KN2025/02059). • Regeringen beslutade i februari 2026 att ge Energimyndigheten i uppdrag att betala ut ersättning till kommuner med vindkraftverk med 340 miljoner kronor för 2025 och 370 miljoner kronor för 2026 (KN2026/00312). • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag som innebär att närboende ska få del av intäkterna från nya vindkraftsparker, så kallad vindkraftsersättning (prop. 2025/26:239).

• Regeringen beslutade i april 2025 om förslag som innebär att lovplikt för ändring av tak och fasad slopas för en‑ och tvåbostadshus (prop. 2024/25:169). • Regeringen beslutade i december 2023 och december 2024, i Energimyndighetens regleringsbrev, att avsätta medel till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan från solcellssystem under hela livscykeln (KN2023/04144 och KN2024/02381).

• Regeringen beslutade i december 2023 om en nedjustering av de medel som Energimyndigheten får använda till lokal och regional kapacitetsutveckling för energi- och klimatomställning (KN2023/02473). • Regeringen beslutade i november 2022 om förslag som innebär att ca 1,2 miljarder kronor avsätts under åren 2023–2025 för att minska hushållens sårbarhet vid bland annat höga energipriser (prop. 2022/23:1). • Regeringen beslutade i november 2023 att ge Energimyndigheten i uppdrag att bistå övriga statliga myndigheter med informationsinsatser för minskad energianvändning i statlig verksamhet (KN2023/04281). • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ny instruktion till Energimyndigheten som innebär att myndigheten ska stödja offentliga organ, upphandlande enheter samt andra relevanta aktörer genom kompetenshöjande informationsinsatser i syfte att förbättra energieffektiviteten, där det ingår att stödja offentliga icke-samhällskritiska verksamheter (KN2025/01386). • Regeringen beslutade i juni 2025 om en ny punkt i Energimyndighetens instruktion gällande myndighetens uppdrag att bidra till kommersialisering av forskningsresultat och spridning av nya produkter, tjänster och lösningar i Sverige och internationellt på energiområdet (KN2025/01386). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag till mål om effektiv energianvändning.

• Regeringen har beslutat om fyra stöd för att stötta hushåll och företag. Dessa stöd reglerades i fyra förordningar: Förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021-september 2022, förordningen (2023:66) om elkostnadsstöd till vissa särskilt drabbade företag, förordningen (2023:108) om elstöd till konsumenter för november-december 2022 och förordningen (2023:233) om elstöd till företag. • Regeringen beslutade i december 2022 att ge Svenska kraftnät och Energimyndigheten i uppdrag att aktivera alla tillgängliga kraftanläggningar (12022/02319). • Regeringen beslutade i juni 2024 att avslå Svenska kraftnäts ansökan om nätkoncession för linje (Hansa Power Bridge) för en 320 kV ledning från Hurva till svensk territorialgräns i Östersjön (KN2023/01290). • Regeringen beslutade i maj 2025 att ge Svenska kraftnät i uppdrag att analysera förutsättningarna för att ändra den svenska elområdesindelningen (KN2025/01072). 34 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet

• Regeringen beslutade i juni 2025 om ny instruktion för Statens energimyndighet för att tydliggöra myndighetens uppgifter och roll i genomförandet av regeringens energipolitik (SFS 2025:784). • Regeringen beslutade i september 2023 om förslag som innebär att preciseringen av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ändras på så sätt att begreppet förnybar elproduktion bytts ut till fossilfri elproduktion (prop. 2023/24:1).

• Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös. Svensk konkurrenskraft ska värnas. Vår gemensamma klimat- och miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta de mest kostnadseffektiva åtgärderna, som samtidigt inte skadar näringar och landsbygd. Med utgångspunkt i Sveriges utsläpp i relation till omvärldens är det viktigt att även ha ett globalt perspektiv. Politiken måste stämmas av mot forskningen samt baseras på fakta. • Budgeten ses över i relevanta delar i syfte att fokusera medlen till de stöd som har störst påverkan på de centrala utmaningarna för att minska utsläppen av växthusgaser: industrins omställning – såväl befintliga verksamheter som banbrytande tekniker – samt laddinfrastrukturen för att möjliggöra transporternas elektrifiering. Ny kärnkraft stöttas genom särskilda kreditgarantier. Ett program för internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex utvecklas. • Nyttan hos stöden, styrmedlen och den statliga organiseringen på klimatområdet ses över. Denna genomlysning bör även omfatta en bedömning av samspel med styrmedel på EU-nivå. Ett uppdrag om att ta fram beräkningskonventioner för klimatnyttan ges till relevant myndighet, liksom att återkommande utvärdera och redovisa effektiviteten hos den förda klimatpolitiken. I uppdraget ingår även att utveckla och redovisa dataunderlag för exportens klimatnytta, med utgångspunkt i de förslag som Miljömålsberedningen har redovisat. • Regeringen har under mandatperioden beslutat om ett flertal förslag till budgetsatsningar för att stärka Sveriges klimatomställning. Senast i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1). • Regeringen beslutade i oktober 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att analysera om och i så fall vilka styrmedel som kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning I uppdraget ingår att analysera och föreslå åtgärder för att konsumenter och verksamheter fullt ut ska kompenseras för effekterna på drivmedelspriserna som införandet av EU ETS 2 medför (dir. 2024:98). • Regeringen beslutade i november 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att bidra till att stärka och utveckla det svenska internationella klimatarbetet med Parisavtalet som grund (dir. 2024:108). • Regeringen har avsatt medel för att möjliggöra internationella klimatinvesteringar i enlighet med Parisavtalets artikel sex. • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Statistiska Centralbyrån i uppdrag att vidareutveckla myndighetens mått på exportens effekter på de globala utsläppen (FI2024/02559). • Regeringen beslutade i september 2025 att ge Konjunkturinstitutet i uppdrag att utvärdera klimatpolitikens samhällsekonomiska effekt (Fi2025/01750). • Regeringen beslutade i oktober 2023 att ge Naturvårdsverket och Konjunkturinstitutet i uppdrag att bedöma effekter och effektivitet av klimatåtgärder (KN2023/04098). • Regeringen beslutade i juni 2024 att ge Ekonomistyrningsverket i uppdrag att ta fram ett ramverk förvägledning för konsekvensutredningar för att bland annat bedöma effekter och effektivitet av klimatåtgärder (Fi2024/01483).

• Regeringen har i samtliga budgetpropositioner avsatt medel för utbyggnaden av laddinfrastruktur (prop. 2022/2023:1 2023/24:1, prop. 2024/25:1 och prop. 2025/26:1). • Regeringen beslutade i augusti 2024 att ge Energimyndigheten i uppdrag att lämna förslag till hur stödgivningen för laddinfrastruktur kan effektiviseras (KN2024/01680). • Regeringen beslutade i september 2025 om förslag som innebär ökade skyldigheter för distributionsnätsföretag att lämna information för att underlätta anslutningar (prop. 2025/26:16). • Regeringen beslutade i december 2025 om förordningsändringar som innebär att det s.k. Ladda bilen-stödet breddas till fler sökande och användarområden (SFS 2025:1456). • Regeringen beslutade i mars 2026 om förslag som innebär att både hyresgäster och bostadsrättshavare ska kunna få en laddningspunkt installerad till sin bilparkeringsplats (prop. 2025/26:148). • Regeringen remitterade i september 2025 förordningsändringar för att främja utbyggnaden av laddinfrastruktur av tunga transporter.

• Regeringen beslutade i juni 2023 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att göra prövningen mer flexibel, effektiv och förutsebar (dir. 2023:78). • Regeringskansliet remitterade i oktober 2025 promemorian En ny prövningsmyndighet (KN2025/01878). • Regeringen beslutade i mars 2026 om kommittédirektiv för organisationskommitté för uppstart av den nya prövningsmyndigheten (dir. 2026:13). • Regeringen beslutade i april 2026 om förslag gällande de lagändringar som behövs för att den nya prövningsmyndigheten ska kunna ta över de uppgifter som länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer har i dag (prop. 2025/26:238). • Regeringen beslutade i maj 2024 om förslag som innebär att regelverket för miljöprövning moderniseras, effektiviseras och förenklas genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer (prop. 2023/24:152).

• Regeringen beslutade i juli 2024 om en förordning (2024:626) om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung. • Regeringen beslutade i december 2024 att ge Statens Energimyndighet i uppdrag att utforma styrmedel för infångning, transport och lagring samt användning av fossil koldioxid (s.k. CCS och CCU) (KN2024/02515). • Regeringen beslutade i december 2026 att ge Statens Energimyndighet i uppdrag att undersöka en breddning av Industriklivet för att omfatta CCS och CCU utanför industrin (KN2026/00312). • Regeringen beslutade i juni 2023 att ge Sveriges Geologiska Undersökning i uppdrag att identifiera möjliga lagringsplatser inom Sverige och att analysera förutsättningarna för drift av lagringsplatser (KN2023/03502).

• Regeringen beslutade i augusti 2025 om förslag som innebär att förbudet i miljöbalken mot att ge tillstånd till gruvdrift eller gruvanläggning som avser uranhaltigt material tas bort och att uran ska vara koncessionsmineral enligt minerallagen (prop. 2024/25:203). • Regeringskansliet beslutade i april 2024 att ge en sakkunnig person i uppdrag att analysera, föreslå och bereda förslag till ny lag om kärnteknisk verksamhet (KN 2024:B). 38 Genomfört – bokslut över Tidöavtalet • Regeringskansliet beslutade i december 2023 att ge en sakkunnig person i uppdrag att biträda Finansdepartementet med att ta fram och lämna förslag på modeller för finansiering och riskdelning för nya kärnkraftreaktorer. • Regeringen beslutade i januari 2024 att ge en särskild utredare i uppdrag att i rollen som nationell samordnare stödja regeringens arbete med att främja ny kärnkraft (dir. 2024:1). • Regeringen beslutade i december 2024 om förslag gällande forskning och innovation på energiområdet, inklusive särskild satsning på kärnkraftsforskning (prop. 2024/25:72). • Regeringen har i regleringsbreven för Energimyndigheten och Vetenskapsrådet för 2025 beslutat om fördelning av medel till kärnteknisk forskning, samt ett uppdrag att myndigheterna ska initiera en långsiktig satsning för att bygga upp verksamheter och miljöer för kärnteknisk grundforskning vid universitet och högskolor (U2025/02281). • Regeringen beslutade i februari 2026 om en lagrådsremiss Ny kärnkraft i Sverige – fler möjliga platser vid kusten med förslag som möjliggör utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden kan upprätthållas. • Regeringen beslutade om en proposition i mars 2026 om förslag till ändamålsenliga säkerhets- och strålskyddskrav för utvinning och bearbetning av kärnämnen (prop. 2025/26:168).