Hoppa till innehåll
SVERIGEFAKTA.com

Senast uppdaterad: Se ändringslogg

2022·Delvis belagt

Koranbränningarna — förstärkning från Ryssland, men inte rysk regi

FOI dokumenterade omfattande förstärkning av bränningarna i ryska och turkiska statskanaler 2023. Att Paludan eller Momika själva agerade på rysk uppdrag är inte belagt.

Påståendet

"Koranbränningarna i Sverige orkestrerades av Ryssland för att skada Sveriges Nato-ansökan."

Vad som är belagt

  • FOI:s analys av informationspåverkan efter koranbränningarna 2023 visar att ryska statskontrollerade kanaler (RT, Sputnik) och turkiska regeringsnära medier kraftigt förstärkte händelserna — särskilt de som filmades utanför turkiska ambassaden.

  • Sveriges Nato-ansökan (2022–2024) försenades reellt av Turkiets och Ungerns tvekan. Erdogan kopplade upprepade gånger sitt godkännande direkt till koranbränningarna.

  • Salwan Momika, som stod för flera bränningar 2023, sköts ihjäl i sin bostad i Södertälje januari 2025. Förundersökning pågår.

Vad som inte är belagt

  • Att Rasmus Paludan eller Salwan Momika agerade på uppdrag av rysk underrättelsetjänst.

    Säpo har uttalat sig om att förstärkning skedde men inte kopplat gärningspersonerna som agenter för främmande makt. Att andra utnyttjar en händelse i påverkanskampanjer bevisar inte att händelsen var beställd.

  • Att Turkiets och Ungerns fördröjning av Nato-ansökan berodde i huvudsak på rysk påverkan.

    Både Erdogan och Orbán hade inrikespolitiska motiv (kurdfrågan respektive EU-relationen) som räcker för att förklara fördröjningen. Ryska påverkanskampanjer förstärkte men skapade inte konflikten.

Den ärliga slutsatsen

Ryska och turkiska statsnära medier förstärkte kraftigt — det är dokumenterat. Att bränningarna var en rysk operation från början är inte belagt. Skillnaden mellan att exploatera en händelse och att beställa den är avgörande i påverkansanalys.

Vad detta lär oss

"Rysk påverkan" är ett återkommande förklaringsraster som ibland stämmer och ibland inte. FOI:s analyser skiljer på originatörer och förstärkare — den distinktionen borde vara standard i medierapporteringen om påverkanskampanjer.

Källor

Uttryckligen exkluderade som källa: Flashback, Nordfront och anonyma bloggar.

Uppdaterad 2026-07-11

Tillbaka till översikten

Källor för denna sida

Underlaget hämtas från officiella primärkällor.

Dela sidan:XFacebookReddit
Citera den här sidan

Innehåll och egna beräkningar är CC BY 4.0. Citera gärna även primärkällan.

APA 7
Sverigefakta.com. (2026). Sverigefakta. Hämtad 2026-08-21 från https://sverigefakta.com/granskning/koranbranningar-rysk-paverkan
Harvard
Sverigefakta.com (2026) Sverigefakta. Tillgänglig via: https://sverigefakta.com/granskning/koranbranningar-rysk-paverkan (Hämtad: 2026-08-21).
Enkel webbcitering
Sverigefakta.com, ”Sverigefakta”, https://sverigefakta.com/granskning/koranbranningar-rysk-paverkan (hämtad 2026-08-21).
BibTeX
@misc{sverigefakta_2026_granskning_koranbranningarryskpaverkan,
  author       = {Sverigefakta.com},
  title        = {Sverigefakta},
  year         = {2026},
  howpublished = {\url{https://sverigefakta.com/granskning/koranbranningar-rysk-paverkan}},
  note         = {Dataset v2026.2, hämtad 2026-08-21}
}
Permanent länk
https://sverigefakta.com/granskning/koranbranningar-rysk-paverkan
Fler citeringsformat och regler