Sverigefakta.com

Lokal granskning · Sök din kommun

Så ser det ut i din kommun

Sök bland Sveriges 290 kommuner och se en uppskattning av flyktinggruppens offentligfinansiella nettokostnad — beräknad genom att skala Ruists nationella livstidsgenomsnitt (74 000 kr/år) på kommunens egen mottagandestatistik från Migrationsverket via Kolada.

Gävleborgs län

Gävle

Folkmängd: 103 838 (31 dec 2024)

Utrikes födda (20-64 år)

22,8 %

Rike: 26,7 % · -3,9 pp

Mottagna flyktingar (2020-2024)

545

5,2 per 1 000 inv · rike: 7,0

Uppskattad årlig nettokostnad

−40 330 000 kr

Spann: −51 230 000 kr till −28 885 000 kr

Per kommuninvånare / år

−388 kr

Över 20 år: −806 600 000 kr

Jämförelse med riksgenomsnittet · andel utrikes födda (20-64 år)

Gävle22,8 %
Riksgenomsnitt26,7 %

Andel med utländsk bakgrund i Gävle

Visar hur andelen växer om vi byter till tysk/dansk/nederländsk definition. Bredare definition inkluderar fler i andra generationen.

22,8%

Sverige: Själv född utomlands ELLER båda föräldrar utrikes födda.

Multiplikatorerna är pedagogiska approximationer för att illustrera vad en bredare definition skulle innebära — inte en omräkning av KI:s eller Ruists belopp. Definitioner påverkar hur statistik tolkas. En snävare definition kan dölja långsiktiga effekter av migration.

Läs mer → Definitioner av utländsk bakgrund

Beräkning

Varför bara flyktinggruppen? KI 2025 (Specialstudie 117) visar att övriga utrikes födda (arbete, studier) totalt bidrar positivt till de offentliga finanserna. Den kommunspecifika kostnaden uppstår därför nästan uteslutande från flyktingmottagandet — och det är det vi skalar Ruists 74 000 kr/år mot.

545 mottagna personer i flyktinggruppen 2020-2024 × 74 000 kr/år (Ruist 2018, livstidssnitt) = −40 330 000 kr per år. Med Ruists spann ger låg integrationspotential −51 230 000 kr/år, hög integrationspotential −28 885 000 kr/år.

Det här ingår INTE i siffran

Osäkerhet & avgränsning

Siffran nedan är en uppskattning baserad på Ruists nationella livstidssnitt skalat på kommunens egen mottagandestatistik. Fyra viktiga kostnadsposter ligger utanför modellen:

  • Kriminalitet & rättsväsende

    Kostnader för polis, åklagare, domstolar och kriminalvård är inte med. Brå:s lägesbilder pekar på överrepresentation i vissa brottstyper, men dessa kronor läggs inte ovanpå Ruists 74 000 kr/år.

  • Dynamiska effekter

    Förändrad sysselsättningsgrad, integrationstakt, andra-generationseffekter och trängsel på arbetsmarknaden ingår inte. Ruists spann (53k–94k) fångar bara en del av osäkerheten.

  • Kommunal obalans

    Statens schablonersättning täcker inte hela den faktiska kostnaden för försörjningsstöd, skola, SFI och socialtjänst. Utjämningssystemet jämnar ut delar — men inte allt.

  • Trängsel- och kapitalkostnader

    Bostadsbyggande, skolutbyggnad, vårdcentraler och annan infrastruktur per ny invånare räknas inte in. Det är en löpande driftssiffra, inte en investeringskalkyl.

Läs mer: Metod · Källor · Kommunal verklighet

Källor till varje siffra

KIRuistSCBKolada

Lokala mätvärden kommer från SCB/Kolada. Det enda nationella antagandet som skalas är Ruists 74 000 kr/år. KI motiverar varför vi avgränsar beräkningen till flyktinggruppen.

Folkmängd (nämnaren för per capita)
SCBlokalt underlag
Direkt mätning per kommun, 31 dec 2024.
Andel utrikes födda 20-64 år
SCBlokalt underlag
Direkt mätning per kommun.
Mottagna flyktingar 2020-2024
Koladalokalt underlag
Migrationsverket via Kolada — mottagna i kommunen.
74 000 kr/år per person (central)
Ruistnationell parameter
Ruist 2018 — nationellt livstidssnitt. Skalas oförändrat.
Spann 53 000 – 94 000 kr/år
Ruistnationell parameter
Ruist 2018 — låg/hög integrationsscenario.
Avgränsning till flyktinggruppen
KInationell parameter
KI Specialstudie 117 (2025): övriga utrikes födda bidrar positivt — netto-kostnaden uppstår i flyktinggruppen.
Fler oberoende källor som stödjer huvudsiffran (5)

Alla källor · Metod

Kända lokala utmaningar

  • Andersberg och Sätra är klassade som utsatta områden av polisen.
  • Försörjningsstöd över riksgenomsnittet enligt Kolada.

Punkterna är kurerade utdrag ur offentligt publicerat material från Brå, polisen, Skolverket, SCB, Kolada och Riksrevisionen. De är inte uttömmande och avser strukturella utmaningar — inte enskilda händelser.

Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas

  • Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
  • Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
  • Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
  • Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
  • Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.

Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.

Bakgrund: Kommunal verklighet · Metod · Källor