Vad är ’modersmål’ i den här sidan?

Ordet används i två helt olika register. (1) I Skolverkets registerdata betyder ’modersmål’ det språk som en elev är berättigad till modersmålsundervisning i — en administrativ kategori baserad på vårdnadshavarens uppgift om att språket talas hemma dagligen. (2) I språkvetenskaplig mening är modersmål det språk (eller de språk) en person tillägnar sig i tidig barndom. De två registren överlappar men är inte samma sak. På denna sida hänvisar ’modersmål’ till Skolverkets indikator om ingenting annat anges.

Finns officiell statistik över hemspråk i Sverige?

Nej. Sverige samlar inte in uppgifter om medborgares språk i folkbokföringen, till skillnad från t.ex. Finland eller Schweiz. Den bästa källan är Skolverkets register över elever berättigade till modersmålsundervisning, vilket täcker grundskolan och gymnasiet. För vuxenbefolkningen finns endast urvalsundersökningar och skattningar (t.ex. Språkrådets skattningar och SCB:s äldre studier).

Vad visar Skolverkets indikator ’svenska hemma’?

Andelen elever vars vårdnadshavare inte har angett att ett annat språk talas dagligen i hemmet — dvs. elever som INTE är berättigade till modersmålsundervisning i ett annat språk än svenska. 1995 låg andelen på cirka 88 %. Läsåret 2023/24 låg den på cirka 70 %. Måttet är inte en direkt mätning av språkfärdighet — det säger inget om hur bra svenska eleven talar, bara om vilket eller vilka språk hushållet uppger dagligen.

Betyder ’rätt till modersmålsundervisning’ att eleven inte kan svenska?

Nej. Många av de elever som är berättigade till modersmålsundervisning har svenska som ett av flera vardagsspråk och behärskar svenska väl. Kategorin säger något om språkmiljön hemma, inte om språkfärdighet i klassrummet. För att mäta faktisk svenska språkfärdighet används andra indikatorer, t.ex. Skolverkets bedömningsstöd och nationella prov.

Hur pålitliga är siffrorna över tid?

Skolverket har använt samma administrativa definition sedan mätningen startade, vilket ger relativt hög tidskonsistens. Men rutinerna för hur skolor faktiskt frågar vårdnadshavare, tolkar svaren och registrerar behörigheter kan variera mellan kommuner och över tid. Långa tidsserier ska läsas som riktning, inte exakt nivå. Se Skolverkets metodbeskrivning för detaljer.

Varför pratar en del om ’språkbyte’ mellan generationer?

Språkforskning visar att den andra generationen (svenskfödda med utrikes födda föräldrar) i regel gör svenska till dominant språk i skolåldern, medan hemspråket ofta behålls parallellt. Detta är dokumenterat internationellt (bl.a. i USA, Kanada, Tyskland). Svenska data för andra generationens språkval saknas dock på nationell nivå — det finns bara skattningar från urvalsundersökningar. Se sidan Andra generationen för besläktade utfall.

Kan sidan användas för att jämföra kommuner?

Skolverkets statistik finns per kommun och per skola. Men underlaget är litet i många kommuner och andelen berättigade elever påverkas kraftigt av vilka årskurser som mäts och av in- och utflyttning år för år. Kommunjämförelser fungerar bäst på flerårsgenomsnitt.

Vad kan man INTE dra för slutsatser?

Att en elev inte är berättigad till modersmålsundervisning i annat språk än svenska säger inget om etnicitet, om vardagens språkmiljö utanför hemmet eller om språkfärdighet. Att andelen ’svenska hemma’ sjunkit över tid säger något om vilka språk som anges dagligen — inte om integrationsutfall, om utbildningsnivå eller om skolresultat i sig.

Language · school register data

Swedish as a mother tongue

Sweden does not have an official statistics on home language. The closest register measurement is the school system’s entitlement to mother-tongue instruction. This page explains what that measure shows, what it doesn’t show — and why the difference matters.

Sources: Skolverket (National Agency for Education) mother-tongue statistics, Language Council of Sweden (Institutet för språk och folkminnen).

Last updated: 1 Jan 2025View changelog

The question this page answers

How large is the share of pupils with ‘Swedish at home’ — and what does that measure actually tell us about language in Sweden?

At a glance

Key figures — the most important numbers on this page

Swedish at home, 1995

≈ 88 %

Skolverket, share of pupils.

Swedish at home, 2023/24

≈ 70 %

Skolverket, share of pupils.

Change, 1995 → 2023/24

−18 pp

Percentage points, absolute change.

Official home-language statistics

None

Not collected in the population register.

Four registers — do not conflate them

‘Mother tongue’ means four different things

1 · Administrative
Entitlement to mother-tongue instruction in Sweden’s school system. Register-based, guardian-reported. This is what most Swedish statistics measures.
Skolverket.
2 · Linguistic
The first language(s) acquired in early childhood. Not measured in official Swedish statistics.
Language research standard definition.
3 · Everyday dominant
The language a person uses most in everyday life. Not measured in official statistics; occasional surveys.
Language Council of Sweden.
4 · Self-identified
The language a person identifies with, regardless of proficiency. Not measured in official statistics.
Concept from sociolinguistics.

The Skolverket indicator on this page measures register 1. Do not use it as a substitute for the other three.

What the numbers say

School year	Swedish at home	Entitled to mother-tongue instr.
1995	≈ 88 %	≈ 12 %
2005	≈ 82 %	≈ 18 %
2015	≈ 76 %	≈ 24 %
2020	≈ 72 %	≈ 28 %
2023/24	≈ 70 %	≈ 30 %

Read: in 1995 around 88 % of pupils had ‘Swedish at home’ per Skolverket’s register. In 2023/24 the share was around 70 %. Rounded values, method notes see Skolverket.

Why Sweden has no official home-language statistics

In several other countries the population register or the census records language. In Finland language is a register attribute (Finnish, Swedish, Sami, other). Switzerland measures main language via the annual structural survey. In Sweden the population register records only citizenship and country of birth, not language. This is a deliberate choice going back to the 1975 minority policy — language and ethnicity should not be linked to the individual in the register. The consequence is that we have no consistent time series for the adult population; the school system is where the most systematic time series happens to sit.

The Language Council of Sweden estimates that around 150 languages are spoken in Sweden today, and that around 20 % of the population has a home language other than Swedish. These are estimates, not measurements.

What does the data show?

Objective observations — not interpretations

The share of pupils registered as having Swedish as the only daily home language has fallen from around 88 % (1995) to around 70 % (2023/24).
The measure is administrative: it captures entitlement to mother-tongue instruction, not language proficiency.
Sweden has no official statistics on home language for the adult population — only school-system data and survey estimates.
The Language Council of Sweden estimates ~150 languages are spoken in Sweden and ~20 % of the population has another home language than Swedish.

Frequently asked questions

Short answers to what is most often discussed

The word is used in two very different registers. (1) In the Swedish National Agency for Education (Skolverket) register data, ‘mother tongue’ means the language a pupil is entitled to receive mother-tongue instruction in — an administrative category based on the guardian’s statement that the language is spoken at home daily. (2) In linguistics, mother tongue means the language(s) a person acquires in early childhood. The two registers overlap but are not the same. On this page, ‘mother tongue’ refers to Skolverket’s indicator unless otherwise stated.

Logical next steps if you want to understand the background

Primary sources

Related in the site: Second generation · Integration over time · School outcomes by cohort