Demografisk försörjningskvot — historik och framskrivning
1960–2070 · kvot (0–19 år + 65+ ÷ 20–64 år) · Sverige
Försörjningskvot = (0–19 år + 65+) ÷ 20–64 år; stiger när färre i arbetsför ålder ska försörja fler. Värden till och med 2024 är utfall, därefter SCB:s huvudalternativ i framskrivningen.
Demografisk försörjningskvot — historik och framskrivning: Försörjningskvot moves from 0.74 (1980) to 0.89 (2070) — up 0.15 kvot. Full values are available in the data table below (1960–2070, Sverige).
| År | Försörjningskvot |
|---|---|
| 1980 | 0.74 |
| 1990 | 0.73 |
| 2000 | 0.71 |
| 2010 | 0.73 |
| 2020 | 0.76 |
| 2024 | 0.77 |
| 2030 | 0.79 |
| 2040 | 0.84 |
| 2050 | 0.85 |
| 2060 | 0.87 |
| 2070 | 0.89 |
Series break 2024: Sista utfallsåret — värden därefter är SCB:s framskrivning (huvudalternativet). (SCB, Sveriges framtida befolkning 2025–2070)
Method: Försörjningskvoten beräknas som antalet personer 0–19 år plus 65 år och äldre dividerat med antalet personer 20–64 år. Historiken bygger på SCB:s befolkningsstatistik; värden efter 2024 är SCB:s huvudalternativ i befolkningsframskrivningen och beror på antaganden om fruktsamhet, dödlighet och migration.
Source: SCB — Statistikdatabasen, BE0101 Demografisk försörjningskvot (FkvotHVD), år 2000–2025 (accessed 2026-07-31) · SCB — Sveriges framtida befolkning 2025–2070 (Demografiska rapporter 2025:2), huvudalternativet (accessed 2026-07-31)
Pensionssystemet — kort förklarat
Det svenska systemet har två huvuddelar: inkomstpension (baserad på livsinkomst, avgiftsfinansierad) och garantipension (skattefinansierat grundskydd för dem med låg eller ingen inkomstpension).
För full garantipension krävs 40 års försäkringstid i Sverige från 16 års ålder fram till pension. Färre år ger proportionellt lägre belopp. Det betyder att personer med kort vistelsetid får behovsprövat äldreförsörjningsstöd snarare än full garantipension — se Per uppehållstillstånd.
Vad försörjningskvoten gör med ekonomin
Båda skuldmåtten är låga. Problemet ligger inte i skuldsidan utan i demografin: andelen äldre växer snabbare än arbetskraften.
När kvoten ökar måste samma arbetskraft finansiera fler i vård, skola och pension. Det kan mötas på fyra sätt: högre arbetade timmar (sysselsättning, arbetad tid), högre produktivitet, högre skatteuttag eller lägre offentliga åtaganden. Inget av dessa är gratis — och de är politiska val, inte automatiska följder av demografin.
What the data does NOT say
- — Framskrivningar är osäkra. SCB anger flera alternativ; siffrorna i grafen är huvudalternativet i årgången Sveriges framtida befolkning 2025–2070. SCB publicerade 2026-04-16 en nyare årgång (2026–2070) som ännu inte är inarbetad här.
- — Kurvans värden är avrundade till två decimaler och historiken före 2000 är hämtad från SCB:s befolkningsstatistik; enskilda årsvärden kan därför avvika marginellt från Statistikdatabasens tabell FkvotHVD (som börjar år 2000).
- — Försörjningskvoten säger inget om produktivitet eller faktiskt arbetade timmar — bara om åldersstruktur.
- — Den säger inte heller hur kostnaden fördelas mellan stat, region, kommun och individ.
- — Statsskuld (Riksgälden, centrala staten) och Maastrichtskuld (hela offentliga sektorn, EU-mått) mäter olika saker — håll isär dem.
- — Implicita framtida pensions- och vårdåtaganden syns inte i något av skuldmåtten.

