Lokal granskning · Sök din kommun
Så ser det ut i din kommun
Sök bland Sveriges 290 kommuner och se en uppskattning av flyktinggruppens offentligfinansiella nettokostnad — beräknad genom att skala Ruists nationella livstidsgenomsnitt (74 000 kr/år) på kommunens egen mottagandestatistik från Migrationsverket via Kolada.
Östergötlands län
Vadstena
Folkmängd: 7 490 (31 dec 2024)
sverigefakta.com/kommun?kommun=0584 · Vadstena, Östergötlands län · Genererad 2026-06-22
Utrikes födda (20-64 år)
12,5 %
Rike: 26,7 % · -14,2 pp
Mottagna flyktingar (2020-2024)
55
7,3 per 1 000 inv · rike: 7,0
Uppskattad årlig nettokostnad
−4 070 000 kr
Spann: −5 170 000 kr till −2 915 000 kr
Per kommuninvånare / år
−543 kr
Över 20 år: −81 400 000 kr
Jämförelse med riksgenomsnittet · andel utrikes födda (20-64 år)
Andel med utländsk bakgrund i Vadstena
Visar hur andelen växer om vi byter till tysk/dansk/nederländsk definition. Bredare definition inkluderar fler i andra generationen.
12,5%
Sverige: Själv född utomlands ELLER båda föräldrar utrikes födda.
Multiplikatorerna är pedagogiska approximationer för att illustrera vad en bredare definition skulle innebära — inte en omräkning av KI:s eller Ruists belopp. Definitioner påverkar hur statistik tolkas. En snävare definition kan dölja långsiktiga effekter av migration.
Läs mer → Definitioner av utländsk bakgrund
Beräkning
Varför bara flyktinggruppen? KI 2025 (Specialstudie 117) visar att övriga utrikes födda (arbete, studier) totalt bidrar positivt till de offentliga finanserna. Den kommunspecifika kostnaden uppstår därför nästan uteslutande från flyktingmottagandet — och det är det vi skalar Ruists 74 000 kr/år mot.
55 mottagna personer i flyktinggruppen 2020-2024 × 74 000 kr/år (Ruist 2018, livstidssnitt) = −4 070 000 kr per år. Med Ruists spann ger låg integrationspotential −5 170 000 kr/år, hög integrationspotential −2 915 000 kr/år.
Det här ingår INTE i siffran
Osäkerhet & avgränsningSiffran nedan är en uppskattning baserad på Ruists nationella livstidssnitt skalat på kommunens egen mottagandestatistik. Fyra viktiga kostnadsposter ligger utanför modellen:
Kriminalitet & rättsväsende
Kostnader för polis, åklagare, domstolar och kriminalvård är inte med. Brå:s lägesbilder pekar på överrepresentation i vissa brottstyper, men dessa kronor läggs inte ovanpå Ruists 74 000 kr/år.
Dynamiska effekter
Förändrad sysselsättningsgrad, integrationstakt, andra-generationseffekter och trängsel på arbetsmarknaden ingår inte. Ruists spann (53k–94k) fångar bara en del av osäkerheten.
Kommunal obalans
Statens schablonersättning täcker inte hela den faktiska kostnaden för försörjningsstöd, skola, SFI och socialtjänst. Utjämningssystemet jämnar ut delar — men inte allt.
Trängsel- och kapitalkostnader
Bostadsbyggande, skolutbyggnad, vårdcentraler och annan infrastruktur per ny invånare räknas inte in. Det är en löpande driftssiffra, inte en investeringskalkyl.
Läs mer: Metod · Källor · Kommunal verklighet
Källor till varje siffra
Lokala mätvärden kommer från SCB/Kolada. Det enda nationella antagandet som skalas är Ruists 74 000 kr/år. KI motiverar varför vi avgränsar beräkningen till flyktinggruppen.
- Folkmängd (nämnaren för per capita)
- SCBlokalt underlag
- Direkt mätning per kommun, 31 dec 2024.
- Andel utrikes födda 20-64 år
- SCBlokalt underlag
- Direkt mätning per kommun.
- Mottagna flyktingar 2020-2024
- Koladalokalt underlag
- Migrationsverket via Kolada — mottagna i kommunen.
- 74 000 kr/år per person (central)
- Ruistnationell parameter
- Ruist 2018 — nationellt livstidssnitt. Skalas oförändrat.
- Spann 53 000 – 94 000 kr/år
- Ruistnationell parameter
- Ruist 2018 — låg/hög integrationsscenario.
- Avgränsning till flyktinggruppen
- KInationell parameter
- KI Specialstudie 117 (2025): övriga utrikes födda bidrar positivt — netto-kostnaden uppstår i flyktinggruppen.
Fler oberoende källor som stödjer huvudsiffran (5)
- Finanspolitiska rådet — Svensk finanspolitik — Finanspolitiska rådets årsrapport ↗Oberoende granskning av regeringens finanspolitik. Kommenterar löpande migrationens roll i de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet.
- Ekonomistyrningsverket (ESV) — Prognos för statens budget ↗Offentligfinansiella prognoser; visar storleksordningar för migrations- och integrationsutgifterna i statsbudgeten.
- Riksrevisionen — RiR 2021:29 — Effektiviteten i etableringsprogrammet ↗Granskning av etableringsinsatserna. Stödjer Ruists slutsats om låg sysselsättning efter etableringsperiodens slut.
- Joakim Ruist / Regeringskansliet — SOU 2017:12 — Att ta emot människor på flykt (bilaga till Långtidsutredningen) ↗Ruists tidigare arbete för regeringen. Visar att 74 000 kr/år-resultatet inte är en isolerad siffra från 2018.
- OECD — International Migration Outlook ↗Internationellt etablerad metod. Visar att flyktinggruppens nettobidrag är negativt i nästan alla OECD-länder.
Kända lokala utmaningar
För Vadstena saknas en kurerad lokalrapport på denna webbplats. Använd jämförelsen ovan, kommunens egen årsredovisning och Kolada för fördjupning. Brå publicerar lokal brottsstatistik per kommun på bra.se.
Vad kan göras?
Sex åtgärder direkt kopplade till det Vadstena ser
Kommunal obalans, integrationsgap och otillräcklig schablonersättning är återkommande problem i mottagandetunga kommuner. På åtgärdssidan finns sex konkreta reformer med stöd i Ruist, KI, Riksrevisionen och OECD.
Hur siffrorna ska – och inte ska – tolkas
- Analyserna är statiska tvärsnitts- eller livscykelberäkningar baserade på registerdata.
- Indirekta och dynamiska effekter (löner, sysselsättning för inrikes födda, tillväxt, innovation, brottslighet, bostadsmarknad m.m.) ingår inte.
- Framtida utfall är osäkra och bygger på antaganden om sysselsättning, inkomster och välfärdskonsumtion.
- Nettobidraget förbättrades markant från 2017 och framåt – lägre flyktinginflöde, bättre etablering och fortsatt arbetskraftsinvandring.
- Flyktingars bidrag är kraftigt negativt de första 10–15 åren, blir positivt efter ca 15–30 år, och negativt igen efter ca 40 år p.g.a. pension.
Detta är inte en fullständig samhällsekonomisk analys – endast en uppskattning av direkta offentliga inkomster och utgifter.
Bakgrund: Kommunal verklighet · Metod · Källor