Granskning & kritik mot svenska myndigheter

1. K

   2020–2024 · Kriminalvården

   Överbeläggning och användning av avskildhet

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Kriminalvården har haft överbeläggning på anstalter och häkten. JO har granskat användningen av avskildhet och isolering, särskilt av unga.

   Vem som granskade

   Justitieombudsmannen (JO) och Europarådets tortyrkommitté (CPT)

   Kritiken

   JO och CPT har riktat kritik mot långvarig isolering av häktade, brister i utomhusvistelse och mänskliga kontakter, samt otillräckliga rutiner vid avskildhet.

   Följden

   Riksdagen antog 2021 ny lagstiftning om restriktioner för unga i häkte. Kriminalvården har utökat platser genom snabbetablerade paviljonger.

   Myndighetens eget svar

   Kriminalvården har uppgett att myndigheten arbetar med kapacitetsutbyggnad, minskad isolering och ökad rättssäkerhet, men att överbeläggningen kvarstår som ett strukturellt problem.

   PrimärkällaJO 2021/22 — Inspektion av häkten och användningen av restriktioner (2022-06-30)CPT — Report on the visit to Sweden (2021)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
2. SS

   2018–2023 · Skolinspektionen & Skolverket

   Tillsyn av friskolor och betygsinflation

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Skillnaden mellan skolors satta betyg och nationella prov har ökat. Tillsynen av friskolor och likvärdig betygssättning har granskats.

   Vem som granskade

   Riksrevisionen

   Kritiken

   RiR ansåg att statens insatser för likvärdig betygssättning varit otillräckliga och att nationella prov används för svagt som stöd för likvärdighet.

   Följden

   Förslag om att stärka de nationella provens roll och digitalisering av proven. Ändrad skollagsreglering under 2022–2023.

   Myndighetens eget svar

   Skolverket har uppgett att digitala nationella prov införs stegvis och att vägledning till lärare förstärkts. Skolinspektionen pekar på att antalet tillsyner ökat.

   PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2022:8 — Statens insatser för likvärdig betygssättning (2022-04-28)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
3. P

   2020–2021 · Polismyndigheten

   Polisens användning av Clearview AI bröt mot dataskyddslagen

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Anställda vid Polismyndigheten använde ansiktsigenkänningstjänsten Clearview AI utan att myndigheten fattat beslut om behandlingen och utan konsekvensbedömning.

   Vem som granskade

   Integritetsskyddsmyndigheten (IMY, tidigare Datainspektionen)

   Kritiken

   IMY konstaterade att Polismyndigheten behandlat personuppgifter i strid med brottsdatalagen, saknat rutiner och inte gjort föreskriven konsekvensbedömning.

   Följden

   Sanktionsavgift på 2,5 miljoner kronor. Polismyndigheten fick föreläggande om att informera drabbade och att införa rutiner.

   Myndighetens eget svar

   Polismyndigheten har uppgett att användningen upphört, att intern utbildning genomförts och att rutiner för prövning av nya tekniska verktyg införts.

   PrimärkällaIMY DI-2020-2719 — Tillsyn av Polismyndighetens användning av Clearview AI (2021-02-10)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
4. S

   2017–2021 · Skatteverket

   Felaktiga folkbokföringsuppgifter och samordningsnummer

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Riksrevisionen har vid flera tillfällen granskat kvaliteten i folkbokföringen och hanteringen av samordningsnummer. Fel i folkbokföringen bedöms öppna för välfärdsbrott och identitetsmissbruk.

   Vem som granskade

   Riksrevisionen

   Kritiken

   RiR fann bristande kontroll vid tilldelning av samordningsnummer, svag uppföljning av folkbokföringsuppgifter och att flera myndigheter förlitat sig på uppgifter utan säkerställd identitet.

   Följden

   Ny lag om samordningsnummer (2022), skärpta krav på identifiering vid tilldelning, folkbokföringsbrott infördes 2018 och skärptes 2023. Utökat uppdrag för Skatteverket att avregistrera felaktiga uppgifter.

   Myndighetens eget svar

   Skatteverket har uppgett att myndigheten stärkt kontrollerna, utökat samverkan med Polisen och Migrationsverket, samt att fler samordningsnummer avregistrerats sedan 2022.

   PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2021:15 — Samordningsnummer till personer som inte är folkbokförda (2021-06-15)Riksrevisionen RiR 2017:23 — Folkbokföringen — ett kvalitetsarbete i uppförsbacke

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
5. RF

   2020–2022 · Regeringen, Folkhälsomyndigheten, MSB m.fl.

   Sen och otillräcklig respons på pandemin

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Sverige gick en annan väg än flertalet europeiska länder i pandemins inledning. En parlamentariskt tillsatt kommission granskade beslut och krisberedskap.

   Vem som granskade

   Coronakommissionen (SOU-utredning ledd av Mats Melin)

   Kritiken

   Kommissionen ansåg att smittskyddet inledningsvis var otillräckligt, att skyddet av äldre kom för sent, att krisorganisationen var fragmenterad och att regeringen borde ha tagit tydligare ledning tidigare i förloppet.

   Följden

   Utökat mandat för Folkhälsomyndigheten i kriser, översyn av pandemiberedskap, ny beredskapsmyndighetsstruktur från 2022. Ingen enskild avgick direkt till följd av kommissionen.

   Myndighetens eget svar

   Regeringen och Folkhälsomyndigheten har accepterat huvuddragen i kritiken. Folkhälsomyndigheten pekar samtidigt på att strategin utvärderats internationellt och att jämförelsen med andra länder är komplex.

   PrimärkällaSOU 2022:10 — Coronakommissionens slutbetänkande (2022-02-25)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
6. KR

   2020–2022 · Kommuner & regioner (särskilt boenden)

   Brister i den medicinska vården av äldre under pandemin

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   IVO granskade den medicinska vården av äldre med covid-19 i särskilt boende. En majoritet av granskade patienter fick inte en individuell läkarbedömning.

   Vem som granskade

   Inspektionen för vård och omsorg (IVO)

   Kritiken

   IVO fann att en majoritet av de granskade patienterna inte fått individuell läkarbedömning, att dokumentationen brustit och att brytpunktssamtal ofta saknats eller genomförts utan patient/närstående.

   Följden

   Nya krav på läkarbedömning och dokumentation i regioner och kommuner. Del av bakgrunden till senare beslut om utökad läkarnärvaro på äldreboenden.

   Myndighetens eget svar

   SKR och berörda kommuner har uppgett att rutiner för läkarbedömning och brytpunktssamtal förstärkts, och att bemanning inom sjukvården på äldreboenden setts över.

   PrimärkällaIVO 2020 — Nationell tillsyn av medicinsk vård och behandling vid särskilda boenden (2020-11-24)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
7. S

   2014–2023 · Sida

   Resultatuppföljning i det svenska biståndet

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Sidas förmåga att mäta och redovisa resultat av biståndsinsatser har granskats vid flera tillfällen.

   Vem som granskade

   Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) och Riksrevisionen

   Kritiken

   Återkommande kritik gäller att resultatredovisning fokuserar på aktiviteter och prestationer snarare än effekter, och att lärande mellan insatser är svagt.

   Följden

   Uppdaterade instruktioner om resultatredovisning, ny strategi- och styrmodell, och successiv utbyggnad av utvärderingsfunktionen.

   Myndighetens eget svar

   Sida framhåller att effekter av utvecklingssamarbete är svåra att attribuera, att myndigheten arbetat med förbättrad resultatredovisning och att EBA:s rapporter används i det systematiska lärandet.

   PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2014:9 — Bistånd genom internationella organisationer (2014-06-17)EBA — flera rapporter om resultat och lärande

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
8. K

   2018–2020 · Kronofogdemyndigheten

   Brister i Kronofogdens verkställighetsarbete

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Riksrevisionen granskade Kronofogdens arbete med att driva in statliga fordringar och verkställa utsökningsmål.

   Vem som granskade

   Riksrevisionen

   Kritiken

   RiR fann att uppföljningen av effektivitet och likformighet i verkställigheten var otillräcklig och att digitaliseringen släpat efter, med risk för att gäldenärer behandlas olika över landet.

   Följden

   Regeringen skärpte kraven i regleringsbrev, Kronofogden ökade digitaliseringstakten och införde ny styrmodell för uppföljning.

   Myndighetens eget svar

   Kronofogden har uppgett att de tagit till sig kritiken, förstärkt uppföljningen och att digitala verktyg för verkställighet införts stegvis.

   PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2020:26 — Kronofogdens arbete med utsökning (2020-11-24)

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
9. A

   2019–2023 · Arbetsförmedlingen

   Reformen av Arbetsförmedlingen — bristande styrning och uppföljning

   Avgjort/fastställt

   Vad som hände

   Efter budgetkompromissen 2019 och januariavtalet inleddes en genomgripande reformering av arbetsmarknadspolitiken där privata leverantörer skulle ta över matchning.

   Vem som granskade

   Riksrevisionen och Statskontoret

   Kritiken

   Riksrevisionen och Statskontoret pekade på bristande uppföljning av leverantörer, otillräckliga underlag för att bedöma tjänstens effekt och otydlig ansvarsfördelning. Kontorsnedläggningar bedömdes ha försämrat tillgängligheten på flera orter.

   Följden

   Reformtempot bromsades, delar av kontorsnätet återupprättades, upphandlingen av matchningstjänsten justerades och styrningen förtydligades i regleringsbrev.

   Myndighetens eget svar

   Arbetsförmedlingen har uppgett att den tagit till sig kritiken, förstärkt uppföljningen av leverantörer och breddat tillgängligheten via samverkan med Statens servicecenter.

   PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2022:6 — Rusta och matcha (2022-04-05)Statskontoret 2020:8 — Analys av Arbetsförmedlingens interna styrning och utveckling

   Uppdaterad 2025-01-15

   Delbar länk →
10. FS

    2019–2020 · Finansinspektionen (tillsyn) & Swedbank

    Swedbank penningtvätt och tillsynen av storbanken

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Uppgifter framkom om omfattande misstänkt penningtvätt via Swedbanks baltiska verksamhet.

    Vem som granskade

    Finansinspektionen (i samarbete med baltiska tillsynsmyndigheter)

    Kritiken

    FI riktade allvarlig kritik: bristande styrning och kontroll, otillräckliga rutiner mot penningtvätt och bristfällig information till tillsynsmyndigheten.

    Följden

    Sanktionsavgift på 4 miljarder kronor och en varning. Ledningsbyten. Interngranskningar från Clifford Chance.

    Myndighetens eget svar

    Swedbank har uppgett att banken byggt om anti-penningtvättsfunktionen, bytt ledning och förstärkt rapporteringen. Finansinspektionen har följt upp åtgärderna.

    PrimärkällaFinansinspektionen FI Dnr 18-21044 — Beslut om ingripande mot Swedbank AB (2020-03-19)

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
11. RS

    2016–2020 · Region Stockholm & Karolinska Universitetssjukhuset

    Repressalier mot visselblåsare inom hälso- och sjukvården

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Flera anställda som slog larm internt om patientsäkerhet och forskningsetik (bl.a. i efterspelet till Macchiarini-ärendet) uppgav att de utsatts för repressalier. JO granskade hanteringen.

    Vem som granskade

    Justitieombudsmannen (JO)

    Kritiken

    JO kritiserade hanteringen av interna anmälningar och pekade på att skyddet för anställda som slår larm brustit. Kritiken bidrog till att skärpa den svenska visselblåsarlagstiftningen.

    Följden

    Ny visselblåsarlag (2021:890) trädde i kraft december 2021 med starkare skydd och krav på interna rapporteringskanaler i alla större arbetsgivare. Region Stockholm införde ny rutin för interna larm.

    Myndighetens eget svar

    Region Stockholm och Karolinska Universitetssjukhuset har uppgett att nya rutiner införts för hantering av interna larm och att organisationen nu följer visselblåsarlagen 2021:890.

    PrimärkällaJO 2019/20 — Beslut om hantering av anmälningar från anställda vid Karolinska Universitetssjukhuset (2019-06-27)Lag (2021:890) om skydd för personer som rapporterar om missförhållanden

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
12. F

    2018–2023 · Försäkringskassan

    Rättssäkerhet i sjukförsäkringen

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Efter en period av kraftigt ökade avslag på sjukpenning granskades handläggning och tillämpning av arbetsförmågebegreppet.

    Vem som granskade

    Riksrevisionen och Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)

    Kritiken

    RiR fann att fler avslag inte kunde förklaras med förändringar i de sökandes hälsa, och att bedömningsstödet varit otydligt. ISF pekade på skillnader i tillämpning över landet.

    Följden

    Regeringen justerade regleringsbrevet, sjukförsäkringen sågs över i flera propositioner 2021–2022 med ökad flexibilitet efter dag 180 och 365.

    Myndighetens eget svar

    Försäkringskassan har uppgett att myndigheten arbetat med enhetligare bedömningar, förbättrat stöd till handläggare och att förändringarna följs upp i årsredovisningen.

    PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2018:9 — Nekad sjuk- och aktivitetsersättning (2018-05-22)

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
13. P

    2015–2018 · Polismyndigheten

    Polisens omorganisation — bristande styrning och lokal förankring

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Sammanslagningen av 21 länspolismyndigheter till en Polismyndighet 2015 följdes av kraftig kritik av intern styrning, uppföljning och lokal närvaro.

    Vem som granskade

    Statskontoret och Riksrevisionen

    Kritiken

    Statskontoret pekade på att reformens mål om lokal närvaro och effektivare verksamhet inte uppnåtts, att styrningen var otydlig och att personalens förtroende sjunkit. RiR kritiserade brister i den forensiska verksamheten.

    Följden

    Utökade resurser till Polisen från 2019, förstärkt lokal närvaro (områdespoliser), ny ekonomistyrning och successivt uppbyggd forensisk kapacitet.

    Myndighetens eget svar

    Polismyndigheten har uppgett att myndigheten arbetat med de påpekade bristerna genom ny styrmodell, förstärkt lokalpolisområde och utbyggd forensisk verksamhet, samtidigt som personalbrist och rekrytering kvarstår som utmaningar.

    PrimärkällaStatskontoret 2018:18 — Ombildningen till en sammanhållen polismyndighet — slutrapport (2018-10-01)Riksrevisionen RiR 2018:34 — Polisens forensiska organisation

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
14. M

    2017–2023 · Migrationsverket

    Handläggningstider och rättssäkerhet i asylprövningen

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Efter 2015 växte köerna kraftigt. Handläggningstider, medicinska åldersbedömningar och likformighet i besluten granskades.

    Vem som granskade

    Riksrevisionen och Justitieombudsmannen (JO)

    Kritiken

    Kritiken gällde långa handläggningstider, brister i motiveringar och i likformighet. JO har vid flera tillfällen kritiserat myndigheten för oacceptabelt långa väntetider.

    Följden

    Ökade resurser i vissa perioder, digitalisering av handläggning, ändrad organisation för åldersbedömningar.

    Myndighetens eget svar

    Migrationsverket har uppgett att handläggningen effektiviserats, att åldersbedömningsprocessen ändrats och att arbetet med enhetliga beslut prioriteras.

    PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2017:23 — Migrationsverkets handläggning av asylärenden (2017-10-31)JO — flera beslut om handläggningstider

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
15. P

    2012–2019 · Pensionsmyndigheten

    Allra och fondtorget — brister i tillsyn av premiepensionssystemet

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Fondbolaget Allra tog ut höga avgifter på Pensionsmyndighetens fondtorg. En rättsprocess om trolöshet mot huvudman inleddes mot bolagets ledning.

    Vem som granskade

    Riksrevisionen, offentlig utredning om fondtorget, rättsväsendet

    Kritiken

    Utredningen visade bristande tillsyn och urval på fondtorget. Domstolen konstaterade brott i vissa fall, men rättsläget kring huvudåtalen har varierat mellan instanser.

    Följden

    Fondtorget byggdes om (fondavtal via upphandling), Fondtorgsnämnden inrättades 2022 och antalet fonder minskade kraftigt.

    Myndighetens eget svar

    Pensionsmyndigheten välkomnade det nya upphandlade fondtorget och pekar på att strukturen som möjliggjorde problemen nu är avvecklad.

    PrimärkällaSOU 2019:44 — Ett bättre premiepensionssystem (2019-11-01)Svea hovrätt B 3660-20 (Allra-domen)

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
16. MK

    2015–2016 · Migrationsverket & kommuner

    Gifta barn placerades hos vuxna makar i asylmottagandet

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Under mottagandet 2015 registrerades ett stort antal barn (under 18) som gifta med vuxna makar. I flera fall placerades barnen hos maken utan individuell prövning. Migrationsverkets rutin då byggde på att äktenskap ingångna utomlands som huvudregel erkändes.

    Vem som granskade

    Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Justitieombudsmannen (JO), samt lagstiftaren

    Kritiken

    Kritiken gällde att den då gällande rutinen inte tillräckligt beaktade barnets bästa och Barnkonventionen: placering hos vuxen make prövades inte alltid individuellt, och skyddet mot fortsatt utnyttjande blev bristfälligt.

    Följden

    Migrationsverket och SKR gav ny vägledning från 2016: barn ska som huvudregel placeras separat från vuxen make. Lagen ändrades 2018 så att utländska barnäktenskap som huvudregel inte längre erkänns i Sverige, och 2020 infördes ett särskilt barnäktenskapsbrott.

    Myndighetens eget svar

    Migrationsverket har uppgett att rutinerna gjordes om under 2016 och att myndigheten sedan dess följer den skärpta lagstiftningen. Kommunerna hänvisar till Socialstyrelsens och SKR:s uppdaterade vägledningar.

    PrimärkällaJO — beslut 2016/17 om Migrationsverkets rutiner för gifta barn (2016-11-29)SOU 2017:96 — Utvidgat hinder mot erkännande av utländska barnäktenskapProp. 2017/18:288 — Förbud mot erkännande av utländska barnäktenskapProp. 2020/21:149 — Ett särskilt straffansvar för barnäktenskapsbrott (skärpning 2020)

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
17. T

    2015–2017 · Transportstyrelsen

    IT-outsourcing gav utländska tekniker åtkomst till hemliga register

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Transportstyrelsen outsourcade drift av bland annat körkorts- och fordonsregister till IBM utan att fullfölja säkerhetsprövning enligt säkerhetsskyddslagen. Utländska tekniker fick åtkomst till skyddade identiteter och uppgifter om militära fordon.

    Vem som granskade

    Konstitutionsutskottet (KU) och Riksrevisionen

    Kritiken

    KU riktade allvarlig kritik mot flera statsråd för brister i informationshantering och för att riksdagen inte informerats i tid. Generaldirektören dömdes för vårdslöshet med hemlig uppgift.

    Följden

    GD Maria Ågren fick strafföreläggande (dagsböter). Infrastrukturminister Anna Johansson och inrikesminister Anders Ygeman avgick 2017. Skärpt säkerhetsskyddslag trädde i kraft 2019.

    Myndighetens eget svar

    Transportstyrelsen har accepterat kritiken, tillsatt intern granskning och infört nya rutiner för säkerhetsskyddsavtal. Myndigheten uppger att avvikelserna åtgärdats och att ledningen bytts ut.

    PrimärkällaKU 2017/18:KU20 — granskningsbetänkande (2018-04-12)Riksrevisionen RiR 2019:1 — Säkerhetsskyddet i statliga bolag och myndigheter

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
18. FM

    2015–2023 · Flera myndigheter (bl.a. Försäkringskassan, Polisen, Statens servicecenter)

    Återkommande fördyrningar i offentliga IT-projekt

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Riksrevisionen har återkommande granskat statliga IT-projekt som fördyrats eller lagts ned. Statens servicecenters lönesystem är ett av flera exempel.

    Vem som granskade

    Riksrevisionen och Ekonomistyrningsverket (ESV)

    Kritiken

    RiR pekade på att många myndigheter saknar överblick över sina it-system, att förvaltningskostnaderna växer och att risken för fördyrningar är hög när stora system ska bytas ut.

    Följden

    Regeringen har flera gånger stärkt ESV:s och Digg:s roll i uppföljning av it-investeringar. Statens servicecenter avvecklade den centrala löneadministrationen.

    Myndighetens eget svar

    Berörda myndigheter har uppgett att styrningen av it-portföljen förstärkts, att fler projekt löper i mindre steg och att samverkan via Digg utökats.

    PrimärkällaRiksrevisionen RiR 2019:28 — Föråldrade it-system i staten (2019-12-05)

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
19. RV

    2009–2015 · Regeringen (Näringsdepartementet) & Vattenfall

    Vattenfalls köp av Nuon — bristande beredning inom regeringen

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Vattenfall köpte det nederländska energibolaget Nuon 2009 för ca 97 miljarder kronor. Affären ledde till mycket stora nedskrivningar och blev föremål för KU-granskning.

    Vem som granskade

    Konstitutionsutskottet (KU) och Riksrevisionen

    Kritiken

    KU riktade kritik mot regeringens beredning inför affären: dokumentation, kompetens i värderingen och den formella beslutshanteringen kritiserades. Riksrevisionen pekade på brister i ägarstyrningen.

    Följden

    Skärpta krav på ägarstyrning av statliga bolag, tydligare dokumentationskrav i regeringsbeslut, och en översyn av regelverket för större affärer i statliga bolag.

    Myndighetens eget svar

    Regeringskansliet har uppgett att beredningsrutinerna för ägarstyrningsbeslut i statliga bolag stärkts och att dokumentation numera hanteras enligt särskild ordning.

    PrimärkällaKU 2013/14:KU20 — Granskningsbetänkande om regeringens hantering av Vattenfalls Nuon-affär (2014-05-15)Riksrevisionen RiR 2015:6 — Vattenfall och Nuon — statens ägarstyrning

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →
20. KI

    2010–2018 · Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset

    Forskningsfusk och patientskador vid luftstrupsoperationer

    Avgjort/fastställt

    Vad som hände

    Kirurgen Paolo Macchiarini opererade in syntetiska luftstrupar på patienter. Flera patienter avled. Efterföljande utredningar visade oredlighet i forskningen och brister i etikprövning och rekrytering.

    Vem som granskade

    Extern utredning ledd av Sten Heckscher (KI), Centrala etikprövningsnämnden, senare Nämnden för prövning av oredlighet i forskning (NPOF)

    Kritiken

    Heckscher-rapporten slog fast att KI brustit i rekrytering, tillsyn och hantering av visselblåsare. Macchiarini fälldes 2022 av tingsrätten och 2023 av hovrätten för vållande till kroppsskada.

    Följden

    KI:s rektor Anders Hamsten avgick 2016. Flera personer i ledningen lämnade. Sverige fick en ny myndighet (NPOF) och en ny lag om forskningsoredlighet 2020. Hovrätten dömde Macchiarini till 2,5 års fängelse 2023.

    Myndighetens eget svar

    Karolinska Institutet har offentligt bett drabbade patienter och deras anhöriga om ursäkt, publicerat handlingsplan och infört nya rutiner för rekrytering, klinisk forskning och visselblåsning.

    PrimärkällaHeckscher-rapporten — Karolinska Institutets hantering av Macchiarini-ärendet (2016-09-05)Lag (2019:504) om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning

    Uppdaterad 2025-01-15

    Delbar länk →

Uppdaterad löpande. Saknar du ett fall? Det ska ha en primärkälla från listan ovan och en dokumenterad replik från den granskade instansen.